Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Titel och innehåll - N:r 9. 1 Maj 1903 - Gustave Charpentier (med porträtt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
satser på hemlandets förhållanden
skapade lian La vie d’iin porte (1893),
en slags kantat för soli, kör och
orkester (symfoni-drama i 4 afdelningar
till egen text), livari han gjorde en
poet till medelpunkten i åtskilliga
folkscener ur pariserlifvet, liknande dem
som han sedan skildrat i »Louise».
Härefter följde Lcs fleurs du mal för
orkester efter dikter af Baudelaires,
delvis med kör, Impressions fantes
(1895) för kör och orkester och Le
eouronnement de la Muse (1897,
uppförd 1898 i Lille). Donna kantat
uppfördes under bar himmel i Paris och
»sånggudinnan» i den framställdes af
en verklig arbeterska. 1 själfva
verket var denna kantat en lösryckt scen
ur musikromanen »Louise» (Louises
kröning på Montmartre), hvartill han
redan 1893 till hufvuddragen
gjort utkast. Fem år förflöto
emellertid, innan Charpentier
öfverlämnade Louise till Opéra
Comique och ytterligare två år
innan den blef uppförd.
Framgången var i Frankrike
exempellös och ihållande; äfven i
Tyskland artar det sig därtill.
Skulle vi vilja höra något af
komponisten själf
omhanskonst-åskådning, erbjudes oss tillfälle
därtill genom ett bref af honom
till hans tyske öfversättare dr.
Otto Neitzel, intaget i Köln.
Zeit. På Neitzels till
Charpentier framställda fråga, om ej
hans sånggudinna skiftar
ischar-lakansrödt, svarar komponisten:
»Ha, ha! skulle jag vara
anhängare af socialdemokratiska
läror? Intet däråt, men väl
utgör lindrandet af
proletäreländet en af mina ifrigaste
omsorger, min fixa idé, min sport,
om ni så tycker. Konsten är
så lyckliggörande, utöfvar på
människorna en så själsrenande
verkan, att deras beröfvande
däraf gränsar till grymhet, och
Redaktör och utgifvare: NORDISKT MUSIKBLAD. Expedition: Vallingalan 11.
f R ANS J. jHUSS. Pris: Helår 5 kr. Lösnummer 25 öre.
Telefon: Brunkeberg 1497. Stockholm den 1 Maj 1903. Annonspris 20 öre pr petitrad.
23:e Arg.
Gustave Charpentier.
gompositören till »Louise» är icke
den förste med namnet
Charpentier, som gjort detta
be-römdt i Frankrikes musikhistoria. I
Paris lefde och dog fordom en Marc
Antoine Charpentier (H534 — 1704),
kapellmästare och ansedd komponist,
hvars verk i manuskript fylla 28
fo-lioband. Man har af honom ett par
operor, »Acis et Galathée» och
»Mé-dée», musik till dramer af Moliére
och Corneille etc., men i synnerhet
kyrkliga verk, hvaraf oratoriet »Petri
förnekelse» (»Le reniement do St.
Pierre») med stor framgång för några
år sedan uppfördes i Paris. Om den
nutida komponisten med samma
namn står i släktskap med den
ofvannämnde upplyser ej
musikhistorien.
Gustave Charpentier är
född den 25 juni 1860 i Dieuze
(Elsass-Lotbringen). Han
började sina musikstudier i Lille,
där det finnes en filial af
musikkonservatoriet i Paris, och
sedan vid detta, där han hade
Massard, Pessard och Massenet
till lärare. Konservatoriet
lämnade han 1887, då han vann
romarepriset med kantaten
Didon (1889 uppförd i Brüssel).
Redan i sin första, från Rom
till Paris sända komposition,
den ännu på symfonikonserter
i den franska hufvudstaden
spelade orkestersuiten Impressions
d’Italie visade han en
synnerlig böjelse att musikaliskt
illustrera det honom omgifvande
folklifvet och gick härvid i
koloritens realistik ännu längre
än den med honom
konstnärligt befryndade Berlioz gjort i
sin »Harold en Italie».
Öfver-fly ttande sina konstnärligagrund-
Vilhelm Herold.
Gustave Charpentier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
