Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur.
På C. W. K. Gleerups förlag, Lund,
har utkommit:
Lärobok i enkla, dubbla, tre- och fyrdubbla
kontrapunkten at dr. S. Jadassohn, professor
vid k. musikkonservatoriet i Leipzig. Andra
genomsedda upplagan i auktoriserad
öfversiitt-ning och bearbetning af Alfred Berg,
filosofie kandidat, kapellmästare vid Lunds
universitet. Pr. kr. 3,50.
Lärobok i kontrapunkten af S.
Ja-dassohn är en bok, som den svenske
utgifvaren (författarens forne lärjunge
vid Leipzig-konservatoriet) med rätta
anser »fylla en lucka i vår litteratur
för musikundervisning». Originalet
till kand. Bergs öfversättning och
be-arb. är 3:e upplagan af boken (utg.
1897 —; utkom först 1884. Af
författarens Lehrbuch der Harmonie, först
utg. 1883, utkom 5:te upplagan 1898;
detta verk är öfversatt på flere språk).
Då vi ej ega tillgång till originalet,
kunna vi ej jämföra det med den
svenska behandlingen däraf, men hysa
god tilltro till kand. Bergs förmåga i
afseende på denna. Professor d:r
Salomon Jadassohn — som i parentes
sagdt sistl. 31 aug. fyllde 71 år —
yttrar i företalet till l:a upplagan af
i fråga varande bok: »Den
föreliggande läroboken åsyftar att gifva
handledning vid studiet af den enkla, dubbla,
tre- och fyradubbla kontrapunkten i
sträng stil. Alla grundsatser, regler
och anvisningar, som i denna bok
framställas, grunda sig på den
kontrapunktiska stilen hos Bach, Handel och andra
klassiska mästare i tonkonsten, hvilka
ha skrifvit i det system, som våra
moll och durarter omfatta.
Studierna i kontrapunkt äro
egentligen afsedda att förbereda studiet af
Canon och Fuga; men äfven sådana
för musikens konst intresserade, som
antingen icke vilja eller kunna utbilda
sig till tonsättare, blifva genom dessa
studier satta i stånd att djupare in
tränga i de klassiska mästarnes konst
och att med bättre förståelse upptaga
deras mest upphöjda tonskapelser.»
Boken, 120 sidor, behandlar i l:a
afdelningen: Den enkla
kontrapunkten; i 2:a: Den dubbla, tre och
fyrdubbla kp.; i 3:e: Den mångstämmiga
kp. och slutar med ett bihang: »För- |
klarande anmärkningar och
hänvisningar för bearbetandet af uppgifterna
i läroboken om kontrapunkt med
särskild hänsyn till själfundervisning» (10
sidor).
Beijers bokforlagsiiktiebolag hiirstädes har
utgifvit:
Richard TVagnera skrifter i urval,
öfver-siittning och bearbetning af W.
Peterson-Ber-ger. Häft. 1 och 2 å 1 krona.
Richard Wagner har äfven såsom
skriftställare varit ansenligt
produktiv. Hans »samlade skrifter»
utgåf-vos af Fritsch i Leipzig 1871 — 83 i
10 band (3:e uppl. 1897), Hans ut-
gifna bref etc. bilda också volymer.
Att här uppräkna titlarna på hans
skrifter saknas oss utrymme. Af
Wagners skrifter har ej mycket varit
synligt i svensk öfversättning, vi kunna
därför räkna hr Peterson-Berger och
hans förläggare till förtjänst att detta
»urval», som utkommer i 4 häften,
blifvit på vårt språk utgifvet. Det
upptager icke, såsom det
tillkänna-gifves i anmälan, W:s svårlästa
konstteoretiska skrifter »Opera och drama»
etc. utan smärre berättande arbeten
om ryktbara kompositörer, brochyrer
om operasång, operaväsen o. s. v.
hvilka ännu ega aktualitet för en svensk
publik. Första häftet, prydt af ett
godt Wagner-porträtt, innehåller: »En
tysk musiker i Paris. Noveller och
uppsatser 1840—41. 1. En
pilgrimsfärd till Beethoven. (Utdrag ur en
väns dagbok). Ett slut i Paris. 3.
En lycklig afton. 4. Om tyskt
musik-lif. 5. Virtuos och konstnär. Andra
I häftet: forts, af föreg. n:o 5 och
vi-| dare: 6. Konstnären och offentlighe- ;
ten. 7. Rossinis »Stabat mater»: —
Om uvertyren. — Le »Freischutz»
(Om »Friskyttens» första uppförande j
i Paris 1841)— »Tannhäuser» i Paris
1860 (Bref). — Hofoperan i Wien.
Urvalet är godt, omvexlande och af
allmänt intresse.
Från scenen och
konsertsalen.
Kgl. teatern. Nov. 1,7, 14 R.Wagner:
Rhen-guldet — 2 1-a Symfonikonserten 1. Haydn: j
Symfoni c-dur n:r 16 (Oxf’ord-S.); 2 Mozart:
Aria ur »Titus* (frk. Hulting) med obligat
klarinett (hr Hessler); 3 Riehard Strauss: »Till
Eulenspiegels lustige Streiche», nach alter
Schelmemveise (i Rondoform), op. 28, för stor
orkester; 4 Beethoven: Symfoni D-dur n:r 2
3 — Gounod: Faust (Margareta: frk.
Lyck-seth: Faust: hr Ödmann)— 4 Bizbt: Carmen
(Don José: hr Briesemeister, gäst) 6, 10 Verdi:
Aida (Aida: miss Minnie Tracey, gäst) — 8,
13 Meyerbeer: Hugenollema (Valentine:
miss Tracey, gäst) — 9 Donizktti:
Regementets doller; Balett: Bilder från maskeraden,
balett-diverti8sement af Otto Zöbisch — 11
Godnod: Romeo och Julia — 15 Auber: Fra
Diaaolo (Zerlina: fru Hellström)
Vasa-teatern. Nov. 1—4 Audran : Dockan
(Alesia: fru Wiehe-Béreny, gäst) — 3, 10
MAIL1.ART: Villars dragoner (matiné) 5 — 11
L. Ganne Gycklarbandet — 12 Hervé: Lilla
Helgonet — 13—15 Lecocq: 100 jungfrur.
Svenska teatern. Nov. 1 Det otroligaste.
Södra teatern. Nov- 1 —15. LeCOCq: Lille
hertigen — 3, 10 Mm löcker: Gasparone
(matiné).
Musikaliska akademien. Nov. 1 Konsert af
fru Agatue Backer-Gröndahl. Biträdande:
fru Dagmar Möller — 3 Matiné af hrr
Mar-TEAir oeh Risler. Biträdande: frk. Märtba
Ohlson (ackomp.) — 5 Populär
afskedskon-sert af hrr Makteau och Risler.
Biträdande: 9-årige violinisten Floiizel von Reuler,
frk. M. Ohlson (ackomp.) — 8 konsert af
Florizbl von Reuter. Biträdande; fröken
Martha Ohlson — 12 Filharmoniska [-rall-SKApbts]-] {+rall-
SKApbts]+} minnesfest öfver Gunnar Weunerberg.
1 Minnesord af d:r Karl Valentin; 2 G.
Wen-nerberg: »Jesu dom», oratorium.) Biträdande:
fruar Hellström Afzelius, hrr Malm,
Wallgren, O. Edberg, d:r Gillis Bratt, k. hofkapellet.
Dirigent: dir. Er. Åkerberg.
Vetenskapsakademien. Nov. 4 Vis- och
Bell-mansafton af hr Sven Scholander.
Jakobs kyrka. Nov. 10 Orgelkonsert af dir.
Albert Lindström. Biträdande: frök.
Elisabeth Liudström, hrr konsertmästaren Lars
Zetterqvist, d:r Gillis Bratt.
»Rhenguldet» har från och med 7
nov. fått en mellanakt af 10 minuter
mellan 2 och 3 scenerna till hvila och
rekreation för publiken och
medverkande. D:r Briesemeisters gästspel i
denna och andra operor fortgår. En
kvinlig gäst har operan fått i miss
Tracey, som vunnit rätt stort bifall
såsom Aida och Valentine i
Hugenot-terna. Det beröm hon enligt utländska
recensioner skördat som scenisk
artist finna vi något öfverdrifvet, om
ock hennes vackra stämma äfven gör
sig gällande och är stor nog för
operan. Emellertid är intonationen i
höjd-tonerna ej alltid ofelbar hvarjämte
sångerskans korpulens gör henne
mindre lämplig för scenen ehuruväl
densamma ej hindrar en rörlighet, som
stundom borde mera behärskas. Aidas
rol lämpade sig bättre för henne än
Valentines. Första symfonikonserten
inleddes med Haydns mindre ofta här
gifna s. k. Oxford-symfoni (uppförd i
Oxford, då Haydn der kreerades till
doktor) och slöts med Beethovens i
D-dur; början och slut alltså af ädel
klassisk art. Andra numret, aria ur
Mozarts »Titu9», föredrogs af frök.
Hulting vid operan jeinte hr Hessler,
som särdeles vackert utförde det
obli-gata klarinettpartiet. Sångföredraget
skulle ha förhöjts af mera smidig röst
och ledigare koloratur. Nyheten för
aftonen var »Till Eulenspiegel» af
Richard Strauss, med hvars märkliga
symfoniska verk vi sålunda äfven här
fått göra bekantskap. Stycket skall
skildra Eulenspiegels extravaganta
upptåg, slutande med att han får dingla i
galgen. Strauss’ musik är också
ytterst extravagant men kvick och
muntrande, full af märkliga harmonier och
klangeffekter blandade med rätt enkla
melodiska fraser. En sådan
virtuositet i orkesterbehandling tilltvingar sig
ovillkorligen beundran men den rent
musikaliska njutningen är åsidosatt i
sådan slags komposition. Det svåra
verket utfördes högst berömligt af
hof-kapellet, som denna afton leddes af hr
Henneberg.
Af de många konserterna vi ha att
omnämna var fru Backer-Gröndahls den
tidigaste. Fru Gröndahls stora talang
som pianist och tonsättarinna är väl
känd och omnämnd. Hon hade ock
fullt hus på sin konsert. Då man
nyss hört Risler föreföll hennes spel
något vekt och enformigt,
ackompag-nementet stundom något för subtilt.
Det framkallade emellertid rikt bifall,
hvilket äfven egnades tonsättarinnan
och hennes tolkarinna fru Möller vid
utförandet af tio hennes sånger, många
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
