Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Redaktör och utgifvarei
fRANS J. JHUSS.
Telefon: Vasa 619,
NORDISKT MUSIKBLAD.
Stockholm den 13 November 1900.
Expedition: Kungstensgatan 56.
Pris: Helår 6 kr. Lösnummer 25 öre.
Annonspris 20 öre pr petitrad.
Adée Leander-Flodin.
edan finsk diktkonst länge gjort
JjRwI sig berömd ocli känd hos oss,
synnerligast genom J. L.
Runeberg och Z. Topelius, har finsk
tonkonst och finska tonkonstnärer först
på senare tid gjort sig mera bemärkta.
Utom en del finska folkvisor är det
knappast mer än Pacius’ och Collans
sånger, som af finsk tondikt kommit
öfver till oss, och af dessa tonsättare
är kompositören af »Suomis’ sång»
tysk till börden. Tänka vi på
utöf-vande finska konstnärer
från äldre tid, hvilka hos
oss varit verksamma, så
hafva vi förnämligast att
påpeka violinisten, numera
konservatorieprofessorn,
Joh. Lindberg, pianisten
Alie Lindberg och Ida
Ba-silier, som på
sångkonstens område efterföljts af
Alma Fohström, Fil.
For-stén, O. Vallenius och Hj.
Frey, samt på senaste tid
sångerskan Ida
Morduch-Ekman och pianisten Karl
Ekman. Af finska
sångerskor har Alma
Fohström — Finlands Sigrid
Arnoldson — länge gjort
3ig vida berömd som
operasångerska likasom fru
Emma Engdahl, och under
allra sista åren har Aino
Achte framträdt som en
glänsande stjärna på Stora
operan i Paris.
Det är egentligen under
denna sommar, som finsk
tonkonst i nutiden genom
Helsingfors’ filharmoniska
orkesters konserter i
Skandinavien, Tyskland och
Paris trädt öfver
hemlands-gränsen och i den stora
vid flere tillfällen omnämnt
bariton-sångaren A. Ojanperä och pianisten
O. Merikanto. Bland finska
konsertsångerskor kunna äfven nämnas Maria
Collan, Elsa Kurtén, Maikka Järnefelt
m. fl.
Med denna korta öfverblick af finsk
tonkonst och dess utöfvare ha vi
velat inleda de biografiska uppgifter vi
nu gå att meddela om den
sångkonst-närinna, med hvars porträtt vi
illustrera dagens nummer i anledning af
hennes konserterande här i dessa
dagar. Ehuru äfven operasångerska är
det uteslutande såsom finsk
romanssångerska fru Leander-Flodin låter
höra sig här å sin nu
annonserade romansafton.
Adée Leander-Flodin
är född i Helsingfors,
dotter till framlidne
kapellmästaren vid finska
gardets musikkår, A. F.
Leander. Efter musikaliska
studier, vid
Musikinstitutet i Helsingfors afreste
Adée Leander 1893 till
Paris, där hon i fem års
tid tog sångundervisning
hos madame Rosine
Laborde. År 1897
engagerades hon vid Opéra
Co-mique och debuterade där
i Gounods »Mireille» samt
i »Daphnis et Chloé»,
en-aktsopera af Henri Busser,
hvarvid hon kreerade
huf-vudrolen. Bland hennes
hufvudroler räknas för
öf-rigt Lakmé, Rosina i
»Barberaren», Mignon,
Marie i »Regementets
dot-tor» m. fl. Vid direktör
Carvalhos frånfälle afgick
Adée Leander från Opéra
Comique och företog 1898
en konsertresa till
Sydamerika, åtföljd af
pianisten Cécile Silberberg från
Paris. Dessförinnan kon-
musikvärlden förvärfvat sig berömligt
erkännande. För programmen vid
dessa konserter ha vi förut redogjort,
likasom Svensk Musiktidning under
många år kontinuerligt redogjort för
musiklifvet i den finska hufvudstaden.
Bland finska tonsättare, hvilka
sålunda nu gjort sig kända, ha vi att i
främsta rummet nämna Jean Sibelius,
Armas Järnefelt och Robert Kajanus.
Vidare representerades den finska
tonkonsten å de nämnda konserterna af
M. Wegelius, E. Melartin, K. Flodin,
O. Merikanto och G. Mielch. Såsom
länge verksamma, utöfvande
konstnärer i Finlands hufvudstad ha vi
Adée Leander-Flodin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>