Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10. 20 Maj 1902 - Från scenen och konsertsalen - Musiknotiser från hufvudstaden och landsorten - Kgl. teatern - Musikaliska akademien - Musikuppvisningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK MUSIKTIDNING.
77
Yid två »Lakmé-föreställningar har
m:lle Relda efter konserterandet här
med frk. Sandal uppträdt som gäst i j
denna operas titelroll, som talangfullt
och behagligt af henne utfördes.
Hennes högt utbildade koloratur gjorde
sig nu än bättre gällande i detta opera- i
parti, också mottog hon af publiken
en rik hyllning af bifall, inropningar
och äfven blomstertribut. Sångerskan
lär också ha funnit behag i vår
huf-vudstad och yttrat sin önskan att
återkomma hit. Såsom Don José i
»Carmen» har herr Axel Nordquist
debuterat, som förra spelåret lät höra
sig på operan såsom Siegmund i
»Val-kyrian». Debuten var lyckad, säi’deles
i dramatiskt hänseende; rösten är icke
märklig med hänseende till styrka och
välljud men intonationen är god,
föredraget säkert och smakfullt, hvartill
kommer en för scenen lämplig
apparition. Rossinis glada opera »Barberaren
i Sevilla» har ånyo upptagits med något
förändrad rollbesättning, i det hr Ricli.
Strandberg här haft en ny debut
såsom Figaro och hr Söderman
öfver-tagit doktor Bartholos parti.
Debutantens framställning af den rörlige
och förslagne barberaren var ej af
märkligare beskaffenhet. För hr
Söderman lämpade sig rätt väl Bartholos
komiska rol. Fru Hellgren var, som
vanligt, en ypperlig Rosina. Aktnin- |
| gen för Rossinis mästerverk borde visa
sig hos vederbörande genom att gifva
Almaviva en lämpligare representant.
Skulle icke t. ex. hr Nyblom kunna
gå i land med att utföra detta parti?
Den nya rollbesättning, h var med
»Tann-häuser» nu återupptagits, är ganska
lyckad. Fru Hellström ger en
särdeles behaglig bild af den unga
furstinnan, så i glädje som i sorg, och
rösten klingar stor och vacker.
Fröken Lindegren har fått ett af sina
största partier i Venus’ roll och fyllde [
sin plats med heder. Stämman trädde
fram med betydande styrka, ren och
uttrycksfull; äfven den dramatiska j
framställningen kan berömmas. Hr
Lejdström hade intagit hr Lnndquists
plats såsom Wolfram, men föredraget
var mera kallt och enformigt än hos
den sisthämnde. Hr Briesemeister, som
utförde titelpartiet på tyska, återgaf
det mycket uttrycksfullt, så i vokalt
som dramatiskt hänseende.
Vasateaterns »Små vestaler» trädde
tillbaka innan vi hunnit göra deras
bekantskap. Om »Don Cesar» kunna
vi däremot förmäla att denna operett
går med god framgång, välförtjänt
såväl genom vacker musik, god text
— väbekant från den dramatiska
pje-sen »Don Cesar de Bazano» — och
berömligt utförande. Operetten gafs
för första gången i dec. 1888 å denna
teater, då fru Anna Pettersson och
fru Gründer, hrr Kloed och Hagman,
innehade de förnämsta rollerna.
Mari-tana återgafs nu behagligt af fröken
Keyser, fröken Berentz var en pigg
och täck page; bådas sång förtjänar
loford. Hr Schücker var lyckad såsom
den sorglöse och glade Don Cesar,
ehuruväl öfverdrifven och ständig
forcering af den kraftiga stämman störde
det goda intrycket. De öfriga,
baletten inberäknad, skötte sig väl;
uppsättningen var stilfull och vacker.
Filharmoniska sällskapets 2:a
konsert gafs för talrik publik, dock ej
»fullt hus», såsom man kunnat vänta
vid första uppförandet af Mozarts stora
C moll-messa, för hvilken vi redogjorde
i förra numret. Verket var väl
in-öfvadt under dir. Åkerbergs ledning
och utförandet det bästa såväl livad
körer och solister som det
medverkande K. hofkapellet beträffar. Af de
särskilda numren i messan anslogo
mest det högtidliga Kyrie, som börjar
messan och upprepas i slutet (Agnus
dei), det korta sköna »Gratias», de
gripande »Qui tollis» och »Crucifixus»
äfvensom »Benedictus». Af ariorna
har man att mest framhålla »Et
in-carnatus» med obligat flöjt, oboe och
fagott. Detta solunummer utfördes af
fru Östberg med fulländadt mästerskap
som framkallade rikaste bifall. En
sådan koloratur i förening med största
välljud kan knappast öfverträffas.
Äi-ven fröken Lagergrens röst gjorde
sig väl gällande i hennes parti och anlag
för koloratu" trädde äfven fram i
detsamma. Åhörarne gåfvo vid konsertens
slut med varmt bifall sitt erkännande åt
de utförande och dirigenten.
Studentkonserten i Katharina kyrka
hade nog haft än flere åhörare, om
icke den allmänna strejken förorsakat
brist på spårvagnar och andra åkdon.
Fil. kand Ruben Liljefors debuterade
nu såsom god ledare af kören, som
för öfrigt utförde nästan endast gamla
kända sånger. En mindre kör
föredrog vackert ett par nummer af
Söderman och Josephson. Äfven ett par
extranummer gåfvos och bifall
saknades icke heller, ehuru lokalen lade
band på det till en del. Konserten
gafs till förmån för Skansens
Tivolifond.
––V–––
Musiknotiser
från hufvudstaden och landsorten.
Kgl. teatern. Wilh. Stenliammars
musikdrama »Gillet på Solhaug» är
fortfarande under inöfning men
kommer icke att gå öfver scenen under
denna speltermin.
Musikaliska akademien firade den 13
maj på middagen sin högtidsdag i
akademiens stora sal inför en talrik
publik.
Emedan akademiens höge preses då
befann sig i Upsala, öppnades
sammankomsten af presidenten Wikblad.
Därefter uppläste sekreteraren, d:r
Valentin, berättelsen för år 1901. Af
årets musiktilldragelser hafva de
flesta, i hans tal omnämnda, anförts
i denna tidning. Efter Alb.
Ruben-sons död är d:r W. Svedbom
konservatoriets direktör. Med anledning
däraf att d:r Svedbom i höstas under
25 år varit akademiens »ekreterare,
erhöll han en gåfva af dess
ledamöter. Sekreterare är nu, som nämndt,
d:r Valentin sedan 30 nov. förra året.
Understöd åtnjutes af violinisten
Ruth-ström; tonsättaren Alfvén innehar det
Jenny-Lindska stipendiet och
Violoncellisten B. Pettersson det Beskowska.
Som gåfvor har akademien mottagit
Gunnar Wennerbergs byst samt en
samling tonverk från Rubensons och
Hallströms sterbhus. Därefter
redogjordes för examina, musikföredrag
m. m. vid konservatoriet, hvars
lärareantal är 25.
Talaren uppdrog korta
lefnadsskil-dringar öfver de sex medlemmar som
aflidit: Gunnar Wennerberg,
sångläraren Hj. Håkansson, dir. Wilh.
Söhr-ling och pianofabrikör Erik Jacobsson
samt de utländska ledamöterna fru
Sara Magnus-Heinze (född i Stockholm)
och läraren vid Leipzigs
konservatorium S. Jadassohn. Af de nämnda
var Wennerberg akademiens äldste
och Salomon Jadassohn, dess senast
invalde ledamot.
Till sist lämnade talaren en skildring j
| af musiklifvet i Stockholm och några
andra städer, Upsala, Göteborg, Malmö
m. fl., samt af den svenska musikens
spridning till utlandet.
Det vid dessa tillfällen sedvanliga
konsertprogrammet upptog denna gång
ett orkesterallegro af nyss nämnde
Jadassohn samt L. Normans symfoni
i F, hvilka tonverk anfördes af
hof-kapellmästaren Nordqvist. I några
nummer ur Wennerbergs
efterlämnade oratorium »Jesu död»
fortsättningen af hans i förliden vår och höst
af Filharm. sällskapet uppförda »Jesu
dom», medverkade äfven
konservato-riekören samt såsom solister fru
Afze-lius, hr Lundqvist och tenorsångaren
Gentzel.
Musikuppvisningar hafva nyligen ägt
rum med elever i ett par af
hufvud-stadens förnämsta musikskolor, då
i först, d. 9 maj, lärjungar i fröken
Hedvig Svensons »Musikskola» läto
höra sig i K. F. U. M:s lokal,
hvar-efter sådana i fröken
Carlheim-Gyllen-skölds musikläroverk, »Stockholms
Musikinstitut», visade resultatet af
undervisningen i denna skola med
uppvisningar d. 14 och 15 maj i
Vetenskapsakademiens hörsal. Jämte
mindre stycken, utförda af helt unga
elever, fick man på fröken Svensons
uppvisning höra en Polonaise af
Chopin och »Soirée de Vienne» af
Schu-bert-Liszt. På frök.
Carlh.-Gyllen-skölds första uppvisning trädde endast
mindre elever fram med lätta stycken,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
