Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10. 20 Maj 1902 - Några erinringar om Léo Delibes - Dödsfall inom musik- och operavärlden 1901 (forts. och slut) - Från scenen och konsertsalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är — man kunde vara frestad att
säga — absurdt, och för att göra det
drägligt fordras Delibes’ talang. Till
balettens sensuella intresse förstår
han att lägga ett artistiskt och
intellektuelt. Med några få ganska enkla
noter låter han oss förstå, att dessa
flickor i korta tyllkjolar äro grekiska
j ägarinnor, och med några få takter
utbreder han skogens doft öfver hela
deras uppträdande. Här har Delibes’
begåfning ett rikt fält för sin
verksamhet; här passa hans nobla
melodier, originella rytm, pikanta, men
aldrig rafflande harmonier, som låta
I den omväxlande, genialiska
instrumentationen framträda.
Men Léo Delibes har äfven skrifvit
för rösten, och vi hafva här i
Stockholm fått göra bekantskap med hans
tre mest framstående verk: operorna
»Kungen har sagt det» (1877), Jean
de Nivelle» (1880) och »Lakmé»
(1890).
Här märker man bäst, huru
specifikt fransk Delibes’ musik i själfva
verket är. Italienaren skrattar, tysken
gråter, men fransmannen småler. Låt
vara, att någon fransk öfverdrift
ligger i detta påstående, men säkert är,
att på Delibes’ musik passar det
förträffligt. Det är här man återfinner
moderationens stora konst, konsten
att vara enkel utan att vara torftig,
glad eller melankolisk utan
konvulsivisk uppsluppenhet eller förtviflan.
Första akten af »Jean de Nivelle» är
i detta fall nästan typisk för Delibes’
musik. Denna akt är en idyll,
skildrande den stackars bondflickan
Ar-lettes kärlek till Jean de Nivelle, som
sedermera befinnes vara en hög och
förnäm herre. Af förklaringen mellan
de båda älskande har Delibes skapat
en duett, full af den skäraste poesi,
och då Arlette sjunger, att hon »gifvit
sitt hjärta åt stjärnorna», är detta en
fras, som är liksom skrifven enkom
för att komponeras af Delibes.
»Lakmé» är hos oss mera känd;
den är också af senare datum.
»Lakmé» är ingenting annat än
»Afrikanskan» i miniatyr. Lakmé älskar och
dör liksom Selika; hennes kärlek är
mindre våldsam, men icke mindre
djup. Hela operan rättar sig efter
denna hjältinna en miniature: små
pagoder, små landskap, små religiösa
ceremonier, små bröllopshögtidligheter.
Här når Delibes’ begåfning sin gräns;
då han söker toner för de religiösa
högtidligheterna och de starka
konflikterna blir han förkonstlad och
är ej längre sig själf. Om Lakmé
ej uppginge i sin tragiska kärlek, om
hon i stället för att dö tröstade sig,
skulle hon fullständigt vara en fru
Chrysanthemum, en af dessa små
»musmer», som Pierre Loti så lifligt
tecknat i sin reseskildring från Japan.
Nu dör hon för sin kärlek, själf barn
af en värld, som håller på att
försvinna, en bräcklig kvarlefva af en
poesi, som ej tål vid vår praktiska
civilisation. Denna mera poetiska än
egentligen tragiska konflikt var just
en sådan, som var specielt lämpad
för Léo Delibes, och den har i hans
toner fått ett uttryck, där handlingens
exotiska behag står i jämbredd med
dess poetiska skönhet.
»Kungen har sagt det» är ett mera
elegant, fint och spirituelt arbete. Här
rör sig Delibes på rococons mark med
personer, som man kunde vara frestad
att likna vid schackpjeser eller
figurer af saxiskt porslin. Musiken är
spirituel, framför allt spirituel. Här
och där märker man en aning om
kärlek eller kanske snarare om kurtis,
men här finnes intet dystert, allvarligt
eller melankoliskt. Liksom ur ett
fågelbo utgå endast friska och muntra
röster ur detta partitur. Allt är ljust
och gladt, framför allt kvinnornas
skratt, och det finnes sju kvinliga
roller i denna opera.
Léo Delibes var ingen stor man,
men en obestridlig talang. Det är
ju nödvändigt, att personer finnas,
som ägna sig åt reformer och
estetiska revolutioner, som skrifva
allvarliga och förtjänstfulla arbeten. Men
det måste ock finnas sådana, som
leende inöta oss med en blomma i
munnen eller en visa på läpparne.
En sådan var Léo Delibes.
. —i—
Dödsfall.
inom musik- och operavärlden 1901.
Rummel, Franz, utmärkt pianist, f.
11 juni 1853 i London, f 3 maj j
i Berlin. Rummel har äfven några
gånger besökt Sverige såsom
konsert-gifvare, senast 1895.
Rundberg, Ernst Axel, f. d.
operasångare och operaregissör, f. 3 jan.
1855 i Stockholm, f därstädes 5 febr.
Sauzay, Eugene, framstående fransk
violinist, f. 14 juli 1809 i Paris, t
därstädes 26 jan. Sauzay har
komponerat åtskilligt för sitt instrument,
däribland »Etudes harmoniques», och
utgifvit en studie jämte katalog öfver
Haydns, Mozarts och Beethovens
kvartetter.
Servais, Francois Mathieu,
komponist och dirigent, f i Amiére 14 jan.,
57 år.
Silvestre, Armand, fransk författare
och operalibrettist, f. i Paris 1837, f
i Toulouse i början af året.
Stolpe, Gustaf Erik, professor vid
konservatoriet Upsala college i
New-Orange, N. Amerika, komponist, f. 26
sept. 1833 i Torsåker, f i okt. i
New-Orange.
Söhrling, Wilhelm, musikdirektör,
f. d. domkyrkoorganist i Visby och
musiklärare vid högre läroverket där-
städes, f. i Visby 14 aug. 1822, f i
Stockholm 9 dec.
Soremen, Fredrik Sören, altviolist
i k. hofkapellet i Stockholm, f. 11 dec.
1850 i Köpenhamn, f 7 okt. i
Stockholm.
Verdi, Giuseppe, världsberömd
italiensk komponist af operor m. m., f.
10 okt. 1813 i byn Roncole, n. Buseto
(Parma), f 27 jan. i Milano.
Vieuxtemps, Jean Josef Lucien,
pianist och komponist, f. i Verviers 5
juli 1828, f i början afåret i Brüssel,
där han verkat som pianolärare; har
skrifvit talrika pianostycken.
Walter, Benno, violin virtuos,
professor, konsertmästare vid hofkapellet
i München, f. 17 juni 1847 i München,
f därstädes 23 okt.
Wennerberg, Gunnar, populär,
snillrik tonsättare, f. d. statsråd, »En af
de aderton» i Sv. Akademien, m. m.,
f. den 2 okt. 1817 i Lidköping, f på
Leckö i Västergötland den 24 aug.
Från scenen och
konsertsalen.
Kgl. teatern. Maj 1 Auber: Muraren-, Balett:
Dansdivertissemcnt. — 2 Meyerbeer:
Huge-notterna. — 3 Tschaikowsky: Jolanlha. —
4, 9 Bizet: Carmen (d. 9 Don José: hr Ax.
Nordqvist, deb.; Zuniga: hr Nygren). — 5
Donizetti: Leonora. — 7 Rossini:
Barbera-ren i Sevilla (Rosina, Marcellina: fru
Hellström, frök. Edström; grefve Almaviva,
Figaro, Bartholo, Bazil, Fiorillo: hrr Max
Strandberg, R. Strandberg, deb.,Söderman, W
all-gren, Grafström). — 8 R. Wagner’: Lohengrin
(Elsa: fru Östberg). — 10, 14 Delibes:
Lakmé (Lakmé: M:Ue Rose Relda, gast; Mallika,
Ellen, Rose, mstrs Bentson: Frkn Edström,
Fernqvist, Lindegren, fru Strandberg; Gerald,
Frédérik, Nilukantha, Hadji: hrr Ödmann,
Lejd-ström, Lundqvist, Grafstrüm). — 11, 19 R.
Wagner: Tannhäuser (Elisabeth, Venns, en
berdegosse: fru Hellström, frökn. Lindegrén,
Karlsohn; Landtgrefven, Tannhäuser,
Wolfram : hrr Sellergren, Briesmeister och
Lejd-ström; Walter, Biterolf, Henrik, Reinmar:
hrr M. Strandberg och Lundmark, Söderman,
Ericson, Nygren; Fyra svenner: frkn. Roth,
Norén, Gaston, fru Jæger). —12 v. Flotow:
Martha.
Vasa-teatern. Maj 1—5 F. i.e Rey & J.
Cr.BRlCE: De små vestalema (Cypris, Bacchis,
Pyrogena, Penelope, lille Pliylax: frök.
Bor-entz, fru Nylander,frök. Grönberg, fruar
Wahlbom, Hertzberg; Scopas, Petades, Diogenes,
Adolphus: hrr Svensson, Bergström, Adami,
Svedelius. — 6—9 Pi.anquette : Cornevilles
klockor. — 10—17, 19 Rud. Deelinger: Don
Ceear, operett i 3 akter af Oscar Walter
(Maiitana, Pueblo Escudero, donna Uraca:
frkn. Keyser, Berentz, Grönberg; Konungen,
Don Ccsar, Don Ranudo, Don Fernandes:
hrr Adami, Schlicker, Lund, Svedelius). —
10 Vermländingarne (matiné).
Musikaliska akademien. Maj 6.
Filhar-moniska Sällskapets konsert. Program: W.
A. Mozart: Stor messa i C moll. Biträdande:
solister: fru Östberg, frk. Anna Lagergren;
hrr H. Malm, G. Sjöberg; Orkester: K.
hof-kapellet; dirig. dir. Er. Åkerberg.
Katarina kyrka. Maj 16. Konsert af
Upsala STUDENTKÅRS ALLMÄNNA SÅNGFÖRENING.
Dirigent: Fil. kand. Ruben Liljefors.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
