Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6. 17 Mars 1902 - Musikbref från Düsseldorf, af G. W. - Följetong: Vid Méhuls graf (forts. o. slut), af A—rt - Från scenen och konsertsalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid konserten 15 dec. var den
utmärkta violinisten fru Roeger-Soldat
från Wien solist. Programmet
upptog uvertyr till »Coriolan» af
Beethoven, »Nänie» för kör och orkester af
Herman Goetz, konsert för violin och
orkester af Job. Brahms (fru
Roeger-Soldat), »Schicksalslied» för kör och
orkester af Brahms samt »Walthers
Preislied» ur »Meistersinger» arr. af
Wilhelmj (fru Roeger-Soldat).
Dirigen-ten d:r Lim pert och fru Roeger-Soldat |
hyllades entusiastiskt och konserten i
det hela var högst intressant. Fru
R.-Soldats varma ton och själfulla
föredrag väckte det lifligaste bifall. Den
25 febr. gaf »Gesang-Verein» åter en
konsert med Rose Ettinger fr. Paris
som solist. Programmet upptog
konsert för stråkorkester och 3 horn n:r 1
af Rheinberger, Recitativ och aria ur
Händeis oratorium »L’allegro il
pensie-roso» (m:me Ettinger), två scener ur
»Johannes» af Sudermann för 3
soloröster och orkester, op. 18, Lieder och
»Wallfahrt nach Kevlaar», ballad för
soli, kör och orkester af Humperdinck.
Liederna af Humperdinck
ackompanjerades af d:r Limpert, och
komponisten var själf åhörare af konserten,
hvars samtliga nummer mottogos med
stort bifall. Kammarmusik-konserter
och matinéer ha gifvits af prof. Buths- |
Adorjån, hrr Morawetz, Köhler och
Klein. Den 3 mars gafs sålunda en
pianiokvartett af prof. Buths, hvilken
gjorde briljant verkan.
En sonat af Chevillard i G-moll,
spelad af Buths och Adorjån var högst
intressant och melodisk; Saint-Saéns
septett, utmärkt återgifven, afslutade
konserten. Virtuoskonserter,
arrangerade af musikhandlare Jäger, gif vas ofta.
Den 21 jan. gaf bl. a. en
sopransångerska Bömer från Leipzig en
»Lieder-Abend». Af de 12 Lieder hon
presterade märktes bland de modernare
komponisterna till dem Grieg och
Weingartner, hvaraf den senares
»Schu-macherlied» vann stort bifall. En ung
komponist fr. München, Alwin Halm,
ackompanjerade hela programmet samt
spelade solo 2 Lieder af Mendelssohn,
H-mollvals af Chopin och »Loreley»
af Seeling. Som komponist vann hr
Halm största bifall genom sina af fru
Bömer utmärkt sjungna sånger
»Mai-lied». »Wanderlied» ocb »AufdemSee»
Konserten var arrangerad af
impressarion Otto Benisék från München.
–––S–––
FÖLJETONG.
Vid Méhuls graf.
(Forts, och slut.)
Min vän fattade stillatigande min
hand och drog mig fram till
grafvår-den. Där låg ihopkrupen en kvinnlig
varelse. Snart blef hennes stämma
rosslande, och slutligen upphörde den
alldeles.
Min vän lade sin hand på hennes
skuldra. Hon reste sig hastigt, pekade
på vårdens inskrift och stack ett
papper i hans hand. Därpå neddignade
hon åter på monumentet och
omfamnade det för att invid detsamma, efter
en kort dödskamp, utandas sin sista
tunga suck här i lifvet.
Vi stodo en stund förstummade.
Slutligen uppvecklade min vän papperet
och läste:
»Han var min i lifvet och i döden.
Må hans ande beskydda er, ni, min
ende vän här i världen!
En vansinnigt sista rediga tanke.»
Den gamla begrofs invid
monumentet och fick så i döden hvila invid den,
som hon i lifvet så högt älskat.
Hennes namn kom visserligen till min
vetskap, men har åter gått ur mitt minne.
Min vän pekade nu på vårdens
inskrift. I af ålder något utplånade
bok-stäfver läste jag:
ETIENNE HENRI MÉHUL,
född 1762, död 1817.
Hvem känner icke detta namn, »Josefs
i Egypten» odödlige kompositörs!
»Måtte den arma kvinnans bön blifva
uppfylld, måtte Méhuls ande beskydda
och leda min vän, måtte han blifva
en värdig broder åt denne oförgätlige
mästare i tonernas rike, en värdig
broder åt den ädla människan här i lifvet!»
Detta var min innerligaste önskan,
och denna önskan gick i fullbordan.
Några veckor härefter lämnade jag
Paris. Min vän hade blifvit helt
sorgligt stämd efter händelsen på
kyrkogården, och han arbetade både dag
och natt vid sitt instrument. Hans
ögon fingo en mera stirrande blick,
pannan fårade sig; men omkring
munnen kunde man ännu förmärka detta
behagliga leende, som var honom så
eget.
Efter denna stund steg hans
anseende och rykte för hvarje dag. Han
var icke mer den medelmåttige, blott
för pariserpubliken och sitt hemland
kände konstnären; hans namn gick
som en löpeld kring världen, stort och
högt uppburet.
Var det väl den beskyddande Méhuls
ande som höjde honom på
odödlighetens vingar?
Den frågan tillhör icke oss att
besvara ...
År 1831 besökte jag ånyo Paris
och träffade åter min vän, men för
sista gången. Vi talade om det
förflutna, om kvinnan vid Méhuls graf,
om den vansinnigas sista önskan.
Fyra år efter detta vårt
samman-j träffande slutade han sin jordiska
lef-I nad.
Han dog vid 33 års ålder.
Han hade önskat att icke blifva
gammal, att icke glömmas af världen,
åtminstone medan han ännu lefde. Ack,
han dog alltför tidigt, såsom blomman
bryts i sin fägring. Och glömmas —
nej, aldrig skall han glömmas: hans
namn skall gå till eftervärlden, hans
tonskapelser skola städse lefva i hvarje
människas hjärta, som älskar det sköna,
som älskar Gud, ty genom dem kan
hon tala till honom, till det högsta
väsendet, mer än hennes ord och tankar
kunna uttrycka.
En beståndande minnesvård hade
han således rest sig före sin död.
Denna minnesvård är hans
musikaliska verk och förnämligast bland dem
»Sömngångerskan», »Romeo och Julia»,
»Puritanerna» och »Norma».
Hans död var ljuf, har man sagt
mig: en enda suck var allt — den
ljöd från Vincenzo Bellinis läppar
likt ett skönt, ett oförvanskligt ljuft
ackord. A—rt.
––5^—
Fån scenen och
konsertsalen.
Kgl. teatern. Mars 1, 13 Bei.mni: Norma.
— 2 R. Wagner: Den flygande Holländaren.
Puccini: Boheme. — 4 konsert nf
Brussei.-stråkkvartetten. 1. Beethoven: Stråkkvartett
op. 130, B-diir; 2. Beethoven: Violinromans,
G-dnr (prof. Fr. Schörg), med piano; 3 Rob.
Schumann: Stråkkvartett n:o 3, A-dur, op. 41.
— 5 Bizet: Carmen. — 6 Wagner:
Rhen-guldet. — 8 Thomas: ilignon. — 9 Donjzetti:
Leonora. — 10 Wagner: Lohengrin
(Lohen-grin: hr Briesemeister). — 12 Mozart:
Trollflöjten (Nattens drottning, Pamina, Papagena:
fruar Östberg, Hellström, frk. Svärdström;
Sa-rastro, Tamino, Papageno, Monostatos,
Talaren, första prästen: hrr Sellergren, Malm,
Lejd-ström, Ericson, Lundqvist, Grafström;
drottningens tärnor: frökn. Karlsohn, Gustafson,
Edström; tre genier: frökn. Fernqvist,
Lindegren, fru Afzelius). — 14 Bofro: Meflstofeles.
— 15 Anur. Hai.I.KN: Valborgsmässa,
romantisk opera i 3 akter, dikt af Eugen von
Enzberg, öfvers. af Ax. Klinckowström. (Klaus
Berger, Arbogast, pater Kuno, Junker Kurt,
Allrod, bödeln: hrr Lundqvist, Nyblom,
Sellergren, Lejdström, Grafström, Söderman;
Gertrud, Valborg, Rose, Gunde: frk. Svärdström,
fruar Lindberg, Jungstedt, frk. Edström.)
Hasa teatern. Mars 1—11 Fru Venus,
ut-sty rselsféeri med säng och dans i 3 akter (11
tablåer) af Ernst Pasqué och Oskar
Blumenthal. Musiken af C. A. Raida. (Fru Venus:
fru Meissner.) — 12 — 16 A UDRAN: Ly ekoflickan.
— 2, 9, 16 Nerkingarne (matiné).
Musikaliska akademien. Mars 9
Typografiska Föreningens konsert. Biträdande: frk.
Clary Asplund, hrr C. F. Lundqvist, D. Jeisler.
— 11, 12, 13, 16 konserter af Leipzigs
Fii.-harmoniska orkester. Dirigent: hr Hans
Winderstein.
Vetenskapsakademien. Mars 3
Bki’sski.-strak-kvartettens 2:a konsert. 1 Beethoven:
Stråkkvartett, E-moll, op. 59 n:o 2; 2. Bocjcherini:
Andante och Allegro för violoncell (hr
Gaillard); 3, Brahms: Stråkkvartett, C-moll, op.
15 n:o 1.
Första uppförandet af Andr. Halléns
opera »Valborgsinessa» har nu ägt
rum inför en rätt talrik publik och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
