Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på någon bjudning, samtalet kom att
röra sig om C. J. L. Almquist.
Lindblad var en stor beundrare af
Ahn-quist och talde ej att han klandrades,
då Wennerberg däremot ej kunde
underlåta att framhålla den märklige
mannens skuggsidor. »Lindblad var
arg som ett bi», sade Wennerberg och
tillade med den öppenhet och energi,
som hörde till hans uttryckssätt: »Jag
erkänner visst, gubevars, att Almquist
var ett snille, men han var en
fähund också, det vet hela världen.
Nå, Lindblad och jag skar ihop på
skarpen, men jag var på den tiden
mycket frommare än jag är nu och
brydde mig inte om att vidare
disputera med honom. Dagen därpå
skickade jag honom den där lilla sången
Palinodia för att blidka honom.»
livad de båda tondiktarnc hade att
säga hvarandra i sina sånger må här
anföras. Wennerberg yttrar då i sin
Palinodia.
Sjuder iin ditt heta blod?
Sünder blicken mörka strålar?
Lät mig tro att du är god,
Om du också ond dig målar!
Den som vackert beder, lian ju far,
Så tag dä äter upp den du försköt i gär!
Lindblad säger i sin sång:
Svar pä » Palinodia och fortsättning
af grälet.
Nej, nej min bror! tro ej att jag så lätt ger
viku.
Jag släpper ej det tag jag fattat,
Och fast jag högt din visa skattat,
Så ser jag doek däri
Ej någon verklig »jmlidonic».
Tv väl du vet, ej våra lotter gåfvos lika;
I samma ok vi ej böjt nacken,
Jag är inquiet, <lu lugn i fracken.
Med allting går du viil i liutd,
Diskursen blott är klen ibland.
Och om, de facto öfverviumen,
dag söker värna mig med munnen
Sä låt mig fritt då bruka få
Min tungas makt iiu sä, iiu sa,
Pä det jag i hvart krig,
Som jag iin får med dig
Ma viil bestå.
Och nog vet du: du iir mig kär ändå.
Fr. J. II.
–––^–––
Källorna till svenska
musikens historia.
Af
Tobias Norlind.
I.
(Forts.)
2. Tiden intill Gustaf II Adolfs
död.
Musikaliska originalkällor till
svenska medeltidsmusikens
historia. - Af kyrkliga sångböcker från
medeltiden är en stor mängd
bevarade intill vår tid. De viktigaste
befinna sig i Upsala, där särskildt Vad-
stenaklostrets musikhandskrifter gifva
ett rikt musikmaterial. I Kgl.
Biblioteket upptager isynnerhet Brocmanska
samlingen (se katalogerna »Sv. Mus.
hdskr.» och Teol. Kyrkobr.») många
värdefulla musikhandböcker. Andra
musikhandskrifter af vikt finnas i
Skara och Linköpings stiftsbibliotek.
Några fragmentariska sångböcker äro
dessutom upptagna i Nationalmuseum
(bottenvåningen, sal IV och V) och
Nordiska museet (afdeln. f. de högre
stånden, andra våningen, rum nr 5).
Lösa blad af sångböcker från
medeltiden finnas i synnerlig mängd som
omslag till arkivhandlingar i Riks- och
Kammararkivet. Ett visst antal af
dessa blad äro nu samlade och
sammanförda. Af svenska medeltida
melodier, hvilka traditionsvis bibehållits till
våra dagar, finnes en intagen i //.
B. Briggs »Elements of plainsong»,
London 1895 s. 53 (meddelad af O.
Byström), en annan i »Musical News»,
Mars 1891 (likaledes efter O.
Byström).
Världsliga musiken under
reformationstiden. — Källorna till
musiken under Gustaf Vasa och lians
söner äro ej många. Största delen
slumrar ännu i arkivens gömmen. En
liten öfverblick öfver musiken vid
hofvet under denna tid finna vi i
Henrik Schlicks »Svensk
litteraturhistoria» s. 366 f. (»Renaissancens
musikaliska bildning»). Musiken under
Eriks regering lära vi bäst känna
genom Ahhjuis/s arbete »Konung Erik
XIV:s sista lefnadsår», Sthlin 1878,
där ss. 187— 189 afhandla
konungens ställning till musiken jämte
ett faesimile af hans egen notskrift.
Bidrag till kännedomen om
musikkapellet under reformationstiden få vi
i C. Silfverstolpes »Svenska teaterns
äldsta öden», Sthlm 1882. Andra
smärre musikaliska underrättelser
träffa vi i Dalins svenska historia,
band III, samt i »Handlingar rör.
Skandinaviens historia», band. I, III,
XXVIII. Beskrifningen af en svensk
lutbok från denna tid lämnar Adolf
Lindgren i Svensk musiktidning 1882
nr 45 (Monatshefte für Musikforschung
1882 nr 7): »En lutebok från
1500-talet ■•>. — Originalkällorna äro
tämligen fåtaliga från reformationstiden.
Endast tyska kyrkans bibliotek
(numera i Mus. Akad.) kan lämna oss ett
begrepp om musikodlingen. Troligen
hafva vi i musikalierna från
1500-talet i tyska kyrkans bibliotek att se
resterna af svenska hofkapellets
musiksamling. Flera svenska anteckningar
häntyda härpå. Förutom tryckta
musikalier förefinnas i detta bibliotek ett
ej ringa antal handskrifna notböcker,
hvilka kunna gifva oss underrättelse
om den musik, som i dåtidens
Sverige var omtyckt. Såväl vokal- som
inst rumen talkompositioner förekomma.
Bland de senare märkas äfveu flera
danser.
Kyrko- och skolmusiken und er
reformationstiden. —
Reformationstidens kyrkomusik känna vi
genom en serie grundliga
kyrkohistori-ska arbeten. Den liturgiska delen af
kyrkomusiken behandlas utförligt i
O. Quensels »Bidrag till svenska
liturgiens historia», I, II Upsala 1890.
Våra äldsta sångböcker i tryck finnas
bcskrifna i G. E. Klemmings
»Sveriges äldsta liturgiska litteratur» (Kgl.
Bibks Handl. I: 1878) samt i G. E.
Klemmings ocli Axel Anderssons
»Sveriges bibliografi 1481 —1600» Upsala
1889—92 (utg. af Litteratursällskapet;
! endast 4 liftn, omfattande tiden intill
1530, äro utkomna). Några
liand-skrifna sångböcker omnämnas i
Inledningen till Svenska Mässan af 1897.
Bidrag till psalmens historia under
denna tid lämnar Beckmans
Psalmhistoria. Goda underrättelser om
kyrkosången under reformationstiden
få vi i några samtida
kyrkoordningar, ånyo utgifna i Handl. rör.
Sveriges hist. II: Kyrkoordningen af 157 I,
Nova ordinanlia 1575, Förslag till
kyrkoordning under Gustaf II Adolf.
Viktigast i musikaliskt hänseende äro
artiklarna »Om sång». — Bästa
underrättelserna om skolmusiken få vi i
skolordningarna från samma tid. Den
första finnes intagen i
Kyrkoordningen af 1571. Västerås äldsta
skolordning är i tryck utgifven i P. E.
Thyselii »Bidrag till svenska kyrkans
och läroverkens historia», Sthlm 1848.
Smärre uppgifter rörande Västerås
skolas äldsta musikhistoria lämnar
dessutom Linköpings biblioteks
Handlingar II: 1795. En biografi af Jonas
Columbus, skaparen af Västerås
skoas musiklif, finnes i Adr. A.
Stjern-mans »Bibliotheca sviogotiea», Sthm
1731. Underrättelser om musiken vid
Örebro läroverk i början af
1600-talct stå att finna i K. F. Karlsons
»Blad ur Örebro skolas äldsta historia»,
Örebro 1871. Vår kännedom om
skolmusikens utseende under
reformationen hämta vi så godt som
uteslutande ur Theodor lens Petri »Piae
Cantiones >. — Af kyrkliga sångböcker
finnes ett stort antal kvar. Största
antalet såväl tryckta som handskrifna
sångböcker befinna sig i Kgl.
Biblioteket. Upsala Bibliotek har ett ej
ringa antal tryckta, däremot ytterst få
handskrifna. Linköpings
stiftsbibliotek eger på afdelningen Teologi en
del handskrifna sångböcker. I Skara
j stiftsbibliotek träffas några
synnerligen viktiga musikliandskrifter.
Västerås gymnasium besitter, förutom
en mängd utländska musikalier från
denna tid, vittnande om musikens höga
ståndpunkt där, några handskrifna
sångböcker från början af 1600-talet.
Ett litet antal tryckta och handskrifna
notböcker befinna sig i Mus. Akad:s
bibliotek, Univ.-Bibl. i Lund,
stiftsbiblioteken i Växiö, Karlstad m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
