Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
folkmusiken i Sverige» (Svenska
Studier), Stlim 1869. Musiken får dock
här endast ett kortare omnämnande.
Ett äldre verk behandlande
folkmusiken är Hceffners »Anmärkningar
öf-ver gamla nordiska sången» (Svea),
Ups. 1818 (äfven intaget i
Bergström-Höijers uppl. af Geijer-Afzelii Svenska
folkvisor, Sthm 188U). Skriften är
något ensidig, lämnar likväl många
ännu för vår tid viktiga
underrättelser. Ett framstående arbete på
svenska folkmusikens område är C.
E. Södlings, tyvärr otryckta, »Svenska
folkmusikens historia och
kulturhistoriska betydelse». Handskriften, nu
förvarad i Mus. Akad:s bibliotek, var
af författaren afsedd att tryckas, men
kunde ej erhålla någon förläggare.
Författaren visar sig här ha gjort
djupa studier i såväl svensk som
allmän folkmusik. Särskildt är första
delen, behandlande folkinstrumenten
(med flere goda afbildningar), af
synnerligen stort värde. Ett betydande
arbete för Instrumentalmusiken är R.
Dybecks »Svenska vall visor och
hornlåtar», Sthm 1846, där äfven
herdar-nes musik är beskrifven. För
folkdansen öfverhufvud, men framför allt
polskans historia är Ad. Lindgrens
arbete »Om polskamelodiernas
härkomst» (Sv. Landsm. XII: 5), Sthm
1898, värdefull. Mycket goda bidrag
till folkdansens historia lämnar äfven
Ii. Steffens’ > Enstrof ig nordisk
folklyrik» (Sv. Landsm. XVI: 1), Sthm
1898. För den nyare
instrumentalmusiken samt särskildt
nyckelharpo-spelet kan K. P. Lefflers grundliga
studie »Om nyckelharpospelet på
Skansen» (Bidr. till vår odlings häfder
VI), Sthm 1899, med framgång
studeras. Gå vi till beskrifningarne af
de enskilda provinsernas musik hafva
vi att nämna: Från Skåne: N.
Anderssons »Musiken i Skåne» (Sv.
Landsm. XIV: 2), Sthm 1895;
Ni-colovius’ »Folklif vet i Skytts härad i
Skåne», Lund 1847. Från Småland:
»Byskomakaren Jonas Stolts minnen
från 1820» (från Högsby socken;
Bidr. till vår odlings häfder V), Sthm
1892; G. O. Hyltén-Cavallim’
»Vä-rend och virdarne» I, II, Sthm 1864,68.
Från Södermanland: K. P. Lefflers
»Folkmusik från norra Södermanland,
Iuledn. s. 1—21 (Bidr. till Södernns
äldre kulturhist. X), Sthm 1899. Från
Nerike: H. Hofbergs »Nerikes gamla
minnen», Örebro 1868; G. Djurklom
»Ur Nerikes folkspråk och folklif»,
Örebro 1860. Från Bohuslän: A.
E. Holmbergs »Bohusläns historia och
beskrifning», Uddevalla, 1842, 43.
Äfven i enskilda andra beskrifningar
af landskapen torde kunna läsas ett
och annat om musiken i sammanhang
med de meddelade melodierna själfva.
Folk vissamlingar. — Hvad de
rent musikaliska källorna beträffar
kunna de lämpligast delas i
folkvis-samlingar och folkdanser. Af folk-
vissamlingar har isynnerhet erhållit
rykte Geijer-Afzelii grundläggande
arbete »Svenska folkvisor», Sthm 1814
— 16, där musikbilagan är reviderad
af Haiffner. Nya upplagor utkommo
år 1846 och 1880. Särskildt denna
sista upplaga är viktig i musikaliskt
hänseende, enär musiken underkastats
närmare granskning och nya melodier
tillförts. Bredvid denna samling kan
nämnas A. J. Arwidssons »Svenska
fornsånger», Sthm 1834—42. Största
förtjänsten om musiken har här E.
Drake. En tredje allmän samling är
A. P. Berggreens »Svenska
Folkesange», bd III, Kblin 1861, där
äfven folkdanser upptagits. En
samling nordiska folkvisor med särskildt
företräde åt de svenska visorna är
J. N. Ahlströms »300 nordiska
folkvisor», Sthm. En framstående äldre
sångsamling, som delvis användts af
A. J. Anvidsson äro II. Dybecks
»Svenska visor», 2 hftn, Sthm 1847
—48 samt »Svenska folkmelodier»,
Sthm 1853 — 56. De flesta af dessa
båda arbetens melodier ha förut
varit intagna i den af författaren
redigerade tidskriften Runa 1842-—50.
Andra visor finnas i samma
författares redan omnämnda »Svenska
vallvisor och hornlåtar», Sthm 1846.
En allmän samling folkvisor med
ny-upptecknade melodier är V.
Carlheim-Gyllenskiölds »Visor och melodier»
(Sv. Landsm. VII: 7), Sthm 1892. Af
andra nyare verk kan nämnas II.
Thunmans »50 svenska folkmelodier
satta för piano», Sthm. Af samlingar
från enskilda landskap må slutligen
nämnas: Från Södermanland: E.
Öbergs »Folkvisor och melodier
samlade 1862—63 i Lunda socken i Norra
Södermanland» I—III (Bidr. till
Söderm. kulturhist. I) Strängn. 1884.
Från Östergötland: Maria
Fryk-holms Nya folkvisor från
Östergötland», Sthm. Från Nerike: G.
Djur-klous »Ur Nerikes folkspråk och
folklif», Örebro 1860; Herm. Hofbergs
»Nerikes gamla minnen», Örebro 1868.
Från Vermland: Maria Frykholms
»Folkvisor från Vermland», Sthm 1854.
Från Dalarne: M. Axelson
»Vesterdalarne, dess natur, folklif och
folkminnen», Sthm 1855. Från
Helsing-land: »Delsbo-stintans visor» (Ida
Gavell-Blumenthal), Sthm 1898. Från
usterbotten: O. Rancken »Några
prof af folksång och saga i det svenska
Österbotten», II (Finska
fornminnesföreningens tidskr. III), Helsingf. 1874.
Härtill kommer ett stort antal
vismelodier i tidskrifter, af hvilka större
delen torde vara af ringare värde,
hvarför de här förbigås.
Folkdanser. — Folkdansen
såsom själfständigt instrumentalstycke
har i nittonde århundradet särskildt
fått rik utbredning. Många äro
därför de samlingar, hviika upptaga dessa.
Den första i tryck utgifna är
Åhl-ström-Afzelii »-Traditioner af svenska
folkdanser», Sthm 1814, hvilken
åtföljde som bilaga Geijer-Afzelii
samling folkvisor. Först långt senare
fortsatte man dessa danssatnlingar.
På 1840-talet utgaf R. Dybeck »Svenska
gånglåtar», Sthm, Abr. Hirsch. Af J.
N. Ahlström hafva vi från samma tid
»220 svenska folkdanser», Sthm.
Allmänna samlingar instrumentaldanser
från senare tid äro bl. a. sällskapet
Philochoros’ »Dansar och Låtar» I,
II, III samt sällskapet Lekstugans
»Dansalbum». Bland enskilda
samlingar af värde kunna nämnas: H.
Thunmans »25 svenska
folkdansmelodier», Sthm; A. G. Rosenbergs
»Polskor från Uppland, Östergötland, Dal,
Södermanland, Jämtland», Sthm 1879.
Största värdet ha samlingarne från
de enskilda landskapen: Från Skåne:
N. Anderssons »Skånska melodier»
(Sv. Landsm. XIV: 1), Sthm 1895;
F. Eggelings »Nu är det jul igen, 80
svenska ringdanser från Skåne», Kbhn
1873. Från Halland: Aug.
Bondeson »Från julgille och lekstuga» Sthm
1884. Från Bohuslän: A. E.
Holmbergs »Bohusläns historia och
beskrifning», Uddevalla, 2 uppl. 1843, 67.
Från Östergötland: Jul. Bagges »46
polskor från Östergötland», Sthm 1879.
Från Gottland: J. A. Häggs »20
gottlandspolskor», Sthm 1876; Jul.
Bagges »Svenska polskor från
Gott-land», Sthm 1879, 80. Från
Södermanland: A. G. Rosenbergs »160
polskor från Södermanland 1823 —
35», 2 uppl. 1876, 77; id. »Svenska
danspolskor förnämligast från
Södermanland och Östergötland», Sthm
1882; K. P. Lefflers »Folkmusik från
norra Södermanland» (Bidr. till
Sö-dcrm:s äldre kulturhist.), Sthm 1899.
Från Nerike: Hofbergs »Nerikes
gamla minnen». Från Uppland: K.
P. Lefflers »Om nyckelharpospelet på
Skansen», II, Sthm 1899; Jul. Bagges
»Svenska polskor, II
Upplandspolskor», Ups. 1880. Från Dalarne:
E. J. Tunstedts »Lekar och låtar
upptecknade i Dalarne», Sthm 1891. Från
Vermland: J. Olssons »50 polskor
från Vermland och Dal», Sthm; J.
Kotthoffs » I 1 Vermlandspolskor»,Sthm.
Från Gestrikland: G. Stolpes »20
originalpolskor från Gestrikland», Sthm
1881. Från Jämtland och
Helsing-land: A. Hallins »Polskor från
Jämtland och Helsingland», Sthm 1883;
K. Bohlins »Folktoner från Jämtland»
(Sv. Landsm. II: 10), Sthm 1883. I
tidskrifter och öfrigt tryck finnas
dessutom ännu ett stort antal
folkdansuppteckningar, hviika vi dock här ej
kunna närmare nämna.
(Slut.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
