Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dan 1894 är konstnären bosatt i Paris,
där lian ofta uppträdt i Salle Pleyel
samt på Colonnes och Latnoureuxs
stora symfonikonserter. Under senare
år har hans namn blifvit berömdt i
den stora konstvärlden genom talrika
turnéer inom Tyskland, Belgien,
England och Schweiz etc. och nu snart i
den skandinaviska norden.
W
Henri Marteau
har vid föregående konsertbesök här
af oss blifvit framställd med porträtt
och biografi, senast för två år sedan,
då han konserteradc i Musikaliska
Akademien d. 24—29 okt. med biträde af
mr Gabriel Grovlez, en ung, dittills i
musikvärlden obekant pianist. Vi kunna
därför denna gång, till tjänst för dem, J
som ej tagit del af förut lämnade
biografiska notiser, inskränka oss till en [
kort rekapitulation af dessa.
Henri Marteau är född i Reims d.
31 mars 1874 af mycket musikaliska
föräldrar och röjde tidigt anlag för
musik. Hans moder fru Clara Marteau
är en utmärkt pianist, elev af Clara
Schumann. Han studerade violinspelet
för Bunzli, elev af Moli<iue, och sedan
för Leonard i Paris samt antogs som
elev vid Pariserkonservatoriet, där han,
elev af Garcin, vid slutuppvisningen
1892 erhöll första priset. Såsom
»underbarn» hade han redan 1886 låtit
höra sig i Berlin och Leipzig och
spelade 1887 i Wien Max Bruchs första
violinkonsert. Året därpå uppträdde
han med stor framgång i England,
där engagerad af den framstående
orkesterdirigenten Hans Richter. Den
sista december 1892 reste den unge
Marteau öfver till Amerika, där han
från 12 jan. 1893 till 6 juni 1894
gaf 150 konserter och af de förtjusta
amerikanarne benämndes »The Pade- |
rewski of the violin .
Hvilket uppseende den 20-årige
violinisten här väckte, då han för första
gången lät höra sig med Brahms’
violinkonsert på en operans
symfonikonsert d. 20 okt. 1894, har man nog i
minne. Följande månad spelade han
på operan Dvoraks konsert och gaf
två konserter i Musikaliska akademien;
1895 likaledes 2 konserter i denna
lokal. År 1896 d. 3 —8 nov. fingo vi
åter höra honom där, då i förening
med sin landsman, violinisten Paul
Viardot, och med pianistiskt biträde
af dr. Karl Valentin. Vid detta tillfälle
utförde han en egen komposition,
»Bei1-ceuse», och spelade ett Adagio, honom
tillegnadt af dr. Valentin. Samma år
utförde han under egen ledning i
Göteborg en sin egen komposition »La
voix de Jeanne d’Are», scen för
sopran, kör och orkester. År 1898
firade Marteau ånyo triumfer i Amerika
och likaså under säsongen 1898—99
i Ryssland, Rumänien, Konstantinopel
etc., öfverallt firad såsom en af
nutidens förnämsta violinister och hedrad
med flera utmärkelser. Förra året
blef Marteau utnämnd till förste
violinprofessor vid konservatoriet i
Geneve!
–––i—
Källorna till svenska
musikens historia.
Af
Tobias Norlind.
II.
(Forts, och slut.)
3. Tiden 1632 — 1800.
Originalkällor till
frihetstidens musik. — Största antalet
originalkällor från denna tid äro förvarade
i Stockholm. Ett ej ringa antal
förefinnes dessutom i Upsala. Särskildt
förra hälften af 1700-talet är mycket
godt representeradt i Upsala bibliotek.
Kgl. biblioteket i Stockholm är
isynnerhet rikt med afseende på den
kyrkliga musiklitteraturen. De förnämsta
koralboksrevisionerna under
frihetstiden kunna där på
handskriftsafdel-ningen med fördel studeras. Viktiga
musikverk, fordom tillhöriga
hofkapel-let och konungahuset äro nu till
allmänhetens gagn förvarade i kgl.
biblioteket. Mus. Akademiens bibliotek
eger en synnerligen värderik
manuskriptsamling från denna tid i
hof-kapellmästaren Romans samlade
arbeten. Äfven viktiga koralarbeten i
handskrift förvaras i samma bibliotek.
Kgl. Teaterns bibliotek besitter från
denna tid värderika opera partiturersamt
instrumentalkompositioner i handskrift.
Äfven Instrumentalmuseet i
operabyggnaden eger några intressanta
nothandskrifter från frihetstiden.
Stiftsbiblioteket i Linköping förvarar en del
musikhandskrifter hufvudsakligen
tillhörande kyrkomusiken. Kalmar
stadsbibliotek inneslutar äfvenledes några
musikmanuskript från 1700-talets förra
hälft.
Gustavianska tideh varfvet.
Källor af allmän art.— Med
gustavianska tidehvarfvet inträder musiken i
Sverige i ett nytt skede. Äfven
källorna bli af helt olika art. Hade de
historiska källorna hittills varit af
allmän kulturhistorisk art, bli de nu mera
uteslutande musikhistoriska. Svenska
musikhistoriska forskningen har
endast i undantagsfall öfverskridit
gränsen af Gustaf III:s tid. Hvad den
skapat tillhör så godt som uteslutande
sista fjärdedelen af 1700-talet. Äfven
originalkällorna bli till stor del af
annan art. Nottrycket vinner större
användning i Sverige. De svenska
tonsättarnes arbeten erhålla i följd
däraf så mycket större spridning.
] Biblioteken förlora så småningom sin
betydelse såsom samlare af musikverk.
Äfven under gustavianska
tidehvarfvet ha dock för de större
orkesterverken biblioteken ej förlorat all
betydelse. — Allmänna öfversikter öfver
, musiken under detta tidehvarf lämnas
af A. J. C. Piscator »Historisk
öf-versikt af musiken i Sverige under
Gustaf III», Ups. 1860; Marianne
d’Ehrenström »Notices sur la litterature
et les Beaux-arts en Suéde», Sthm
1826, II Théåtre et musique. För
hofkapellets historia samt Stockholms
musiklif under denna tid är Adolf
Lindgrens »Svenska hofkapellmästare
1782—1882», Sthlm 1882 (Sv.
Mu-siktidn. s. å.) af stort värde. Äfven
C. A. Forssmans Hæffnerhiografi, Ups.
1860, lämnar goda bidrag härtill. Till
teaterns historia finnes ett stort antal
arbeten. Förutom redan nämnda verk
af Dahlgren »Anteckningar om
Stockholms teatrar» behandlas ämnet i sina
allmänna grunddrag i: Wikström-
Malmgren »Svenska Theaterminnen*,
Sthm 1859, L. Hammarsköld
»Anteckningar till svenska teaterns
historia» (Teater-Almanach 1821); Fr.
Hedberg »Svenska operasångare», Sthm
1885 (»Svenska operan under de
första femtio åren» ss. 5 — 60); Ristell
»Konung Gustaf III:s hof och
regering», Sthm 1820 (kap. 22 om teatern);
»Chronographie des schwedischen
Nationalteaters» s. 1. 1779; Oscar
Le-vertin » Teater och Drama under Gustaf
III», Sthm 1889; Erik Lund »Blad
ur svenska teaterns historia» (Nu I:
1874, 75) I »Gustaf III:s försök att
skapa en svensk talscen»; O.
Strandberg »Gammalt Nytt från Kgl. Teatern
1780—90» (Nu II: 1876); Eng. Le
venhaupt »Bref rörande teatern under
Gustaf III 1788—92» I, II(Litt.-sällsk.),
Ups. 1891, 94. Mera speciella
arbeten om teatern äro: Adolf Lindgren
»Till operahusets jubileum (Sv.
Mu-siktidn. 1882); Kgl. operahuset»
(Theater Almanach 1849); Regner »Tankarom
svenska teatern och Förslag till dess
upphjälpande», Sthm 1780; Gmtaf
Johan Ehrcnsvärd »Anteckningar om
svenska teaterns uppkomst, Ulriksdal
d. 1 April 1777» (E:s
Dagboksanteckningar utg. af E. V. Mortan 1877 ss.
200 —224). Andra källor till
Stockholms teatrar stå att finna i
teateralmanackorna från denna tid.
Sten-borgs teater under Gustaf III
afhand-las ingående af Johan Flodmark
»Steu-borgska Skådebanorna 1768 — 99»,
Sthm 1893 (med musik-bil.).
Göteborgs teatrar afhandlas närmare i
Wilhelm Bergs »Göteborgs äldre
teatrar I tiden intill 1794» Göteb. 1896
II 1794—1816 Göteb. 1898; Finlands
teatrar i »Anteckningar rörande
Theatern i Finland, Helsinf. 1864». —
Angående Musikaliska Akademiens
historia under denna tid hafva vi i första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
