Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samlingen »Studentsången» ha
därefter varit intagna: Marsch: »Säg oss
ditt namn», Bön: »Fredens
välsignelser» och »In Lenom.» Sistnämnda
kvartett utgafs först i ett häfte
»Fyr-stämmiga sånger för mansröster», för
öfrigt innehållande de mindre
betydande Lumbers hög, Helsning till
kronprins Carl och Gud bevare
Sverige. Ett par andra manskvartetter
af W. äro Kung Carls drapa (i en
saml., utg. af J. A. Josephson och Fr.
Arlberg) samt Min ros*. År 1877
uppfördes i Upsala Auerbachs
Keller in Leipzig. Scenen aus Goethes
»Faust», för soloröster med kör och
piano.
Från 1861—1869 utkomma i 10
häften Wennerbergs Ur Davids
psalmer, sånger för soloröst och kör med
piano. I en senare upplaga af dessa
innehöll Del I n:o 1—22; Del II n:o
23 — 40. En ny följd af dessa
psalmer, n:o 41—55, utgafs från 1884.
— Af andra hans flerstämmiga
kompositioner har man från 1875 utgifna
Fem trestämmiga serenader för två
tenorer och bas: »Dig jag sjunger»,
»Fordom i nattliga stunder» — »O,
hur kvällens stjernor skrida» — »God
natt, god natt» — Slutgodnatt (f. 3
ten. 3 basar), samt Fyrstämmiga
sånger för blandade röster: Trasten
i höstkvällen: »Yar tyst, du trast som
klagar», Vigselhymn: »På den väg de
skola vandra», Sommarsöndag: »Ljusa
skyar segla», En junidag: »Ack
hvilken herrlig dag», Molnens sång: »Vida
vandra vi hän i rymden»,
Aftonklockan: Kända toner dallra», Vår båt:
»Vår båt i kvällen glider». Af
Sångduetter med piano utkom
1853:Gon-dolieren (sopr. o. baryt.) och
Marke-tenterskorna (2 alt.), 1854: »Du är
min» (sopr. o. bar.), »Du bist mein
Mond • (s. o. bas), Flickorna (2 sopr.),
Sotarne (2 bar.) och Was lispeln die
Winde? (s. o. a.); 1876: Båtfärd (alt
o. bas), Tidt er jeg glad (a. o. bas),
Der liebe Leben (s. o. ten.), Julsång
(s. o. t.) och Cordax Damnatorum (s.
o. a.); 1884: Scen ur Cid (s. o. bar.).
En gammal, endast i manuskript spridd
duett, till ord ur W:s diktsamling
»Trollrunor», är »Fiskaren och
hafs-frun» (alt o. bar.) som ej lär vara
fullt afslutad men dock gör ett helt
och vackert intryck samt förtjenar
ut-gifvas.
Af Wennerbergs solosånger äro de
tre första häftenas mest kända och
sjungna; i dessa förekomma de
populära »Jätten» och »Afsked» (»Så
skiljas vi åt»). Af dessa utkommo
1850 l:a Häft. innehållande: Till
tonerna, Liden harpepiges klage, En
hvar-dagshistoria, Zigeunerlied, Jätten,
Fiskaren på Kinnekulle: och 2:a Häft.
* Denna utkom hos Abr. Lundqvist;
till öfriga Wennerbergs kompositioner har
A hr. Hirsch varit förläggare, utom oratoriet
»Jesu födelse» och »Stabat mater», utg. af
Musikal, konstföreningen.
Kaiser Barbarossa, Den fader- och
moderlösa visan, Afsked, Tösa på
Svältera (Vestgöta dial.) Blücher; 1852
Häft. 3: Säg att jag kommer,
Djævelsklokken, Min vår, Andenken, Svensk
soldatsång; 1854 Häft. 4: Sirius,
Skalden, Gretchen am Spinnrade, Farväl,
Stackars liten!; 1870 Häft. 5:
Vallflickan, Carl V:tes sang i likkisten,
Strömkarlen, Schlummerlied, Till
sömnens genius; 1876 Häft. 6: Ved kung
Carls baare, Ve mig, Palinodia,
Italienaren med gipsbilder, Önskan, Sen
uppå fåglarne! Sen uppå liljorna. —
De allra flesta af Wennerbergs sånger
äro komponerade till text af honom
sjelf. Hans »Samlade skrifter»
(dikter) utkommo på Hugo Gebers
förlag 1881—85. Af dessa innehålla
l:a bandet »Romerska minnen», 2:a B.
»Gluntarne», 3:e B. »Trollrunor» och
4:e B. »Smärre dikter».
Tilläggas må att »Trasten i
höstkvällen» arrangerats som solosång och
äfven som manskvartett, samt »En
junidag» (En sommardag) som
mans-trio. »Gluntarne» ha äfven utgifvits
för piano-solo.
Till slut må nämnas Wennerbergs
omfångsrikaste verk, hörande till
oratoriets område. Äldst af dem är
oratoriet Jesu födelse, som 1862 utgafs
af Musikaliska konstföreningen i
sångpartitur med piano och
instrumente-radt (till en obetydlig del af kapellm.
Nordquist) först uppfördes 1888 i
Storkyrkan i Stockholm. (Senast af
Musikföreningen härst. 1900 i nov.)
På detta följde ett Stabat Mater, 1893
utfördt af Stockholms Filharmoniska
sällskap. Detta verk var fullbordadt
1882 och blef 1894 utgifvet af Musik,
konstföreningen. Efter detta har
Wen-nerberg arbetat på ett
dubbel-orato-rium »Jesu dom» och »Jesu död»,
hvaraf han hade glädjen att se
första delen förträffligt uppförd af
Filharmoniska sällskapet i Stockholm d.
7 sistl. maj, då han af åhörarne
mottog en rik och varmhjärtad hyllning,
endast en vecka före den, som så
storartad egnades honom i Upsala af
hans kära studenter. Om oratoriets
andra del, »Jesu död», var fullt
afslutad före hans bortgång, är oss
obekant.
Gunnar Wennerberg har nu, såsom
han yttrade vid majfesten, »gått in i
högen», och snarare än man då kunde
ana. Dit har han medfört skatter af
rika minnen, svenska folkets minnen
af hans rika verksamhet på många
områden, ej minst på tonkonstens.
Oförgängliga skola lefva i främsta
rummet hans sköna,
fosterlandskärleken uppeldande körsånger och de
glädjebringande ungdomsfriska
sånger, som gjort hans namn så kärt
och värderadt. F. H.
Källorna till svenska
musikens historia.
Af
Tobias Norlind.
I.
De historiska framställningarna af
svenska musikens utveckling äro
nästan alla af föga djupgående art.
Sär-skildt, livad äldre tiden angår, äro
underrättelserna mycket sväfvande.
Orsakerna härtill må i första hand
sökas hos svårigheterna att finna det
historiska material, som skulle kunna
vara upplysande för Sveriges äldre
musikodling. Till ledning för
kommande forskare i svenska tonkonstens
häfder vill jag här sammanställa
några af de viktigaste historiska
arbeten, livilka gifva underrättelser om
svenska musiken från fordomtima
intill våra dagar.
1. Allmänna källor.
Allmänna svenska
musikhistorier. — Små öfversikter af svenska
musikhistorian ha tid efter annan trädt
fram i dagen. Äldst af dessa är
Abraham Abrahamsson Hiilphers,
»Historisk afhandling om musik och
instrumenter», Västerås 1773. Svenska
musikens historia aflmndlas här i två
afdelningar: I Politiska s. 91—117,
II Kyrkliga s. 142—158. Detta verk,
hvilket ända intill våra dagar
förblif-vit för den äldre tidens musikhistoria
ett nästan kanoniskt arbete,
utmärker sig isynnerhet för en noggrann
kännedom om de äldre historiska
källorna till musiken i Sverige.
Hül-phers följdes snart af en annan,
hvilken i mera koncis form sökte gifva
en öfversikt af svenska
musikodlingen. Sven Yckenberg försvarade 1797
i Upsala under Fants præsidium en
afhandling »De fatis Musices in
Sve-cia». Denna dissertation stöder sig,
hvad de historiska vittnesbörden
beträffa, i första hand på Hülphers’ bok,
men öfvergår denna i öfverskådlighet
och historisk urskillningsförmåga.
Äfven ett och annat nytt historiskt
moment lämnas. Ett arbete, med afsikt
att lämna en historisk framställning
af Sveriges hela musikhistoria från
äldre tid, är Marianne d’ Ehr enströms
»Notices sur la litterature et les
beaux-arts en Suéde», Stockholm 1826; del
II Théatre et musique (79 s.).
Genom dåtidens höga beundran för
gustavianska tidens kultur på den äldres
bekostnad, kom boken emellertid att
så godt som uteslutande afhandla
tiden efter 1772. Abraham Mankells
1853 utgifna »Sveriges tonkonst och
melodiska nationaldikt» torde
knappast kunna räknas som en
musikhistoria i egentlig mening. Första
delen lämnar små karaktäristiker af ton-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
