Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
konstnärerna: Nordblom, Kapfelman,
Hæffner, Åhlström, Crusell, Bellman,
Jenny Lind, Geijer, A. F. Lindblad,
Vogler, Naumann, Kraus och Karsten,
Fr. Sam. Siltverstolpe, Wennerberg.
Andra delen omfattar följande
uppsatser: Återblick på Sveriges musikaliska
konsthistoria; Öfver Nordens sinne
för tonkonst; Öfver svenska
folkmelodiens klagoton; Beethoven och
Sveriges musik vänner; Om sångorganets
vård; Öfver vår landsbygds åldriga
tonverktyg; De harmoniska
samlju-dens poesi; Kgl. musikaliska
akademien i Stockholm. Författarens
vanliga åsidosättande af historiska fakta
har isynnerhet inverkat till arbetets
nackdel. Svenska musikens historia
afhandlas äfven i samma författares
»Musikens historia», Örebro 1864;
del II s. 199 —350. Om än
framställningen här är mera historiskt
be-skrifvande, lider formen dock
tämligen mycket afbräck genom
författarens kärlek till att anordna det hela i
små berättande uppsatser, hvilka ofta
sakna organiskt sammanhang med
hvarandra. Äfven bokens subjektiva
hållning är ej alltid till verkets fördel.
En 1857 af H. Hildebrandsson
ut-gifven bok »Om kyrkomusiken i
Sverige» tillhör ej i strängare mening
den historiska litteraturen. Samma
år utkom i Ny tidn. f. mus. (nr 41
—48, 50) af P. C. Boman »En blick
på tonkonsten i Sverige», ett arbete
som utmärker sig för sin
själfstän-diga hållning, sin klarhet och renhet
i den historiska framställningen, sin
oväld i omdömet. Fr. J. Huss’
»Grunddragen till musikens historia»,
Marie-stad 1861*, lämnar äfven en
»Öfver-sikt af svenska musikens historia»
(s. 71—90), dock utan att gifva några
nya synpunkter. Samma är
förhållandet med W. Bauchs »Handbok i
musikens historia», Stockholm 1862,
67, 88. Mera själfständig är V. C.
Bavn i sin uppsats »Skandinavische
Musik» i Mendel-Reissmans Mus.
Konversations-Lexikon Ergänzungsband, i
Berlin 1883 (sid. 551—576). De tre
nordiska ländernas musikhistoria
behandlas här tillsammans. Många nya
historiska uppgifter lämnas, om än
äldre tiden som vanligt blir väl
styf-moderligt behandlad. Ännu en sista
framställning af svenska musikens hi- (
storia hafva vi i Adolf Lindgrens
»Ur svenska musikens häfder», Sv.
sång 1901. Författaren gör här
ett försök att mera tillgodogöra
• Denna korta »öfversikt» utgjorde ett
kompendium till en öfversiittning af Fr. Brendels
lilla lärobok (»Grundzüge») i musikens
historia, utgifven af undertecknad »i af vaktan på
en af W. Bauck länge sedan utlofvad
musikhistoria», för att afhjälpa bristen af en sådan
lärobok hos oss. Bokens ofvannämnda
tryckningsort visar att den utgafs i landsorten, och
detta för -10 år sedan, hvadan källor för nyare
eller djupare forskningar i svenska musikens
historia icke stodo utgifvaren till buds.
Svensk Musiktidnings redaktör.
sig de senare årtiondenas forskning
på svenska musikens område. Af
allmänna historiska arbeten finner
musiken omnämnande i Dalins, Geijers,
Carlsons bekanta verk. Af svenska
litteraturhistorier erhålles underrät- j
telse om tonkonsten bland annat i P.
Wieselgrens »Sveriges sköna
litteratur» samt H. Schlicks »Svensk litte- |
raturhistoria», Schiick Warburg’s
»Illustrerad svensk litteraturhistoria».
Allmänna biografiska källor.
— Biografiska lexika öfver svenska
musiker äro ytterst få. Endast J.
Leonard Höijers »Musik-Lexikon» af
1864 tillhör den musikaliska
facklitteraturen. Någon djupare forskning
i svensk musikhistoriska röjer detta
visserligen ej, de biografier vi få af j
1800-talets svenska tonkonstnärer äro I
likväl ej utan värde. Personalia
öfver svenska musikaliska konstnärer
efter 1860 gifver det af Adolf
Lindgren och Nils Personne redigerade
21:sta bandet af Svenskt Porträttgal- j
leri: »Tonkonstnärer och sceniska ar- |
tister», Stockholm 1897. För sven- ]
ska musiken mindre användbart är J
H. V. Schyttes »Nordisk Musik-Lexi- I
kon», Kjöbenhavn 1888. — Bland
allmänna biografiska lexika finna vi
flere synnerligen värdefulla källor.
Främst står den af Adolf Lindgren
utarbetade musikafdelningen i
»Nordisk familjebok», Stockholm 1876—
99, I—XX. De svenska
musikbiografierna utmärka sig nästan alla för
historisk trohet samt vittna om
djupgående studier i svensk musikhistoria.
Det äldre arbetet »Biografiskt lexikon 1
öfver namnkunnige svenske män»
lämnar visserligen mindre plats åt
musiken; de få musikbiografier, som
förefinnas, äro likväl nästan alla af
stort värde. Andra äfven för
musiken användbara biografiska lexika äro:
Hofbergs »Biografiskt handlexikon»,
Sthlm 1876, Ahn felts »Europas
konstnärer», Norrk. 1887. Hvad adliga
musiker beträffar kan med fördel
användas Gabriel Anreps »Svenska
adelns ättartaflor», Sthlm 1862.
Allmänna bibliografiska källor.
— Innan vi öfvergå till de för hvarje
kulturperiod användbara historiska
källorna, vilja vi kasta en blick på
originalkällorna till svenska musiken,
eller de samlingar svenska musikalier,
hvilka blifvit bevarade intill vår tid.
De bibliotek, hvilka härvidlag i första
hand komma i fråga äro: Kongl.
Biblioteket, Upsala Univ.-Bibliotek, Mus.
Akademiens Bibliotek. Sekundärkäl- ’
lor äro sedan stiftsbiblioteken såsom
de i Linköping, Skara och Växiö. Kgl.
Biblioteket förvarar svenska musik- 1
verk från alla kulturperioder, från
medeltiden intill nutiden. Upsala
Bibliotek omfattar medeltiden till början 1
af 1800-talet. Mus. Akademiens
Bibliotek lämnar källor från och med {
frihetstiden. Den i samma bibliotek
förvarade Tyska kyrkans notsamling
gifver källor från reformations- och
storhetstiden. För de flesta af dessa
musiksamlingar äro kataloger
upprättade, dels i tryck utgifna, dels i
handskrift tillhörande bibliotekens arkiv.
Af de tryckta kunna nämnas:
Auri-vilius »Catalogus librorum impressum
bibliotethecae regiae academiae
upsali-ensis», Upsala 1814; del I s. 1011 —
1040, omfattande tryckta musikalier;
IF. Luth »Catalog öfver Skara Kgl.
Gymnasii Bibliotek», Skara 1830,
musikhandskrifter s. 601 f.; Bernhard
Lundstedt »Katalog öfver Finspångs
bibliotek», Sthlm 1883, musikalier i
tryck och handskrift s. 323—327;
Konrad Åhlén »Katalog öfver Örebro
högre allm. läroverks bibliotek»,
Örebro 1889, musikalier i tryck och
handskrift s. 233 f.; Harald Wiese!gren
»En kunglig familjs bibliografi, Sthlm
1867, Oskar I:s kompositioner s. 24
f., Prins Gustafs s. 30 — 34, Prins
Augusts s. 42, Josefinas s. 43,
Euge-nies s. 46; Aminson »Bibliotheca
templi cathedralis Strengnensis»,
Strängn. 1863—64, musikverk i tryck
och handskrift, utan särskild
musik-afdelning; »Förteckning öfver Kalmar
högre Elementarläroverks boksamling»
1876, musikalier i tryck och
handskrift utan särskild musikafdelning.
Jämte dessa tryckta kataloger kunna
beskrifningar af bibliotekens historia
lämna uppgifter af värde rörande
musiksamlingarna. Sådana historiska
beskrifningar lämnas dels i en del af
ofvannämnda bibliotekskataloger
såsom hos Luudstedt och Åhlén, dels
äfven genom själfständiga uppsatser
såsom Annerstedts »Upsala biblioteks
historia», An tik vitet sak :s Handl. XII: 2,
Sthlm 1894, Frithiof Cronhamn
»Musikaliska Akademiens biblioteks
historia». Hvad de handskrifna katalogerna
beträffa torde de i allmänhet här
kunna förbigås. Då det likväl ofta
förekommit, att bibliotekstjänstemän
vid förfrågan om musikalier ej
förmått lämna några upplysningar
därom enär den musikaliska afdelningen
utgjort en del af någon annan, vill
jag försöka lämna någon ledning vid
uppsökandet af musikalierna i de större
biblioteken. I Kgl. Biblioteket äro
större delen musikalier uppförda på
särskilda kataloger. De från
medeltiden äro fördelade på »Svensk
musik i handskrift» och »Teologi,
Kyrkobruk». Öfriga handskrifna
musiklitteraturen återfinnes på facken »Svensk
musik i handskrift» och »Utländsk
musik». Svenska musikalier i tryck
finnas alla upptagna i två särskilda
folioband. I Upsala bibliotek äro
musikhandskrifterna från medeltiden ej
särskildt katalogiserade, men äro alla
intagna i katalogen »Cod. med. aevi».
Första delen, författad af Benzelius
(C. 1—92), innehåller ett tiotal
musikhandskrifter. Af fortsättningen af
samma katalog stå de flesta öfriga
musikhandskrifterna från medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
