Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:rll & 12. Redaktör och ulgifvare: NORDISKT M USIKBLAD. Expedition: Kungstensgatan 56.
fRANS J. j-IUSS. Pris: Helår 5 kr. Lösnummer 25 öre.
Telefon: Vasa 619. Stockholm den 3 Juni 1901. Annonspris 20 öre pr petitrad.
Liva Edström.
Buru mycket man än i vår tid
proklamerar Wagners
musikdramer och hans komiska opera
»Mästersångarne» såsom ideal och
mönster för all operadiktning, så är
det märkvärdigt nog att ingen af hans
efterföljare, som söka gå i hans
fotspår och arbeta efter hans principer,
synas kunna skapa ett verk af
bestående värde eller ens af mer än
efe-merisk framgång. Ja, går man
saken in på lifvet och stöder sig på
verkliga förhållanden, så skulle ingen
operascen i världen kunna hålla sig
uppe med endast dessa
musikdramer och deras
efter-bildning. Wagners äldre,
populära operor komma
snarare att blifva mönster
för kommande
operadiktning ej blott genom sitt
musikaliska värde utan af
rent praktiska skäl. Lika
litet som Tysklands
Wag-nerister ha Frankrikes, de
som söka skapa efter det
Wagnerska musikdramats
mönster, åstadkommit
något verkligt framgångsrikt.
Det är tjugufem år sedan
den franska operans sista
storverk, som man kan
kalla ett »standard work»,
framträdde med Rizets
»Carmen». Det är ej
formen som skapar
storverket utan innehållet. Det
verkliga snillet skapar sjelf
den form det behöfver för
sitt uttryck och svärjer
icke en reformators fana,
hvars läror predikas
såsom de allena saliggörande.
Nyss ha vi ock sett en
uppgift, att i Tyskland ha
af franska operor, som
under förra året gick öfver
dess scener, »Carmen» står främst i
afseende på antalet representationer.
Den senaste säsongen på vår k.
operascen afslutades med denna opera och
diiraf anledningen till ofvanstående
reflexioner. Utförandet af densamma
har gifvit oss tillfälle att framhålla
med detta nummers porträttillustration
en ung konstnärinna, som med sitt
första uppträdande i titelrolen vann
en stor och obestridd framgång, så
mycket större, som hennes
företrä-darinna i densamma, en af våra
förnämsta, mest uppburna lyriska
artister, länge firat triumfer i detta parti,
hvilka man tänkte skulle sätta alla
andra i skuggan, då det gälde Car-
mens framställarinna. Därtill hade
fröken Edström att uppträda vid
sidan af en så vokalt ocli dramatiskt
ypperlig framställare af don José, som
den danske gästen Herold. Fröken
Edström löste emellertid sin uppgift,
som sagdt, på ett särdeles lyckligt
sätt. Det demoniska, sydländskt
eldiga och lättsinniga i företrädarinnans
framställning framträdde ej skarpare
hos fröken Edströms blonda Carmen,
men hennes spel hade många lyckligt
funna pointer, och den tragiska
slutscenen gafs med en fängslande
dramatisk kraft. Hvad själfva sångpartiet
beträffar stod dess utförande ej efter
det dramatiska, snarare högre. Af
den detonering, som man
förut någon gång anmärkt
hos sångerskan, fann man
nu ej något spår;
textuttalet var förträffligt.
Fröken Edström äger en
klangfull mezzosopran af
betydande styrka och vet att
lägga sannt uttryck i
sången. Hon äger därjämte
en för scenen lämplig figur,
behag och smidighet i sina
rörelser. Hon har ock
redan hunnit visa en
mångsidig begåfning för scenen,
med lyckadt utförande af
de roler hon hitttills haft
att framställa och hvilka
här nedan skola anföras.
Af föregående roler höra
Azucena i »Trubaduren»
och Margot i »I Bretagne»
till de mest fordrande.
Liva Edström är
född i Venersborg den 18
mars 1876. Hennes mor,
begåfvad med god röst, är
syster till förste
hofkapell-måstaren Conrad
Nord-qvist. År 1894 blef
fröken Edström elev vid
Musikaliska akademien och
fick Julius Günther till sång-
Llva Edström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
