Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 14. 1 Okt. 1902 - Sven Nyblom (med porträtt) - Minnie Tracey (med porträtt) - »Zaide», opera af Mozart. Förestående nyhet för Wiener-operan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
set, Knut Nyblom, lämnat bevis, äfven
på det musikaliska området.
Sven Nyblom egnade sig, som sagdt,
först åt krigstjänsten och blef
löjt-’ nant vid Upplands regemente 1887.
Ur aktiv tjänst tog lian afsked 189G
men kvarstår sedan dess i
regementets reserv. Likasom en och annan
för öfrigt af våra militärer slog sig
Sven Nyblom på gymnastens yrke
och vistades i Frankrike ocli Italien
såsom sjukgymnast från 1893 till
19o0. I Paris studerade han
1898—-1899 säng för den utmärkte
sång-läraren Padilla, b vars ypperliga
konstsång vi här för några decennier
sedan fingo göra bekantskap med, då
lian på Kgl. operan konserterade jämte
sin maka, den ej mindre berömda
sång-artisten och -lärarinnan m:me
Ar-tot-Padilla. Från hösten 1900 till
våren 1902 har hr Nyblom sjungit
under ledning af dr. Gillis Bratt, som
under sista åren varit rätt mycket
anlitad såsom sånglärare. Ett godt
understöd för sin sångkonst och
sär-skildt inöfningen af sina sångroller
eger hr Nyblom i sin maka, Ebba
Nyblom, född Falkengren, som är elev
af konservatoriets utmärkta lärarinna,
fröken Ililda Thegerström och äfven
någon gång uppträdt offentligt såsom
pianist, särskildt som vi vilja minnas
tillsammans med prof. Franz Neruda.
Under de få år hr Nyblom sjungit
på vår opera har han hunnit med
ganska mycket, hvilket bevisar en flit
och en förmåga som gör honom till
en god ackvisition för Kgl. teatern.
Om man följer lians verksamhet på
densamma, finner man att han utom
don José, första debutrollen, 1900
uppträdde såsom Radames i »Aida»,
»Faust», Ruodi i »Wilhelm Teil» och
David i »Mästersångarne»; 1901
såsom Manrico i »Trubaduren», Alfonso
i »Den stumma», »Toriddo» i »På
Sicilien», Erik i »Den flygande
Holländaren», Beppe i »Pajazzo», Abu
Hassan i Webers lilla opera med detta
namn,prins Paris i »Romeo och Julia»
samt Rodolphe i »Boheme», hvilken
opera hr Nyblom har öfversatt för
uppförandet härstädes. Under innevarande
år har han ökat denna repertoar med
Simeon i »Josef», Pollion i »Norma»,
Arbogast i Halléns nya opera
»Valborgs-mässa», Leon de Merinville i
»Muraren», Ottokar i »Friskytten», Olof
Eskilson i »Valdemarsskatten», och
titelrollen i »Tannhäuser».
–––––-
»fl
Minnie Tracey.
Med anledning af den amerikanska
sångerskan miss Tracey s snart
förestående återuppträdande här meddela
vi i dagens nummer hennes bild. Med
hennes stora sångtalang fingo vi, som
bekant, först göra bekantskap förliden
höst vid hennes konserterande i
Musikaliska akademien och sedan lära
känna hennes förmåga såsom
operasångerska och scenisk artist vid
hennes gästspel på K. teatern samma
höst. Miss Tracey visade sig genom
detta sitt uppträdande här förra året
företrädesvis framstående såsom
konsertsångerska.
Om miss Traceys lefnads- och
artistbana lämnade vi i denna tidning
N:r IG för förra året några uppgifter;
här må därför nu endast erinras att
hon är född i New York 1872,
dotter af en amerikansk öfverste och att
hon studerat sångkonsten såväl i
födelsestaden som förnämligast i Paris
under ledning af Marie Sass, den förr
så firade sångerskan vid Stora
operan därstädes.
—i—
”Zaide’’, opera af Mozart.
Förestående nyhet för Wiener-operan.
En ny opera af Mozart! Detta är
någonting som väcker öfverraskning
och intresse i hög grad. Hur
resultatet af detta ungdomsarbetes
uppförande nu skall utfalla får man snart
erfara efter sedan det gått öfver
scenen på liofoperan i Wien. En artikel
om detta Mozarts verk af L. Karpath har
nyligen varit synlig i musiktidningen
»Signale», och författaren anför
därvid livad direktören för Wiens
hof-opera, Gustaf Mahler, yttrat till honom
om operan i allmänhet under
närvarande tid. Artikeln följer här, i det
närmaste fullständig öfverförd på vårt
språk.
Direktör Mahler yttrar sig så om
möjligheten att i våra dagar leda en
stor operateater.
»Den ofruktbarhet, som sedan länge
gjort sig känd på operaproduktionens
område, försätter ledaren af ett sådant
konstinstitut som operan i det läge,
att han på förhand med misstrogna
blickar måste betrakta livad som
frambringas af våra moderna komponister.
Icke som skulle under senare
decennier intet verk skapats, som vore
lämpligt till uppförande, utan snarare
den omständigheten att publiken
fordrar oupphörlig omväxling i
spelplanen är skuld till att en operadirektör
i våra dagar lefver i en beständig
ångest, då lian ej kan uppfylla de
ständigt återkommande fordringarna på
något nytt. Detta måste med
nödvändighet leda till planmessigt
återupp-lifvande af positivt goda verk från
den äldre repertoaren. En modern
operadirektör är därför blott ’en
konservator’» — så slöt direktör Mahler
sitt anförande.
Man kan icke underlåta att biträda
dessa genom erfarenheter vunna
åsikter. Att emellertid undvika allt som
icke bereder stor vinst för kassan
kan icke synas berättigadt, då
därigenom nya män och deras verk skulle
undanträngas. Hur skulle då en
gryende talang eller en sådan som ännu
ej är fullt utbildad kunna sträfva
framåt, om möjlighet därtill ej gifves.
Blott genom att uppföra ett sådant
verk, låt vara att det ej kan räknas
till de goda, men ej heller till de
dåliga, kan den skapande konstnären
sluta till hur han skall använda sin
förmåga. Däraf följer att man ej
utan vidare alldeles kan förbigå
novi-teter. Vid Mdan af dem skall det
gamla goda. konserveras. Men ett
verkligt konstinstitut liar också andra
plikter att uppfylla, så vidt
konstnärlig hänsyn inedgifver, nämligen att
framdraga livad som hittills varit
okändt. Det är af sådant skäl som
liofoperan i Wien nu rustar sig till
ett företag, som bör intressera hela
musikvärlden: under början af denna
säsong uppför den, som sagdt,
ofvan-nämnda så godt som okända verk af
Mozart. I Karpaths artikel yttras
följande:
Ingen operabesökare har förut hört
det omtalas, endast konsthistorikern
hade någon kunskap därom men kiindo
endast till partituret.
Musikskriftställaren Rob. Hirschfeld, som ock har
förtjänsten att ha bearbetat Haydns
opera »Der Apotheker», är man tack
skyldig för att Mozarts »Zaide»
uppspårats och gjorts användbar för
scenen. Blygsamt nog tänkte han blott
på att få operan uppförd på någon
förstadsteater i Wien, likväl med
krafter från liofoperan. Då direktör
Mahler anmodades att låta sådana medverka
till nämnda föreställning, grep han,
klokt nog, tillfället i flykten att få
uppföra ett obekant verk af Mozart *.
Någon närmare kännedom om denna
opera och dess bearbetning af
Hirseli-feld torde våra läsare önska erhålla,
hvarföre vi meddela livad som härom
skrifves. »En tysk operett» var titeln
på en operatext, som Schlachtner i
Salzburg hade hopsatt åt den ungo
Mozart. Kompositionen infaller under
år 1779, alltså under den tid dåden
23-årige mästaren ännu vistades i
Salzburg**. Till ett uppförande i Wien,
såsom ämnadt var, kom det aldrig,
såsom följande yttrande af Mozart
visar: ...»Stycket är med undantag
af de långa dialogerna, som dock
kunna ändras, rätt bra, men duger ej för
* Uppgiften att »Zniile», operett i 2 akter,
skulle vara ouppförd oeli alldeles obekant är
dock oriktig, ty år 1S66 gjordes i Frankfurt
n. M. i ett föi-sök att upptaga »Zaide», men
utan synnerlig framgång, såsom det heter i
den danska Illustreret Musikhistories
Mo-zarts biograti, duri »Zaide» ock betecknas
såsom en »tai-Hig operett». Artikelförfattaren,
hr Karpath, påpekar också detta, såsom man
finner, i slutet af sin uppsats.
Red.
** Detta verk skrefs sålunda fyra år efter
»La linta giardiniera» oeli ett är före
»lde-meneo». Red.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
