Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Titel och innehåll - N:r 6. 17 Mars 1902 - Vincenzo Bellini (med porträtt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Redaktör och utgifvare: NORDISKT MUSIKBLAD. Expedition: Kungstensgatan 56.
N.T 6. fRANS J. JHUSS. Pris: Helår 5 kr. Lösnummer 25 öre.
Telefon: Vasa 6 19. Stockholm den 17 Mars 1902. Annonspris 20 öre pr petitrad.
22:a hi
Vincenzo Bellini.
De flesta af Italiens berömda
operakomponister ha med biografier och
porträtt varit framställda i denna
tidning. Sålunda ha vi bland äldre
mästare egnat uppmärksamhet åt Rossini,
Donizetti, Cimarosa, Cherubim’, Verdi
och Ponchielli; bland nu lefvande åt
Ma-scagni, Leoncavallo och Puccini. Det
återstår att vända vår
uppmärksamhet till den maestro, hvars namn läses
här of van och hvartill just nu en
dubbel anledning gifves, i det för
några månader sedan 100:de
årsdagen af hans födelse inträffade och det
ovanliga händt, att ett af hans
förnämsta verk nyligen återgifvits på
vår operascen, nämligen »Norma», som
vid denna repris redan upplefvat flera
föreställningar. Bellinis operor äro i
vår tid sällsynta på scener utom
Italien. Hans »Sonnambula» har
emellertid nyligen uppförts i Wien af ett
italienskt operasällskap. Välbekant är
huru populära Bellinis operor voro
hos oss på 1840-talet, när Jenny Lind
firade triumfer i »Norma», »Lucie»,
»Sömngångerskan» etc., då vid hennes
sida de förnämsta tenorpartierna
innehades af vår ännu lefvande
sångmästare Julius Günther. Men —
»tempora mutantur ...» Operan står nu
i Wagners och veristernas tecken.
Att Bellini icke förtjänar att
alldeles ses öfver axeln, därom vittnar en
af våra mest ansedda konstdomare,
A. L., som i Nordisk Familjebok
fäller följande omdöme om honom : »Af
alla Rossinis efterföljare är Bellini den
mest originelle, ehuru ingalunda den
mångsidigaste -—- snarare är han något
enformig i sin elegiska sentimentalitet,
— men det är likväl karaktär i denna
enformighet: smärtans vällust och
trånsjukans månskenssvärmeri hafva få
besjungit med samma mästerskap, och
ur hans rörande melodier andas den
sicilianska herdevisans milda
melankoli. Bellini är icke så snillrik och
lef-nadsfrisk som Rossini, men han är i
sitt arbete mera allvarlig och
samvetsgrann än denne, och han har till
förmån för den enkla, bundna sången
sökt aflägsna något af dennes
öfver-lastade koloratur samt gifva affekten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
