Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. 15 Januari 1901 - Följetong: Paganinis »Carneval» på Tahiti - Från scenen och konsertsalen - Musiknotiser från hufvudstaden och landsorten - Kgl. teatern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fäkteri! tänkte jag och slet med
detsamma i vredesmod inför ögonen på
det gapande publikum, strängarne
från violinen, samt spelade
»Carne-valen» på den ensam kvarsittande
G-strängen. Det tog skruf. Ett sorl
af öfverraskning genomflög mängden,
och strax blef jag omringad af de
gula naturentusiasterna, hvilka vid
hvarje passage, men synnerligast då
jag grep flageolett-tonerna, utbröto i
ett bifallsjamande sådant ett
civilise-radt publikum omöjligt förmår
frambringa. Jag gick på med min
Car-ncval — improviserande allt flere nya
variationer; ju galnare och mera
barockt dessa klingade, desto lifligare
jublade mina barfota beundrare, och
de lämnade icke salen förr än min
arm sjönk ner af trötthet och var
ur-ståndsatt att mera föra stråken.
Efter konserten var hela Tahiti
försatt i den mest entusiastiska spänning.
Alla talade om den främmande
violinspelaren, som kommit seglandes
öfver så många haf och förstod att
kvittra på ett stycke trä lika bra
som en fogel. De läckraste frukter
och grannaste blommor skickades till
mitt hotell. Hvar gång jag spelar,
samlar sig en skara beundrare
utanför mina fönster, och när jag går ut,
hälsa alla på mig och komma vänligt
emot mig — med ett ord, jag är
Tahitis hjälte. Och alla dessa underverk
har »Carnevalcn»ensamt åstadkommit!
Sannerligen, violinspelarne veta icke |
huru mycken tacksamhet de äro
skyldiga detta stycke, hvars undergörande
verkan lik en sirensång ofta uppeldar
den mest känslolösa publik; huru ofta
har det icke, såsom förhållandet var
denna gång, utgjort min enda
räddning. »
––-—
Från scenen och
konsertsalen.
Kgl. teatern. Jan 1. Vkrdi: Aida (Aida,
Anmeris: fruar Östberg, Afzelius; Radames,
kungen, Auionasro, Ramphis: hrr Bratbost,
Kimblad, Forsell, Sellergren). — 2. Gounod:
Faust (Margareta, Martha, Siebel: fru
Lindberg, frökn. Edström, Hallgren; Faust,
Me-fistofeles, Valentin: hrr Nyblom, Sellergren,
Söderman). —3. Mozart: Dan Juan (Donna
Anna, Donna Elvira, Zerlina: frk Hulting,
fru Östberg, frk Hamberg, deb.; Don Juan,
Don Octavio, Leporello, Guvernören, Mazetto:
hrr Forsell, Malm, Lejdström, Sellergren,
Grafström). — 4, 12. Mascagni: l‘d Sicilien
(Santuzza: frk. Magna Lyksetb, l:sta debut;
Lola, Lueia: frök. Edström, fru Strandberg;
Toriddo, Alfio: hrr ISratbost, Lundi|vist; LEON
Cavali.O: Pajazzo (Nedda, frök Hallgren, fru
Hellström; Canin, Tonio, Silvio, Beppo: hrr
Bratbost, Söderman, Forsell, Lundmark). —
5. Weber: Friskytten (Agatha: fra Nordin
Strömberg; Anna: frk Hamberg, deb; Max,
Kasper, Ottokar, Kuno, Eremiten, Kilian: hrr
Malm, Elmblad, Lundqvist, Söderman,
Vall-gren, Grafström). — 6. Kl. ’/. 2
Vermlän-dingarne; Kl. ’/2 8 Verdi: Trubaduren
(Leonora, Azucena, Inez: fruar Östberg,
Afzelius, frk Hallgren; Grefve Luna, Manrico,
Ferrando: hrr Forsell, Nyblom, Söderman).
— 7. Mozart: Trollflöjten (Nattens
drottning, Famina, Fapagena: fru Östberg, frkn.
Hulting, Hallgren; Tamino, Sarastro,
Pn-pageno, Munostatos, Talaren: hrr Malm,
Sellergren, Lejds röm, Forsell, Lundqvist;
Tärnorna: frk Kailsohn, fru Lindberg, frk
Edström; Genierna: frkn 1 ernqvi.-t Linde-
gren, Gasion). — 8, 14. Vermländingame
— !l Bizet: Carmen (Frasquita, frk
Lindegren; Escamillo, smugglarhöfdiugen: hrr
Vall-gren, Forsell)— 10 Thomas: Mignon. (Mignoir
fröken Svärdström, deb.; Philine: frk
Karl-sohn; Meister, Lothario: hrr Ödmnnn.Vallgren).
— 11. Trubaduren. — 12. Pä Sicilien; Pajazzo.
— 13. Rossini: Vilhelm Teil (Mathilda,
Hedvig, Jemmy: fru Lindberg, frkn- Edström,
Fernqvist; Vilhelm Teil, Arnold, Fürst,
Melch-thal, Ges«ler, Rudolf, Ruodi, Lenthold: hrr
Forsell. Ödtnann, Sellergren, Nygren,
Söderman, Bratbost, Nyblom, Grafström.)
Vasa-teatern. Jan. 1 —ln. Pi.anquettk :
Comevilles klockor; 1, 6, 13. Sidney,
Jones: Geishan (matiné).
Svenska teatern. Jan. 13. Vermländingame
(matiné).
K. F. U. M-salen. Adi.ikkvaktettens .Tdje
kamnarmuaiksoaré. Beethoven: 1.
Stråkkvartett, Ciss-moll, op. 131; 2. Pianotrio, B-dur,
op. 97; Stråkkvintett, C-dur, op. 29 (altviol
II: hr M. Ahlberg).
Musikal. Akademien. Jan. 13. Svenska
Musikerföreningens 2:a orkestermatiué.
Medverkande: fru I). Möller, hrr Rich.
Anderson, W. Stenliammar, John G Jacobsson.
l. J. S. Bach: a) Ouvertyr, b) Konsert for
3 pianon m. ork ; 2. Beethoven:
»Wellingtons seger eller slaget vid Vittoria»; 3.
Wagner: a) »Im Treibhaus». »Träume», sånger
m. ork.; 4 Wagner: Gudarnes intåg i
Valhall, ur »Rheingold».
Debuter och nya rollbesättningar
ha utgjort kgl. teaterns nyheter
hittills detta år. Fröken Hamberg liar
debuterat som Zerlina i »Don Juan»
och Anna i »Friskytten», frök.
Svärdström fortfarande som Mignon, men
därtill har i en första debut här
fraui-trädt en norsk sångerska frök.
Lyk-seth som Santuzza. Fröken L., för
närvarande elev af hr Forsell, äger
en välljudande, stark och i höjden
mäktig stämma och redde sig rätt väl
med den dramatiska uppgiften. För
ett par år sedan tillhörde hon också
Lom bergska operasällskapet och har
sålunda scenvana. I »Trubaduren»
bar fru Afzelius väckt bifall i
Azu-cenas parti genom sin ypperliga
stämma, som med mera mjukhet och
värme i föredraget skulle göra sig än
bättre gällande. Hr Nyblom utförde
med framgång Manricos rol. Rösten,
livars liöjdtoner träda väl fram,
visade sig stundom väl svag i
ensemblen. — Från de öfriga teatrarna
ingenting nytt.
Aulin-kvartettens Beethovenafton
hade samlat en rätt talrik åhörareskara.
Tre af den store mästarens
förnämsta verk stodo ock på programmet,
som började med den underbara 14:dc
stråkkvartetten, en bland hans sista
(n:o 15 och 16 tillhöra efterlämnade
verk). Kvartetten är delad i två
af-delningar, första med 4, andra med 3
satser, ett par af dessa dock helt
korta. Detta verk, som för ett år
sedan utfördes af Aulinarne, återgafs
nu med stor pietet och precision. På
detta följde den präktiga stora
pianotrion i B-dur och till sist
stråkkvintetten i C-dur, komp. 1801 (således
för hundra år sedan, den mellersta af
de tre för 2 V., 2 A. o. Vc.). Efter
slutnumret skördade de spelande
rikaste bifall för det storverk de utfört
denna afton — Svenska
musikerföreningens 2:a orkestermatiné gafs för
talrik publik i Musikal, akademiens
stora sal och hade ett storslaget
program, börjande med ett par intressanta
kompositioner af J. S. Bach, en raskt
framtrafvande uvertyr (ur orkester-suite
i D-dur) samt D-moll-konsert för 3
pianon och orkester, af hvars tre
af-delningar i synnerhet den mellersta,
»Sicilianan», är anslående. Det stora
verket utfördes med säkerhet och
samstämmighet mellan orkestern och
de tre Malmsjöflyglarne, som nu
öfver-tagit de ursprungliga Clavecinernas
roler. Hr Stenliammar skötte bland
dem principalstämman, vid de andra
flyglarne sutto hrr John G.
Jacobsson och hans liksom hr Stenhaminars
f. d. lärare, hr Rich. Andersson.
Beethovens tillfällighetsverk »Wellingtons
Sieg» följde härpå. Det sönderfaller i 2
afdelningar, den första innehållande
Engelsmännens uppmarsch (Rule
Brit-tannia), Fransmännens, d:o
(Marlbo-rough-marsch), Slaget, Stormmarsch
(Fransmännens nederlag); andra
afdel-ningen: Segersymfoni. Stridens
teckning med bastrumma, trummor och
af harskramlan framställda
gevärssalvor är genialiskt funnen. Utrymme
saknas oss att närmare omnämna
detta verk, dess uppkomst etc. Efter
ett par sånger af Wagner med
orkester, sjungna af fru Möller, som af
bifallet föranleddes att omtaga den
sista (»Träume»), afslöts matinén med
Wagners storartade
instrumentalkomposition : Gudarnes intåg i Valhall
ur »Rheingold», hvars utförande,
likasom konserten i det hela, väl
förtjänade den hyllning publiken ägnade hr
Aulin och hans orkester jämte
biträdande solister.
Musiknotiser
från hufvudstaden och landsorten.
Kgl. teatern. K. sachsiske
kammarsångaren, operatenoren i Dresden
Georg Antlies, hvars framgångsrika
gästspel här förra våren genom sjukdom
af bröts, kommer i dessa dagar att
börja ett nytt sådant. Bland roler,
som han nu kommer att utföra,
nämnas Stoltzing i jMästersångarne»,
Tannhäuser, Lohengrin och Raoul i
»Hugenotterna*.
Under inöfning äro, såsom förut
nämnts, Wagners »Rheingold» och
två-aktsoperan »Tifania» af franske
komponisten Neuville. Repriser af »Bar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
