Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I)1, med musikbilaga, innehållande 12
kompositioner af svenska tonsättare
från storhetstiden. Rörande musiken
vid Tyska kyrkan kunna goda
underrättelser hämtas \Joh. Ant. Aug. Lüdekes
»Historica de Ecclesia teutonica
Stock-holmiensi», Ups. 1791, samt i samma
författares »Denkmal der
Wiedereröffnung der deutschen Kirche in
Stockholm», Sthm 1823. Underrättelse om
Tyska kyrkan musikbibliotek fås i Carl
Stiehls »Bericht über eine im Aufträge
des Sonates unternommene Reise nach
Dänemark und Schweden» (Lübecker
Blätter 1888 n:r 65). Äfven Upsala
universitetsbiblioteks musiksamling
be-skrifves närmare där. Öfver de
svenska hofkapellmästarne under
storhetstiden lämnas några biografiska data i
Carl Stiehls »Die Familie Düben»
(Monatsh. f. M. 1889, nr. 1). Bidrag
till Anders Dübens biografi meddelar
L. Johannes Ho’nerus’ »Christliche
Leichtpredigt bey der Bestattung
Andreas Dübens d. 19 Maji 1625», Lpzg
1625. Anders Dübens »Pugna
triurnp-halis» vid Gustaf II Adolfs begrafning
finnes jämte en beskrifning af musiken
vid begrafningen i något moderniserad
gestalt återgifven i Förr och Nu 1878,
hft 10 (II. Bergström »Gustaf II Adolfs
begrafningsmusik»). Angående den
musik, som 1697 med anledning af Karl
XI:s död, utfördes i Malmö finnes
noggrann beskrifning i »Relation och:
Beskrifning öfver Carl XI begrafning»,
tryckt i Sthm 1697. För musiken
vid de stora hoffesterna se
supplementbandet till Sam. Rählings »Det i
flor stående Stockholm». Om Marcus
Maibom och Pierre Bourdelots
förhållande till hvarandra lämnas
uppgifter af Felix Vogt i
Frankfurterzeitung 1885 (Sv. Musiktidning 1885 n:r
18,20): »M. M. och P. B. vid
drottning Kristinas hof». Om Bourdelot
som musiker fås dessutom närmare
underrättelse genom ett bref af honom
själf skrifvet i Stockholm d. 15 mars
1652, återgifvet i J. Fr. Haléoys
»Souvenirs et Portraits», Paris 1861.
Johann Matthesons »Grundlage einer
Ehrenpforte», Hamb. 1740 lämnar
äfven ett och annat af betydelse till
svenska musikens historia under
storhetstidens senare skede. Gustaf
Dübens musik till Samuel Columbi Odæ
Sveticæ finnes jämte musikhistoriska
anmärkningar af Drake återgifven i
P. Hansellii ny upplaga af 1856. De
värdefullaste omnämnanden af svenska
musiken under storhetstidens första
skede lämna en mängd samtida bref
och dagboksanteckningar. Af sådana
äro de viktigaste: Johan Ekeblads
bref från år 1652—53, delvis
åter-gifna i P. Wieselgrens »De la Gardies
Archiv», VIII samt i Handlingar
rörande Skandinaviens Hist. XX, XXII;
engelska ambassaden Whitelockes
»Dagbok 1653—54», Ups. 1777; holländ-
1 Utdrag i Sv. Musiktidning 1900.
ska sändebudet Constantin Huggens
bref och dagboksanteckningar utgifna
af W. J. A. Jonckbloet och J. P. N.
Land: »Correspondance et oevre
musi-cales de C. H.», Leyden 1882;
danske residenten Peder Juels bref till
sin regering, utdrag återgifna i A.
Fryxels Handlingar rörande Sveriges
Historia I, Sthm 1836; C. Ogicrs
dagboksanteckningar: »Ephemerides,
sive iter danicum, sveticum,polonicum»,
Paris 1656; Chanuts
dagboksanteckningar: »Memoires de Chanut», 1651.
Underrättelser genom bref och
dagboksanteckningar om musiken vid
Karl XII:s tid fås i bilagorna till
Cru-senstolpes »Huset Tessin», Sthm 1847
—49, och i arbetet »Tessin och
Tes-siniana», Sthm 1819. — Viktiga
handlingar rörande hofvets och högadelns
musiklif stå dessutom att finna i P.
Wieselgrens »De la Gardies Archiv»
bd. VI—VIII. Några lutböcker från
1000-talet finnas beskrifna af Adolf
Lindgren i Sv. Musiktidning 1890
n:r 19 (Monatsh. f. M. 1891).
Teater och balett. — I nära
samband med hofmusiken står teater och
balett. Bästa källan blir här, hvad
musiken beträffar, otvifvelaktigt C.
Silfverstolpes »Svenska teaterns äldsta
öden», Sthm 1882, samt samma
författares »Källor till svenska teaterns
historia» (Framtiden 1877) med tillägg
i Samlaren för år 1889: »Ur svenska
teaterns liäfder». Andra
framställningar af dramatik och teater under
storhetstiden kunna läsas i: F. A.
Dahlgren »Anteckningarom Stockholms
teatrar, Sthm 1866; Ljunggren
»Svenska Dramat», Lund 1864, Henrik Schlick
»Bidrag till kännedomen om
1600-talets dramatik» (Samlaren XIII; 1892).
En beskrifning af de svenska
skådespelen under Karl XI gifver oss E.
J. Sellins »Svenska dramat under
Karl XI:s regering, Ups. 1877. Andra
bidrag till dramat under Karl XI
lämnar K. Fr. Karlsons »Darius, ett förut
otryckt svenskt drama». För
teaterväsendet under Karl XII:s första
regeringsår äro bilagorna till
Crusen-stolpes bok »Huset Tessin» viktiga;
likaså »Tessin och Tessiniana». Till
sist må nämnas G. E. Klemmings
framstående verk »Sveriges
dramatiska litteratur», Sthm 1863—79, där
alla de tryckta dramatiska arbetena
från denna tid stå nämnda jämte
viktiga historiska uppgifter om deras
uppföranden.
Kyrkan, skolan, universitetet.
— Viktiga upplysningar om
kyrkomusiken få vi i tvenne
kyrkoordnings-förslag af Olof Laurelius och Erik
Empogragrius, i tryck utgifna i
Handlingar rörande Sveriges Hist. II,
ar-tiklarne om kyrkosång. Om musiken
till 1695 års psalmbok lämnar E.
Wrangels »Harald Valerius och
Musiken till Gamla Psalmboken»
(Samlaren XIV: 1893) goda uppgifter. I
samma uppsats läses en ingående bio-
grafi af Harald Valerius. Angående
skolmusiken se TobiasNorlinds
»Schwedische Schullieder im Mittelalter und
in der Reformationszeit» (Sammelb. d.
I. M.—G. II). De bästa
underrättelserna om musikundervisningen ger
oss de samtida skolordningarna. De
flesta af dessa äro intagna i P. E.
Thyselii »Bidrag till svenska kyrkans
och läroverkens historia», Stinn 1848,
samt samme författares »Handlingar
rörande kyrkans och läroverkens
historia», Sthm 1839—41. Biografier
af de vid universitetet i Upsala för
musikens förkofran verkande männen
stå att finna i Chr. Nettelblads
»Memoria virorum in Svecia» I—IV,
Rostock 1728—31, del II med
biografier af Har. Valerius och Johan Arndt
Bellman, del IV af Olof Rudbeek. Om
musikalierna, hvilka under denna tid
konnno till Upsala universitetsbibliotek,
lämnas någon underrättelse i
Anner-stedts »Upsala biblioteks historia».
Musiken vid jubelfesten i Upsala 1697
finnes omtalad i E. Wrangels
beskrifning af densamma i Samlaren XIV:
1893, Extra. — För musikodlingen i
Göteborg vid slutet af 1600-talet se:
Wilhelm Bergs »Samlingar till
Göteborgs historia» I, Sthm 1882, ss.
173—175.
Musikaliska originalk ällor till
storhetstidens musiklif. —
Originalkällorna till musiken under
storhetstiden äro synnerligen talrika. Hvad
musiken vid liofvet beträffar, ingår
större delen af hofkapellets musikalier
i det s. k. Diibenska biblioteket. Då
Andreas Düben afgick som
hofkapell-mästare, aflämnade han större delen
af sitt bibliotek, i hvilket då förutom
faderns och broderns äfven större delen
af hofkapellets samt en mindre del
af Tyska kyrkans notsamling ingick,
till Upsala bibliotek. Den svenska
forskningen på storhetstidens musik
har härigenom erhållit en oskattbar
källa. Förutom kompositioner af
kapell-mästarne Gustaf och Andreas Düben
samt andra svenska musici, träffas
där ett stort antal notband,
innehållande tonverk, hvilka kommit till
utförande vid hofvet. Jämte denna
Dübenska samling eger Upsala
bibliotek äfven akademiska kapellets
musikalier. Palmsköldska samlingen i samma
bibliotek innehåller dessutom flere
musikaliska anteckningar samt svenska
nottryck af stort värde för svenska
musikhistorien. Andra källor till
musiken vid hofvet äro att finna i Kgl.
biblioteket, där musikalier från de
kungliga lustslottens, Gripsholm och
Drottningholm, bibliotek äro förvarade.
Musikaliska Akademiens bibliotek är
viktigt liufvudsakligen genom Tyska
kyrkans notsamling. Äfven
Finspong-ska biblioteket besitter ett större antal
notböcker, viktiga för svenska
musikens historia under storhetstiden. De
handskrifna notböckerna för
kyrkosången under detta tidehvarf äro ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
