Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af Frankrikes, Spaniens och Italiens
större operascener, äfvensom i Kairo.
För Milano blef hon engagerad genom
Mascagnis och Leoncavallos bekanta
förläggare Sonzogno. Senast har hon
varit fästad vid Coventgarden-teatern
i London och Metropolitan-operan i
New-York.
Öfverallt säges »la Tracey» ha
skördat de största konstnärstriumfer, och
hon vinner tillika sympati genom
behagligt utseende och personlig
älskvärdhet. Hon äger en ståtlig figur,
som med något mindre embonpoint
skulle taga sig än bättre ut på
scenen ; ur hennes vackra bruna ögon
framlyser godhet och intelligens. För
att framdraga några omdömen om
konstnärinnan anföra vi från
utländska tidningar att hennes uppträdande
i »H ugenotter na», »Judinnan» och
»Lo-liengrin» speciellt framkallat stora
ovationer; särskildt berömmes hon både
som sångerska och skådespelerska i
Elsas rol, och då nu »Lohengrin»,
äfvensom »Tannhäuser» så nyss
upptagits, vore det nästan oförlåtligt om
icke vår kgl. operastyrelse sökte vinna
den berömda sångerskan för gästspel
i någon af dessa operor. Äfven som
Santuzza skulle hon här kunna låta
höra sig när som helst. Italienska
tidningen »Il Progreso» säger henne
vara »idealisk» i detta parti. Då
man finner en fransk tidning yttra
om henne att »miss Tracey i Rachels
rol ingjutit en sådan musikalisk
känsla, ett sådant uttryck i fraseringen
och en sådan lyrisk låga, att hon
hänfört publiken», kan det ej förundra
om hennes uppträdande på vår
operascen skulle vara önskvärdt och
motses med stort intresse.
Utom de sistnämnda rollerna hör
också Aida till miss Traceys
älsklings-partier. Hennes repertoar omfattar
för öfrigt hufvudpartien i följande
operor: »Valkyrian», »Trubaduren»,
»Afrikanskan», »Faust», »Pagliacci», »Le
Cid», »Salambö», »Andrea Chenier» (af
Giordano), »Norma», »Rigoletto»,
»Attaque du moulin» (Bruneau),
»Iphigenie en Tauride», Tristan et Isolde»,
»Robert», »Profeten», »Don Juan»
(Donna Anna), »Herodiade», »Sigurd*,
»Figaros bröllop» (grefvinnan),
»Fi-delio», »Gioconda» och »Arlesiana»
af Cileå, en ny italiensk komponist.
Eva i »Mästersångarne» har äfven
instuderats af henne.
Vi ha förnummit att miss Tracey
vid detta sitt första besök hos oss
funnit stort behag i vårt folk, vårt land
och vår hufvudstad. Vi hoppas att
hon i allo skall finna sig väl hos oss
och äfven finna sitt värde som
konst-närinna till fullo uppskattadt.
Emma Holmstrand.
Samtidigt med att vi i dessa dagar
få göra en ny bekantskap med en
utländsk sångkonstnärinna få vi förnya
bekantskapen med en svensk, hvars
bild äfven illustrerar första sidan i
detta nummer. Den svenska
sångerskan har emellertid blifvit utländsk så
till vida, som hon under några år
varit bosatt i Paris. Vi önska nu vår
landsmaninna välkommen åter och
glädja oss att om igen få lyssna till
hennes sång, med angenämt minne af
den tid fröken Holmstrand tillhörde
vår operascen, bland hvars mest
behagliga och talangfulla artister hon
med skäl kan räknas. Då nu en tid
af sex år förflutit sedan fröken
Holm-strand lämnade denna scen och snart
tio år sedan i denna tidning hennes
porträtt med en biografisk teckning
var införd, må en sådan därför här
följa jämte ytterligare komplettering af
densamma.
Emma Holmstrand är född i
Dalby församling, i Karlstads län, d. 27
jan. 1867. Våren 1886 vann hon
inträde vid konservatoriet i prof.
Günthers sångklass och lämnade detsamma |
1888. Hon lät sedan höra sig här på
konserter, väckande uppmärksamhet
genom en vacker, väl skolad röst, ren
intonation och smakfullt föredrag. Då j
därtill kom en särdeles intagande
apparition syntes hennes lämplighet för j
scenen gifven. Hon gjorde också den
18 febr. 1889 sin debut på vår
operascen såsom Zelida i »Konung för en
dag» med afgjord framgång. Hennes
nästa rol där var Benjamins i »Josef»
och på höstterminen samma år
uppträdde hon såsom Natalja i »Nordens
stjärna», Venus i »Tannhäuser», Inez
i »Leonora» och Anna i
»Vermlän-dingarne». Efter det fröken
Holm-strands verksamhet vid k. operan
af-slutats vid midten af januari 1890,
företog hon en studieresa till Paris,
sedan hon först i febr. gifvit en
konsert på Musikaliska akademien. I
Paris tog hon därefter sångundervisning
af den bekante läraren prof. St. Yves
Bax och lät där höra sig på flera
soaréer inom societeten. Återkommen till
hemlandet och operascenen 1892, hade
hon där sitt första större parti såsom
Lalla Rookh i Davids vackra opera
med samma namn. Vi yttrade oss då
om henne: »Med en förtjusande
apparition, värdighet och behag i livarje
rörelse, välljudande och uttrycksfullt
sångföredrag framställde fröken
Holm-strand en verklig idealbild af den
unga orientaliska furstedottern.» I maj
samma år kreerade hon här Colette i
Messagers opera »Skrifvarkungen» och
utförde på hösten »Fiamma» i
Södermans operett »Hin ondes lärospån».
Året därpå framträdde hon såsom
Zer-lina i »Fra Diavolo», prinsessan i
Hallströms sagospel »Per Svinaherde»,
Margareta i »Faust», drottningen i
Adams opera »Giralda», kreerade d.
28 sept. Nedda i »Pajazzo» och sjöng
vid slutet af året Casilda i »Hälften
hvar». År 1894 finna vi henne
såsom Eros i »Orfevs», grefvinnan i
»Figaros bröllop», Matilda i »Wilhelm
Teil» och Puck i »Oberon». I början
af 1895 kreerade IrOn Zuzel i
Mascagnis opera »Vännen Fritz» och
uppträdde vidare såsom Ulla Winblad i
»Ett svenskt minne», då d. 11 febr.
100-årsdagcn af Carl Michael Bellmans
död högtidlighölls med en
festföreställning med detta namn å k. operan.
Efter att sedan i mars ha utfört
titelrollen i Saint-Saéns opera »Fryne»
kreerade hon d. 18 maj Anita i
»Na-varresiskan» af Massenet. Med spelåret
1894—95 afgick fröken Holmstrand
från operan för att ytterligare utbilda
sin lyrisk-dramatiska talang i Paris.
Sedan dess har hon, med korta
af-brott vid besök hos anhöriga i
hemlandet, vistats utrikes, mest i
Frankrike och i Belgien, där konstnärinnan
samma år hon senast lämnade vår
opera vann stor framgång på
konserter i Bryssel och Tournai. Under
hösten 1896 hade hon engagement vid
den ansedda Monnai-teatern i Bryssel,
där hon den 22 okt. gjorde en
lycklig debut som Eurydice i »Orfevs».
Hon har sedan framgångsrikt sjungit
på konserter i Nizza och Monte Carlo
etc. och uppträdde, engagerad vid
Opéra Comique i Paris, uti sistnämnda
parti i no v. 1899. Tidningen Figaros
recensent yttrar då om henne, att
»hon synes vara ämnad en glänsande
framgång på franska scenen».
Om fröken Holmstrand kommer att
denna gång uppehålla sig här någon
längre tid är oss ännu obekant.
Glädjande vore att ännu en gång få
återse henne på vår operascen.
Beträffande hennes konstnärliga verksamhet
på senaste tiden torde vi efter hennes
hitkomst kunna meddela närmare
uppgifter.
Källorna till svenska
musikens historia.
Af
Tobias Norlind.
II.
(Forts.)
3. Tiden 1632 — 1800.
Storhetstidens musiklif.
Musiken vid hofvet. — På grund af
den vidsträcktare musikodlingen under
storhetstidehvarfvet bli källorna
talrikare och af mera vidsträckt art. En
framställning af hofmusikens historia
ger Tobias Norlind. »Die
Musikgeschichte Schwedens in den Jahren
1630—1730». (Sammelb. d. I. M.—G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
