Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Redaktör och utgifvare: NORDISKT MUSIKBLAD. Expedition: Kungstensgatan 56.
fRANS J. JHUSS. —— Pris: Helår 5 kr. Lösnummer 25 öre.
Telefon: Vasa 6 19, Stockholm den 1 November 1901. Annonspris 20 öre pr petitrad.
2l:a Årg.
Edouard Risler.
Bör första gången har vårt land
nu fått besök af den fräjdade
franske pianisten Edouard
Risler. Han har introducerats här af sin
landsman, den numera vidtberöinde
violinkonstnären Henri Marteau,
hvilken vi kunna räkna »som barn i
huset» sedan han så ofta gifvit bevis
på hur väl han trifves hos oss. För
att han denna gång medfört sin
com-patriote Risler äro vi honom tack
skyldiga.
Då det i en tysk tidning för ett
par år sedan stod att läsa i en
konsertanmälan: »Edouard Risler har
längesedan trädt ur ledet af de
konstnärer, hvilka man kritiserar; om
honom gäller det endast: njuta
och beundra» — så är detta
ett uttalande, som bär
sanningens prägel mera än
reklamens. Det är ett faktum
att hr Risler hör till nutidens
allra främsta pianister med
en högst ovanlig konstnärlig
mångsidighet och behärskning
af hela pianolitteraturen från
Bach och Mozart till Beethoven
och Liszt. Särskildt såsom
Mozartspelare har han ställts
vid sidan af Reinecke, och
Beethoventolkare synes han
vara par préférance. »I den
fullsatta
Bechsteinsalen»,skrif-ver Otto Lessmann efter ett
hans konserterande i Berlin
— >gaf Edouard Risler två
pianoaftnar, af hvilka den
första uteslutande var egnad åt
Beethoven. Programmet
omfattade sonaterna i Fiss dur
op. 78, Ess dur op. 81 a,
B dur op. 106 och Ass dur
op. 110. Risler har länge
dokumenterat sig som utmärkt
Beethovenspelare men med
denna Beethovenafton har
Edouard Risler.
Henri Marteau.
konstnären ställt sig hors coneours.»
Särskildt i fråga om den svåra
ham-marklavér-sonaten (op. 106) med den
jättelika slutfugan säger Lessmann, att
lir Risler »löste denna den väldigaste
af alla de uppgifter, som kunna
ställas på en pianokonstnär, öfvermåttan
storartadt». I egenskap af
Liszt-spe-lare bedömes han af samma kritiker
sålunda: »Det intryck hr Risler
fram-bragt med sina Liszt-föredrag är
obe-skrifligt. Hvad två människohänder
ur ett piano kan framtrolla af poesi,
det åstadkom denne utomordentlige
konstnär, som jag skulle vilja kalla
för en — Liszt redivivus. Tag de
mest framstående egenskaper hos stora
pianister under de tre eller fyra sista
decennierna, och man skall finna dem
förenade hos Risler: Tausigs
glänsande, absolut ofelbara teknik,
Rubinsteins temperament och
lidelsefullhet, Biilows allt
genomträngande konstförstånd.
Jämte den underbara
behandlingen af tonen, den
poesi-och själfulla uppfattningen, den
varma känslan, imponerar
särskildt enkelheten och
naturligheten i föredraget.»
Det är den rätt stränge
tyske kritikern Lessmann, som
yttrar sig så om den franske
konstnären.
Edouard Risler är född
1873, såsom det säges, i
Elsass. Aren 1883—90 var han
elev vid Pariskonservatoriet
och åtnjöt där prof. Theod.
Diémers utmärkta ledning i
pianospel samt teoretisk
undervisning af prof. Theod.
Dubois. Snart vann han
första priset i pianospel och
komposition. Sedan han lämnat
konservatoriet företog han
konst- och studieresor i
Tyskland, där han en tid tog
undervisning af den berömde
pianisten Eugen d’Albert. Se-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
