Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Titel och innehåll - N:r 10. 18 Maj 1903 - Wilhelm Peterson-Berger (med porträtt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
p
N:r 10. Redaktör och ulgifvare: fRANS J. JHUSS. Telefon; Bmnkeberg 1497. NORDISKT MUSIKBLAD. Stockholm den 18 Maj 1903. Expedition: Vallingatan 11. Pris: Helår 5 kr. Lösnummer 25 öre. Annonspris 20 öre pr petilrad. 23:e hi
Wilhelm Peterson-Berger.
Borsta uppförandet af ett svenskt
operaverk på vår kungl. teater
måste naturligt nog redan
såsom förväntadt taga våra
musikvänners intresse i anspråk, än mer om
tonsättaren och librettisten äro
förenade i en person och denne förut
hos oss gjort sig ett namn inom
tonkonstens värld. Detta är fallet med
hr Wilhelm Peterson-Berger, hvars
stora musikdrama »Ran» i dessa
dagar har sin premiär härstädes.
Särskild anledning erbjudes därför att
låta dagens nummer af denna tidning
illustreras med porträttet af den redan
länge såsom produktiv
skapare af hufvudsakligen
pianostycken och sånger
bekante, framstående tonsät- i—
taren. Det är, som man
vet, icke första gången hr
Peterson-Berger träder fram
med verk för scenen.
Nyligen har hans sagospel
»Lyckan» kommit upp på
Svenska teatern, och med
tillfällighetspjesen, festspelet
»Sveagaldrar» på k. operan
vid konung Oscar II:s
regeringsjubileum 1897 gjorde
han här sin första debut
såsom komponist för scenen
och orkestern samt tillika
såsom scenisk diktare. Han
fick vid detta tillfälle
praktiskt visa sig följa sitt ideal
Richard Wagner och hylla
hans, af honom vidare följda
princip att komponisten och
diktaren böra vara förenade
i en person. Att Wagners
orkesterbehandling,ledmotiv
inberäknade, tjänade honom
till mönster visade han ock
på ett öfverraskande
lyckligt sätt. »Sveagaldrar»,
med dess natur af symbolistiskt
till-fällighetsstycke och rätt enformig
handling, var dock intet mästerverk, om
än flera goda idéer däri, beträffande
musikalisk uppfinning och orkestral
klangverkan, fängslade intresset.
Inledningen därtill, hyllningsmarseh,
utkom samma år för piano två händer.
I sagospelet »Lyckan», första gången
uppfördt i år å Svenska teatern, vann
musiken odeladt erkännande såsom
karaktäristisk och vacker.
Uppförandet afbröts genom sjukdomsfall bland
teaterpersonalen, hvarför vi ej fingo
tillfälle att göra bekantskap med detta
verk. Redan för tio år sedan hörde
man hr Peterson-Berger omtalas som
orkester-komponist. Han var då
lärare vid Dresdener Musikschule och
L
Wilhelm Peterson-Berger.
framförde på en konsert i denna stad
en mindre orkesterkomposition,
hvilken af en tidning på platsen
omnäm-nes såsom »rätt intressant och
väl-klingande». På Konsertföreningens
4:e konsert i år fick man nyligen höra
hans sång »Florez och Blanzeflor»
utföras med orkesterackompanjemang
och å en af Leipzig-orkesterns
konserter förra året utfördes ett
»konsertintermezzo» af honom, kalladt
Majkarneval i Stockholm.
De första, likasom de flesta,
tonsättningar Peterson-Berger utgifvit ha
varit pianostycken och sånger. Vid
sidan af helt enkla sådana, några i
folkton, finner man andra af mera
komplicerad faktur, ej sällan med
öfverraskande modulationer och
harmonier, särskildt beträffande
sångernas ackompanjemang.
Hans tonsättningar röja
grundliga studier och rik
fantasi. Vi skola återkomma
till dem efter förutskickande
af några biografiska notiser.
Olof Wilhelm
Peterson-Berger är född den 27
febr. 18H7 i Ullångers
socken (Ångermanland), son af
en landtmätare. Vid musik
blef han vand i hemmet af
sin musikaliska moder. Ar
1885 blef han student i
Umeå och inträdde, efter
någon tids vistelse i
Uppsala, som elev i Stockholms
musikkonservatorium, där
han studerade komposition,
orgel- och pianospel.
Konservatoriet lämnade han
våren 1889 efter tagen
or-ganistexainen,företog hösten
samma år en studieresa till
Tyskland och studerade i
Dresden instrumentation för
prof. Edm. Kretschmer och
pianospel för den utmärkte
pianisten Herman Scholtz.
Om våren 1890 återvände
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
