Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 13. 15 Sept. 1902 - Något om pianistisk salongsmusik. III. Theodor Kirchner (med porträtt) - Senaste musiksäsongen i Dresden. II. Konserter, k. hofoperans nya säsong, af G. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
redan kunna räkna denne talangfulle
musikers namn bland dem, som
komma att få en god klang.»
Efter en så lofvandc början kunde
Mendelssohn med godt samvete
rekommendera sin skyddsling till
organist och dirigent i Wintherthur, en
plats som han tillträdde hösten 1843
och beklädde till 1862. Han flyttade
då till Zürich för att bl. a öfvertaga
ledningen af abonnementskonserterna
därstädes och fick da tillfälle att der
göra bekantskap med den
»landsför-viste» Richard Wagner. Intressant
nog är att höra en berättelse af
Kirchner från den tiden, om hur han och
, Liszt, vid ett besök som denne gjorde
hos Wagner, företogo sig att söka
intressera »Lohengrins» mästare för den
Schumann’ska sånggudinnan. De satte
sig sålunda ned vid pianot och
spelade fyrhändigt Schumanns Manfred
»-uvertyr och Dmoll-symfoni för mäster
Richard. Men denne förhöll sig
alldeles antipathisk och ej heller under
senare år visade han något intresse
för Schumann. Under den lyckliga
tid för Kirchner, då han vistades i
Wintherthur och Zürich, fick han äfven
tillfälle att umgås med Brahms, till
hvilken han stod i
vänskapsförhållande. Begäret efter eget hem fick
han tillfredsstäldt, då han 1868 gifte
sig med fräul. Maria Schmidt, den
sköna och älskvärda sångerskan vid
Zörich-teatern, Två barn, en gosse
och en flicka, blefvo frukten af detta
äktenskap.
Om hösten 1872 lemnade Kirchner
Schweiz, kallad till Meiningen
så-soin lärare för prinsessan Maria
Elisabeth, dotter af den konstälskande
hertig Georg. Efter ett års uppehåll der
mottog han plats som direktör för
musikskolan i Würtzburg, men för
hans inåtvända natur lämpade sig icke
en sådan befattning, som tog en större
praktisk förmåga i anspråk, hvarför
han lemnade den väl aflönade tjänsten
och begaf sig till Leipzig 187 5. Hade
hittills antalet af hans utgifna verk
icke öfverstigit opustalet 20, så
började han nu, då de få lektioner han
i kunde erhålla ej gaf honom
tillräckliga existensmedel, att egna sig åt
flitig komposition men höll sig därvid
alltid på en förnäm höjd, hur
beroende han än var af förläggarne.
År 1883 flyttade Kirchner till
Dresden, der han hoppades finna en mera
inbringande verksamhet, och genom
prof. Wüllner blef han 1884 anstäld
vid konservatoriet såsom lärare i
ensemble- och partiturspel. Hans
eke-nomiska ställning blef dock föga
förbättrad därmed och därtill koin att
hans hälsa försvagades. Genom
för-lagsbokhandlaren Sander i Leipzig
utgick då till framstående musiker i
in-och utlandet en uppmaning att samla
en fond såsom hedersgåfva åt den
betryckte tonkonstnären, hvars ställning
därigenom blef förbättrad. Sedan 1890
är Theodor Kirchner bosatt i
Hamburg, en nestor bland nu lefvande
tonsättare.
Kirchner visar en nästan outtömlig
förmåga i att skapa krakteristiska
pianostycken — hans förnämsta genre
vare sig det är fråga om en
melodisk »Lied ohne AVorte», en
humoristisk Capriccio, en Etyd eller fri
Fantasie, Rondon eller dansformen,
och för den ystert glada likasom för
den dystert grubblande stämningen
har han lika fängslande uttryck, allt
medan han visar stort mästerskap i
behandlingen af formen och i
intressant melodisk, rytmisk och harmonisk
uppfinning.
För att gifva ett begrepp om
Kirchners produktion och verksamhet som
tonsättare lämna vi här en fullständig
förteckning öfver hans kompositioner
och ha med kursivering utmärkt
pianosaker, hvilka särskildt gjort sig mera
bemärkta:
Op. 1: 10 Lieder; op. 2-. 10 Kla-
vierstücke; op. 3: 6 Mädchenlieder;
op. 4: 4 Lieder; op. 5: »Gruss an
meine Freunde»; op. 6: 4 Lieder; op.
7: Albumblåtter; op. 8: Scherzo; op.
9: Präludien (2 häften); op. 10: »Zwei
Könige» (Ballad för baryton); op. 11:
Skizzen (3 häften); op. 12: Adagio
quasi fantasia; op. 13: »Lieder olme
Worte»; op. 14: Phantasiestücke (3
häften); op. 15: »Ein Gedenkblatt»
(Serenad i H-dur för piano, violin och
violoncell); op. 16: »Kleine Lust-und
Trauerspiele»; op. 17: »Neue
Davids-bundlertänze»; op. 18: »Legende»;
op. 19:10 Klavierstücke (Nach eignen
Liedern, 5 häften); op. 20:
Stråkkvartett; op. 21: »Aqvarellen» (2
häften); op. 22: Romanzen (2 haften); op.
23: Walzer (2 II.); op. 24: >Still und
bewegt» (2 H.); op. 25: »Nachtbilder»
(2 II.); op. 26: Album; op. 27:
Kapricen (2 II.!.; op. 28: Noctumen; op.
29: »Am meinen Skizzenbuch» (2 II.);
op. 30: Studien mul Stücke (4 H.);
op. 31: tim Zwielicht; op. 32: >Aus
trüben Tagen»; op. 33: Ideale; op.
34: Walzer (2 II.); op. 35:
»Spielsachen»; op. 36: Phantasien am
Klavier (2 H.); op. 37 : 4 Elegien; op.
38 : 12 Etuden; op. 39:
»Dorfgesichten; op. 40 : 3 Lieder; op. 41:
»Verwehte Blätter»; op. 42: Mazurkas (2
H.); op. 44 : 4 Polonäsen; op. 45 : 6
Klavierstücke; op. 46 : 30
«Kinder-und Künstlertänze»; op, 47:
»Federzeichnungen■»; op. 48: Humoresken;
op. 49: »Neue Albumblätter» (2 H.);
op. 50 : 6 Lieder; op. 51: »An
Stephen Heller»; op. 52: Ein neues
Klavierbuch (3 II.); op. 53; »Florestan
und Eusebius;» op. 54: Scherzo; op.
55: »Neue Kinderscenen»; op. 56: »In
stillen Stunden»; op. 57 : 12
einhändige Stücke; op. 58: Kindertrios (för
piano, violin och violoncell); op. 59;
Trio-Novelletten; op. 60: Plaudereien
am Klavier; op. 61:6
Charakterstücke (3 H.); op. 62: Miniaturen; op.
63: Romanze und Schlummerlied för
violin och piano; op. 64: Gavotten,
Menuette und lyrische Stücke; op. 65 :
60 Präludien (op 66 felas); op. 67:
»Liebeserwaehen» (Sång); op. 68: »Nähe
des Geübten» (Sång); op. 69 : 4
Gedichte von Göthe (för manskör); op.
70 : 5 Sonatinen; op. 71 : 100 kleine
Studien; op. 72: Stille Lieder und
Tänze (2 H.); op. 73: Romantische
Geschichten (4 II.); op. 74: Alte
Erinnerungen; op. 75 : 9 Klavierstücke;
op. 76: »Reflexe» (6 Walzer); op. 77:
Polonäse, Walzer und Ländler; op.
78 : Les mois de l’annce (illustrerad); op.
79 : 8 Stücke für Cello und Klavier;
op. 80 : 9 Albumblätter; op. 81:6
Lieder; op. 82: Gedenkblätter (till
invigningen af Leipzigs nya
konservatorium); op. 83: »Bunte Blätter» (12
Trior); op. 84: Pianokvartett; op. 85:
Variationen für 2 Klaviere; op. 87:
Acht Notturnos; op. 89 :
Orgelkompositionen (3 Hefte lyrische Stücke); op.
90 : 12 Phantasien för violin och
piano; op. 91 : 2 Vortragsstiicke für
violine und Orgel; op. 92 : 2
Tonstücke für Violine und Orgel; op. 93:
Volkslieder für gemischte Chor; op.
94 : 2 Märsche für Piano 4 händ.;
op. 95: »Ich wandre durch die stille
Nacht» (Sång); op. 96: Confidences
(18 pianostycken); op. 101:
Erinnerungsblätter (4 pianostycken); op. 102:
»Heinrich IV auf dem Schlosshof zu
Canossa» (för baryton och piano); op.
103: »Ein schöner Stern geht auf»
(Sång); op. 104 : 6 Walzer (piano 4
händ.); op. 105 : 36 rythmisch
melodische Etüder; op. 106:
Vorbereitungs-Studien für pianoforte. — Utan
opusnummer har utkommit en andra
Triosonat (jmfr. op. 15) i F-dur,
Po-lonäs för 2 pianon, 2 särskilda
Etuder (C-dur, D-moll, den senare i
Lebert u. Starks pianoskola), »Lieblinge
der Jugend» (30 kleine Etüden) och
»Alte Bekante im neuen Gewände» (4
händ.), några sånger och 7 Walzer
för 2 pianon (4 händ.). Dessutom
har Kirchner transkriberat en mängd
berömda sånger af Jensen, Brahms
m. fl. för piano. Omnämnas bör äfven
Kirchners utmärkta bearbetning af
Schumanns symfonier för 4 händer.
Kompositionerna äro alla 2-händiga
pianostycken, där icke annorlunda
an-gifves.
Senaste musik-säsongen
i Dresden.
Af g. w.
. ii.
Konserter.
Förutom de 12 intressanta
konserter, som utföras af kongl. hofkapellet,
gifvas två sådana på Askonsdagen
och Palmsöndagen till förmån för
pensionskassan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
