- Project Runeberg -  Svensk Musiktidning / Årg. 23 (1903) /
5

(1880-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. 2 Jan. 1903 - Följetong: En fattig fiolspelare, skiss af H. Wels. - Utländsk rekommenderad musik - Från scenen och konsertsalen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det var under vintern 183*. En
ny epok hade inträdt i Wiens
konsert-och balettinusik. Två män hade triidt
upp och segerrikt svängt taktpinnen

Strauss och Lanner. Till deras
konserter strö in made alla människor, alla
lyssnade till deras melodier.

Lanners namn hade blifvit
populärt — metamorfosen af Schuberts
v Ländler» hade begynt. Med
Karolina-valsen hade Lanner låtit en ny fas
inträda i Wiener-dansmusiken; den forna
Ländler hade af honom förvandlats
till en vals, äkta Wiener-vals. Och
Wiens invånare jublade öfver de nya
melodierna, afgudandc sin Lanner och
besökte hans konserter ofta oeh gärna.
I lians fotspår trädde sedan Johann
Strauss d. iildre.

Klart strålade ljusen, gnistrade
diamanter och juveler på de eleganta
damerna i den stora konsertsalen.
Uppmärksamt eller tyst hviskande
lyssnade mängden till Lanners smekande
och förtrollande melodier, under det
han själf stod där på dirigentpallen,
anförande med belåten min.

Damerna nickade och logo,
drömmande om nästa bal; de måste ju göra
det, när de hörde Lanners musik.

I en loge till vänster om orkestern
satt en ännu rätt ung, elegant klädd
dam, uppmärksamt åhörande musiken.
Lanner hade ett par gånger blickat
upp på henne, som alltjämt sä
forskande och, som det tycktes, förvånad
betraktat honom. Så förde han sakta
handen öfver den höga pannan under
ett lätt leende.

Då musiken efter en liten paus just
skulle börja igen, vinkade han
afvär-jandc till sina musiker och vände sig
till publiken, sägande:

»Mitt herrskap! tillåt mig en liten
ändring i programmet och infläta ett
litet violinsolo!»

Publiken gaf med applåder tillkänna
sitt bifall. Han fattade nu sin violin,
böjde sig lätt och nästan omärkligt mot
damen i logen och begynte sitt spel.

Det var en enkel men förtjusande
melodi, underbart föredragen. Den
okända damen lutade sig fram; denna
hade hon hört förut, — riktigt! —
en länge sedan förgäten scen rann
henne i minnet. Hon erinrade sig en
dyster septemberdag, en stackars blek
violinspelare, som hyst så stora
förhoppningar och planer, livilka nu alla,
alla förverkligats.

Dä Lanner slutade sitt spel och
bugat sig inför den entusiastiskt
applåderande publiken, träffade hans blick
två mörka vackra ögon, som så
un-dersamt voro fästade på honom. Han
skådade in i dessa ögon, som
glädjestrålande riktades mot honom och hvars
ägarinna med en lätt nickning tackade
och gaf tillkänna att hon hade honom
i minne. Han hade icke förgätit
henne, välgörarinnan från fordom. Ofta
hade Lanner sedan återsett den sköna
grefvinnan von B. och hade med ett

leende öfverfarit hennes vackra gestalt,
när hon vid lians musik sväfvade fram
i de aristokratiska salongerna. Han
hade också tillägnat henne en vals med
den melodi som hon först hört af
honom.

Och hon, hon berättade gärna i sina
kretsar om den arme violspelaren vid
Burgthor, hvilken sedan Lief den
firade och berömde Lanner.

––jiTt–-

Utländsk rekommenderad
musik.

Under denna rubrik skall här
meddelas märkligare nyheter och
musikverk, som utkommit eller uppförts i
utlandet och hos oss är obekanta eller
föga kända. Våra föreningar för kör-,
orkester- och kammarmusik äfvensom
sång- eller instrumental-solister böra
vara intresserade för sådana
meddelanden. Den utländska kritiken
angående de i fråga varande verken
skall i korthet, där vi så finna nödigt,
anföras. Vi göra i dag början med
nedanstående.

Ko essi er, Hans: Sextett, F-moll,
för 2 violiner, 2 altvioler och 2
violonceller (Süddeutscher Musik-Verlag,
Stuttgart). Kritikern K. Thiessen
yttrar om detta verk: Stor, ädel håll-

ning, som genomgår hela verket, jämte
ett förtjusande fint detaljarbete,
fängslande melodisk schwung hos hvarje
tema och, livad bäst är, originalitet
och själfständighet i tankar — allt
detta är till finnandes. Fä verk af
detta slag från nyare tid kan ställas
i jämbredd med detta. Redan vid
genomspelandet på piano fängslas man
af detsamma.» Komponisten är
professor vid musikakademien i
Budapest.

Mar si c k, M. I’.: Petils fleurs
musicalen de Tame pour violon avec
ac-compagnement de piano (op. 28 -32):
Ouverture Marche;Romanze; Berceuse;
Colombine (vals); Petite Romanze
expressive (å 1—1.50 Mk. — Förlag
Schott Freres, Bryssel — Otto Junne,
Leipzig). »Dessa stycken äro
välfor-made, förträffliga karaktärsbilder med
frisk uppfinning, behaglig klangverkan,
lätta att utföra för båda
instrumenten; skola säkert välkomnas af
dilettanter som önska sig salongsmusik af
bättre slag . Marsick (f. 1848) är
bekant violin-virtuos och professor i
Paris’ konservatorium.

Fünf altdeutsche Minnelieder i
madrigalform för manskör jämte
Gaudeamus igitur såsom kanon för manskör,
satta af II. Koessler (Partitur 2 Mk.
— det förstnämnda förlaget). »Fina
sånger i konstrik, äkta sångmässig
stäm-föring; kunna rekommenderas hrr

kordirigenter. »Gaudeamus - sjunget
af masskör, är ett första rangens
paradstycke. »

Re i n c c k e C.: Pastell bilder für pi ano
(op. 258; Bosworth ifc C:o Leipzig).
»Musik i första hand för ungdom,
men som äfven äldre ha njutning af.
Mästarens penna röjer sig, trots
enkelheten, öfverallt, särskildt i ett
motivs fasthållande i likhet med
Schumann». Carl Reineckc (f. 1821) är,
som bekant, utmärkt pianist (särskildt
Mozart-spelare) och lärare samt ytterst
fruktsam komponist.

“?le

Frän scenen och
konsertsalen. *

Kgl. teatern. 1902 dec. 17. Mozart:
Fi-\ gams bröllop (Grefvinnan, Susanna,
Clieru-bin, Marcellina: fru Östberg, frk. Svärd ström,
fruar Jungstedt, Strandberg; grefve A lina vi va:

I hr Forsell, gäst; Figaro: hr Stiebe), fortf. tiel».;
Bartholo: hr Söderman,’. — 18, 30 Bi/.kt:
Carmen. (Don José: hr Franz Naväl, gäst;
(.’armen: fru Jungstcdt; Micaela: fru Barteis;
Frasijuita, Mercedes: frkn Lindegren, Hulting;
Eseamillo, Zuniga, Morales, simigglarhöfdingeii
Ilemendados: hrr Wallgren, Grafströra,
Man-dahl, Ericson, Henrikson). — 19, 28
Mhykr-ukkk: Profeten (Fides: fru Mandahl, fortf. dch.;
Bertha: fru Lindberg; Johan af Leyden,
Oberthal, Jonas. Zacharias, Mathisen: hrr Odmann,
Vallgren, Nyblom, Sellergren, Söderman . —
20 An am : Konung för en dag (Nemea: Irk.
Lagergren, fortf. del».; Zelida: frk Lindegren;
i Mossul, Kadoor, Zeplioris, Piftear, Zizel: hrr
Lundqvist, Sellergren, Malin, Henriksou,
Graf-strörn). — 26 kl. ‘/32 Vermländingamc; kl.
*/28 W. StkxhammaR: Gillcl pä Sidhnug v
Margit, Signe: fruar Jungstedt, Lindberg; Bengt
Gauteson, Gudmund Alfson, Knut Gilsling, Erik
till llägge, konungens sändebud: hrr
Söderman, Nyblom, Nordqvist, Mandahl, Wallgren).
— 27 PueClXi: Boheme Rodolphe. hr Franz
Naväl gäst ; Mimi, Musette: fruar Hellström,
Bartels; Marcel, Schaunard, Colline: hrr
Mau-dahl, Ericson, Sellergren; Bcnoit, Saint-Phnr.
Parpignol: hrr Söderman, Grafström,
Henrikson). — 29 Gouxon: Faust (Margareta,
Sie-bel, Martha: frkn Svärdström, Lindegren, fru
Strandberg; Faust, Mefistofeles, Wagner: hrr
Malm, Wallgren, Grafström; Valentin: hrFrith.
Strömberg (fortf. del».). — 1903 jan. 1
Mkykr-ukeu: Hugenotterna (Drottningen, Valentine,
Urbain: fruar Östberg, Lindberg, BarteU;

Raoul, Marcel: hrr Ödmann, Sellergren;
Saint-Bris, N evers, Tavannes, Cossé, De Retz, Toré,
Meru: hrr Söderman, Strömberg (deb.), Malm,
Ericson, Mandahl, Nygren, Wallgren).

Vasa teatern. Dec. 17 — 23, 26—30. Joh.
Strauss: Wienrrhlod (Gabrielle, Fransiska
Cag-liari, Pepi Pleininger: fru Meissner, frkn
Be-rentz, Hamberg; furst Ypsheim-Gindelbach,
grefve Zedlau, grefve Bitowsky, Kagler, Josef:
hrr Ringvall, Adami, Svedelius, Svensson,
Lund).

* Denna redogörelse, som vi anse vara af
betydelse för vår konsthistoria, fortsattes
såsom förut, hufvudsakligen afseende operan och
konsertväsendet i hufvudstadcu. Fullständigare
roll förteckning lem nas endast då en operas
uppförande först namnes i årgängen; sedan
angifvas blott viktigare, rollbesättningar och
personalförändringar. Hithörande musikkritik
kan naturligtvis endast blifva kortfattad,
såsom omfattande ett par veckors
musiktilldragelser. Då musikpjes och dramatisk yjes stå
pä samma program, omnämnes endast den förra.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:59:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmusiktid/1903/0007.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free