Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Titel och innehåll - N:r 13. 15 Sept. 1902 - Något om pianistisk salongsmusik. III. Theodor Kirchner (med porträtt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Redaktör och utgifvare: NORDISKT MUSIKBLAD. Expedition: Kungstensgatan 56. 9
fRANS J. JHUSS. Telefon: Vasa 6 19. Stockholm den 15 Sept. 1902. Pris: Helår 5 kr. Lösnummer 25 öre. Annonspris 20 öre pr petitrad. 22:a Arg
Något om pianistisk
salongsmusik.
in.
Theodor Kirchner.
SÆland de komponister, hvilkas
2*) verk till tjänst för våra
pia-nister påpekas i vår
ofvan-nämnda artikelserie, ha vi nämnt
Theodor Kirchner. Att här nu särskildt
ägnas större uppmärksamhet åt honom
jämte meddelande af hans porträtt har
sin orsak däri, att denne geniale
tonsättare är nästan okänd hos oss och
knappast i hans eget
fädernesland är så allmänt känd
som han förtjänar. Om än
tonsättaren nu är gammal,
i det närmaste åttio år, så
äro dock hans kompositioner
så föga föråldrade, att en
mängd af dem ännu höra till
pianolitteraturens bästa
skatter. Till Heller och
Hen-selt sluter sig Kirchner
såsom skapare af pianostycken
i mindre form, men han
öf-vergår dem i idéernas
storhet, originalitet och djärfhet
och stårSchumann och Brahms
närmare, en verklig
ny-klas-siker inom pianolitteraturen
på sannna gång som hans
produktivitet varit mycket
rik.
Theodor Kirchner, son
af en byskolmästare, är född
den 9 december 1823 i
Neukirchen vid Chemnitz. Tidigt
visade den andligt lifaktige
gossen, ehuru till sitt väsen
allvarlig och svärmande, stor
böjelse för musik. Af
fadern fick han siu första
undervisning i orgelspel och
började tidigt nedskrifva sina
musikaliska infall. Vid tolf års ålder
kom han till borgarskolan i Chemnitz
där han för musikdirektör Stahlknecht
fick planmessigt studera musikens teori.
Hans fader hade emellertid redan 1831
gjort med honom en resa till Dresden,
där han för den berömde organisten
Schneider fick spela på det
Silber-mannska mästerverket och försatte
den erfarne orgelmästaren i förvåning
ej mindre än åhörarne, som trodde
sig höra Schneider själf. Efter detta
prof och då äfven musikläraren i
Chemnitz ej hade mer att lära honom,
blef han förd till Leipzig, där far och
son infunno sig hos »herr
musikdirektör» Mendelssohn för att af
honom få ett omdöme om den unge mu-
sikern. Denne gaf honom ett tema
att behandla, och gossens
genomförande af detsamma väckte
Mendelssohns stora välbehag, så att han
sedan sade till gossen: »Nu skall du
ge mig ett tema också». Det skedde
och Mendelssohn satte sig ned att
fantisera öfver detsamma till den unge
åhörarens stora förtjusning. Profvet
var lyckligt öfverståndet och så blef
Theodor Kirchner kvar i Leipzig, där
han först tog undervisning i orgel
och teori af C. F. Becker samt i
pianospel af J. Knorr. 1842—43 studerade
han orgelspel för Schneider i Dresden
och inträdde i början af 1843 som
lärjunge i det nybildade
Leipzigkon-servatoriet, ehuru hans konstnärliga
utbildning redan då kunde
anses vara afslutad. Han
stannade också endast ett
halft år vid konservatoriet.
Där gjorde han bekantskap
med Rob. Schumann,
anställd som lärare vid
konservatoriet. Hur sympatisk
den tjuguårigelärjungen
föreföll Schumann framgår af
ett dennes bref till Verhulst,
hvari det heter: »Hos
Kirchner allenast finner jag en
varm musiksjäl... Han
är i alla fall den mest
betydande produktiva
talangen af allesamman.
Första satsen i en ny kvartett
af honom har Mendelssohn
mycket berömt.» Vid den
tiden utkom de första
kompositionerna af Kirchner: Tio
sånger med piano. Op. 1.
Om dem skrifver Schumann
i »Neue Zeitschrift für
Musik» sålunda: »I den yngsta
tyska sångarlunden kunna
dessa förstlingsblomster af
en ungdomlig
kompositions-talang anses höra till de mest
karaktäristiska», och han
säger vidare: »Man anser sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
