Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5. 1 Mars 1901 - Mascagnis nya opera »Le Maschere». Mottagandet i Venedig, af E. G. - Från scenen och konsertsalen - Musiknotiser från hufvudstaden och landsorten - Kgl. Teatern - Filharmoniska sällskapets andra abonnemangskonsert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samma förehafvande att vända
publiken från den moderna
konstriktningen var lika outförbart som att föra
den in på längesedan öfvergifna
vägar. För de en gång så populära
maskerna har man ej mer någon känsla,
endast det barockt tecknade
kärleksparet Florindo och Rosaura förmådde
att vid lyriska ställen väcka ett ytligt
deltagande. Genom enkel harmoni,
lättfattliga melodier, duetter, concertati
trodde sig Mascagni åter kunna
frambesvärja en Mozarts eller Cimarosas
ande. Däri har han missräknat sig.
Hans temperament hänvisar honom
till andra uppgifter. Han är mera
lyrisk-dramatisk än glädjestämd, mera
liflig än lustig. Alltid på spår efter
det originella faller han ofta in i sökta
rytmer, invecklade krångligheter. De
gamla komponisternas konst att med
små medel uppnå någonting stort
besitter han lika litet, som någon annan
af de moderna epigonerna. Mest
ödesdigert för honom var att han så starkt
lutade åt sina förra operor. Vid
Ro-sauras ostridligt vackra romans »Mio
core travagliatos etc. ropades från
parkett: »Iris, Iris!» Den stort an-
lagda kärleksduetten erinrade så
betydligt om »Boheme», att någon bland
publiken utropade »Puccini» och andra
instämde: »Eroica Puccini!»
Bäst gick det för Mascagni i Rom.
Där satt han själf med
dirigentstaf-ven och — om det nu berodde på
en bättre uppfattning af hans
partitur, eller på makten hos hans
personlighet — ett faktum är att på
Costanziteatern en del nummer måste
upprepas och att komponisten blef
flere gånger framropad. Med
anledning af den stränga kritiken har
Mascagni beslutat sig för att alldeles offra
prologen och företaga några ansenliga
strykningar i partituret. Men man
fruktar, att trots detta lofvärda
beslut och trots den annars öfverallt
goda, delvis utmärkta rolbesättningen
så vid Scala-teatern i Milano, där
oaktadt tenoren Canusos och
sopransångerskans Brambillas lysande
framställning oväsendet nådde sin
höjdpunkt — berättelsen om första
uppförandet på samma gång är graf
skriften. Genom auktorernas skuld har
det af »Maskerna» blifvit en
maskerad. Missödet kan möjligen sporra
Mascagni till en honom värdig
revanche, och det bör lära såväl honom
som hans förläggare, att det kanske
ändå är bättre att, efter gammal god
vana, taga emot framgång och
motgång i homöpatiska än i allopatiska
doser.
E. G.
Från scenen och
konsertsalen.
Kgl. teatern. Febr. IC. Mozart:
Troll-flöjten — 17 Rossini : Barberaren i Sevilla
— 18 Mozart: Don Juan — 20, 24 Bo’iTo:
Mefistofeles (Margareta: fru Lindberg; Helena:
fruar Nordin Strömberg o. Lindberg;
Panta-lis: fru Wallgren, frk Edström; Martha: fru
Strandberg; Faust, Mefistofeles, Wagner: hrr
Malm, Wallgren o. Lejdström, Ericson) —
21, 23, 25 Kn inidso mmarnat Istlröm. Musik
af Mendelssolm-Bartholdy — 22 Weber:
Friskytten — 28 Rossini: Wilhelm Tel! (Arnold:
hr Kurt Sommer, 1 :a giistupptr.) — 27 Gluck:
Orfevs ; Mascagni: Pa Sicilien (Santuzzn: frk
Lykseth, deb.; Toriddo: hr Nyblom) — 28
Bizbt: Carmen (Don José: hr Sommer, gäst).
Vasaleatern. Febr. 15—22, 25, 26
Sci.LI-van: Mikadnn; — 23, 24 Peanquette :
Cor-ncHllcs klockor. — 27, 28 J. Strauss:
Läderlappen, kom. operett i 3 a. af Hæffner o.
Genée.
Svenska teatern. Febr. 17 Preciösa — 24
Vermländinyamc (matinéer).
Musikaliska akademien. Febr. 19
Musikforeningens 58:de konsert Jos. Haydn:
»Årstiderna». Biträdande: fru D. Möller, hrr Malm,
Salom. Smith, k. hofkapellet. Dirigent prof.
Fr. Neruda. — 25 Konsert af frök. Tbresita
Carreno. — 26 (orgelsalen). Soaré af frök.
Anna Lagergren.
I Boitos »Mefistofeles» har nya
rollbesättningar förekommit. Fru
Nordin-Ströinberg återgaf med mycken
framgång Helenas parti, hr Wallgren
utförde titelrollen och hr Malm Fausts
parti. Med de senares goda röster
skulle framställningen ha varit mycket
tillfredsställande om Mefistofeles varit
mera diabolisk och Faust utvecklat
något mera lif och värme i sitt spel. Hr
Ericson var också ny i Wagners rol,
som han utförde berömvärdt.
Föreställningen bevistades af konungen med
sina furstliga gäster, kronprinsen och
kronprinsessan af Danmark, vår
kronprins och hans son, prins Gustaf samt
prins Carl med gemål.
Operans nuvarande gäst, hr Sommer,
gjorde vid första uppträdandet som
Arnold i »Wilhelm Teil» stor lycka
genom sin fylliga, behagliga stämma,
som skötes med mycken smak. I den
dramatiska framställningen står han
mindre högt, saknande tillräcklig
omväxling i rörelserna och talande
mimik. Emellertid framställde han sedan
Don José i »Carmen» med rätt stor
liflighet och kraft. Vi skola efter hans
vidare uppträdande ytterligare
återkomma till hans gästspel. I »Wilhelm
Teil» blef titelrolens innehafvare, hr
Forsell, mycket firad med inropningar
etc. Operan gafs den 26 febr., å
hvilken dag för 5 år sedan hr Forsell
gjorde sin första debut såsom Figaro
i »Barberaren».
Om utförandet på Vasateatern af den
roande operetten »Läderlappen» få vi
efter åhörandet af densamma närmare
yttra oss. Utförandet säges vara
lyckadt och ej minst hr Strömbergs
spel i fängelsedirektörens rol.
Musikföreningens senaste konsert
gafs för fullsatt salong och därmed
firades en 100-årsfest, i det Haydns
j oratorium »Årstiderna», som nu
åter-gafs, utfördes först 1801 i Wien.
Solopartien, Hannas, Simons och Lukas’,
hade den bästa besättning, utförda
af fru D. Möller, hrr Smith och Malm.
Körerna klingade utmärkt och oratoriet
i sin helhet återgafs mönstergillt
un-der prof. Nerudas intelligenta ledning.
Frånsedt det något föråldrade och
enformiga i verkets karaktär, innehåller
j dock detsamma så många sköna
musikaliska detaljer, äfven lyckade
naturmålningar, att det aldrig kan undgå
att fängsla intresset och smeka örat.
I teckningen af de olika årstiderna
råder också mycken omväxling. För
närmare påpekande af de mest
anslående styckena saknas här utrymme.
Fröken Teresita Carrenos konsert
var rätt talrikt besökt, och lifligt
bifall saknades icke. Sedan den unga
artisten flere gånger inkallats och
spelat extranummer utförde hon till slut,
på begäran, »Mi Teresita »-valsen af
hennes mor. Hon uppträdde äfven
som tonsättarinna med »Berceuse
in-dienne» och »Danza», rätt originella
ehuru litet ungdomligt fantastiska.
Repertoaren upptog af J. S. Bach:
Toccata och Fuga, D moll, Prelude, F
moll; af Händel: Fantasia; af Chopin:
Prelude, Dess dur, Polonaise-Fantasi
op. 61 och Polonaise op. 40; af
Tschai-kowsky: Nocturne och Humoresk samt
af Grieg »Poetisk Tonbild» n:o 6. Vi
ha förut yttrat oss om arten af den
unga pianistens begåfning och talang,
hvilken naturligt nog ännu är under
utveckling.
Fröken Lagergren, en ung
sångerska, vann af talrikt auditorium å
hennes konsert i Musikaliska akademiens
orgelsal varmt bifall för sin ganska
vackra röst, god skola och uppfattning,
ådagalagda i sånger af Sjögren m. fl.
Särskildt anslog Elsas dröm ur
»Lo-hengrin». Debuten kan sålunda
noteras såsom lyckad. — En konsert af
hr Vretblad gafs oss ej tillfälle att
bevista.
––-^––-
Musiknotiser
från hufvudstaden och landsorten.
Kgl. Teatern. Den tyske tenoren hr
Sommers gästuppträdande lär komma
att räcka till den 8 mars.
Filharmoniska sällskapets andra
abonnemangskonsert kommer att gifvas i
Musikaliska akademien den 12 mars.
Af programmet kan särskildt
framhållas Richard Wagners »Apostlarnes
kärleksmåltid» för manskör och
orkester, ett verk, som kräfver väldiga
sångarkrafter, hvarför sällskapet till
denna konsert förvärfvat sig biträde
af ett stort antal framstående sångare,
så att manskören uppgår till öfver
i 150 man.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
