Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10. 18 Maj 1903 - Romanskonserterna af hr Navál och de finska konsertsångerskorna - Litteratur - Från scenen och konsertsalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
________________/________________________
de finska, följer här förteckningen
öf-ver dem. Sålunda sjöngos af
Aina Mannerheim: Gluck:
Divi-nité du Styx (ur operan »Alceste»);
Schubert: Erlkönig, Der Tod und das
Mädchen. — II. Schumann: Widmung;
Ich kann nicht fassen, nicht glauben;
Ich grolle nicht; — R. Wagtier: Dors,
mon enfant. — Tschaikowsky:
Tou-jour ä toi. — Gounod: Chanson de
la Glu. — Reynaldo Hahn: Trois
jour de vendange. — Reyer: Aria ur
»Sigurd». — Massenet: Pensée
d’au-tomne. — Saint-Saens: La cloche.
Grieg: Eros. — Fini Henriques:
Dagen er omme. — Em. Sjögren: I de
siste øjeblikke. — W. Stenhammar:
Fylgia. — Erkki Melartin:
Morgonsång ur »Höga visan». — O.
Meri-kanto: Liknelse; Skogsdufvans toner.
— Jean Sibelius: Svarta rosor; Den
första kyssen.
Maikki Järnefelt: Brahms: Meine
Liebe ist grün; Vergebliches Ständchen.
— Herman: Das Mutterherz. — Liszt:
Die drei Zigeuner; Mignons Lied.
Fr. Schubert: In der ferne;
Frühlingsglaube; Erlkönig; R. Schumann: Ich
hab’ im Traum geweinet; Wenn ich
deine Augen seh’. — R. Strams:
Heimliche Aufforderung. — H. Wolf:
Gesang Weylas; Das verlassene
Mägdelein. , R. Wagner: Elisabeths aria
ur »Tannhäuser»; — A. Rubinstein:
Der Asra. — P. Tschaikowsky: Warum ?
— Chaminade: L’aneau d’argent. —
Lalo: L’Esclave. —- Armas Järnefelt:
Sunnuntai (finsk), Titania,
Kehtou-laulu (finsk), Solsken, Fågeln,
Skymning. — Melartin: O Herre. —
Me-rikanto: Liknelse, Pai, pai, paitaressu
(finsk). — Sibelius: Den första
kyssen ; Säf, säf, susa!; Flickan kom ifrån
sin älsklings möte; Lasse liten; Svarta
rosor. M. Wegelins: Saga vid
spi-seln.
Ida Ekman; Gluck: O del mio dolce
ardor. — Liszt: Oh, quand je dors.
—- Schubert: An die Musik; Der
Doppelgänger; Der Neugierige; Erlkönig;
Die junge Nonne; Die böse Farbe;
Heidenröslein. — R. Schumann: Mit
Myrthen und Rosen. — R. Strams:
Traum durch die Dämmerung;
Ständchen. — Dvorak: Als die alte Mutter.
— H. Berlioz: Absence. — J.
Tier-sot: gammalfranska sånger: »La
bergere aux cliamps»; »Rosignolet du
bois joli». Saint-Saens: La cloche.
Pergolese: Se tu m’ami. — W.
Stenhammar: Behagen; Dottern sade tili
sin gamla moder; Guld och gröna
skogar. — Järnefelt: Titania. —
Melartin: O, Herre. — Sibelius: Flickan
kom ifrån sin älsklings möte; Men
min fågel märks dock icke; Lasse
liten; Svarta rosor; Var det en dröm;
Demanten på marssnön i Fågellek.
Litteratur.
På Abr. Lundquists förlag har
ut-gifvits:
Wii.h. Petersox-Bergkr : Ran. En
dramatisk dikt. Pris kr. 1, 50;
På Breitkopf & Härtels förlag,
Leipzig, har utkommit:
Zeitschrift der Internationalen
Musikgesellschaft. .Talire. IV. Heft. 8- Maj 1903.
Detta häfte innehåller: M. E. Sachs
(München): Die Wiederbelebung der
Kirchentonarten. -— Nie. Findeisen
(Petersburg): Musikleben in Russland.
Rob. Hirschfeld (Wien): Hugo Wolfs
Lyrik. —- Rosa Newmarsch (London):
Prince Igor. Edgar Istel (München):
Ermanuo Wolf-Ferraris »La vita
nuova»; -—- Musikberichte,
Vorlesungen etc.
Samma förlagsfirma har med
tidskriften utsändt en katalog öfver
Hector Berlioz’ Musikalische Werke.
Original-Ausgaben und Bearbeitungen,
hvilka finnas på lager till originalpris
och särskildt rekommenderas med
anledning af att lUO-årsdagen af Berlioz’
födelse inträffar i år d. 11 dec.
Från scenen och
konsertsalen.
kg/. Teatern. Maj 1. Donizetti: Regi
mentets dotter: Mascagni: Pä Sicilien. — 3,
16 Saint-Saens: Simson och Delila. — 4 Bizet:
t’armen (Don José: lir Willi. Herold, giist).—
— 6 Gorxon; Faust (Valentin: hr Fr. Ström
berg, deb.). — 7, 15 Verdi: Auf« (Radames:
hr Herold, gäst, J/c Amneris: fru Haussen,
deb.). — 8 PUCCINI: Boheme. — 9, 12 R.
Waoxer: Lohengrin (Lohengrin: hr Herold,
gäst). — 10 Verdi: Otello. — 13 Thomas:
Mignon. — 17 Mascagni: Pu Sicilien;
I.EON-(AVAI.I.O: Pajazzo (Canio: hr Herold, gäst).
Ifasa-teatern. Maj 11—16. M. Hervé:
Lili, komedi-operett i 3 akter af A.
Henne-qnin och A. Millaud.
Svenska teatern. Maj 1—3, 7, 11, 12, 14
OffenbacH: Sköna Helena (Helena: fru
Norrie, gäst). — 4—6, 8—10, 13, 15 Gustave
Charpentier: Louise, musikalisk roman i 4
akter (fadern: hr Svedelius, modern: frk
Grönberg; Louise: frk Keyser; Julien: hr 01.
Le-mon, gäst; e.i nattsvärmare och narrpåfve: hr
G. A. Lund; en vissångare: hr Adami; en
lumphandlare: hr Bergström; en filosof och
en klädmånglare: hr Svensson; bohemer,
sömmerskor, polissergennter, invånare på
Mont-martre-höjden etc. — 10, 17
Värmlniuliug-arne (matiné). — 17 Hehvé: hillu Helgonet.
Musikaliska akademien. Maj 5. Fii.harmo
niska Sällskapets 3:e abonnemangskonsert.
G. F. Händel: »Simson», oratorium.
Biträdande solister: fruar C. Ostberg, 1). Afzelius,
hrr H. Malm, G. Sjöberg; orkester: k.
hof-kapellet; dirigent: hr Erik Åkerberg.
Vetenskapsakademien. Maj 4. Konsert af
hr G. A. Holmquist. Biträdande: hr Carl
Lindhe, frk Märta Ohlson.
K. kammarsångaren Willi. Herolds
gästspel på K. operan har med stor
framgång egt rum i de roller som
ofvan anförts. Särskildt är hans
apparition och dramatiska framställning
af särdeles god verkan, hvilket
specielt i »Lohengrin» imponerar. Den
vackra tenorrösten med sin
barytontimbre behandlar han konstnärligt,
en-i dast sällan sviker den i någon mån
vid forcering och i höga lägen.
Svenska teatern har nu med sin
länge bebådade opera, Mnusikromanen»
»Louise», gjort ett storverk och man
kan ej annat än vara hr Ranft
tacksam för hans djärfva och, hvad
uppförandet beträffar, öfverraskande
lyckade försök att göra oss här bekanta
med Charpentiers i utlandet nu
flerstädes upptagna verk, som öfverallt
väckt stor uppmärksamhet. Om hans
företag krönes med fortfarande
framgång återstår att se. Rörande
innehållet i denna musikdram, livad
handling och till en del äfven musik
beträffar, hänvisa vi till förra numret af
denna tidning. Skola vi nu tala om
utförandet på Svenska teatern, så kan
det betecknas såsom ganska
beröm-värdt. Den stora orkestern, hvari hr
Aulin vunnits såsom primviolinist,
leddes af herr Hjalmar Meissner med
stor skicklighet och fyllde sin enormt
svåra uppgift mycket väl. Fröken
Keyser sjöng och spelade behagligt
Louises roll, likaså gaf frk Grönberg en
god framställning af den stränga
modern ; fadern, den enkla arbetaren, hade
en ypperlig representant i herr
Svedelius, som med sin mäktiga ehuru
något sträfva bas förträffligt fyllde
sin plats, äfven dramatiskt. Hr Lemon
sjöng som gäst älskarens, Juliens, parti.
Framställningen skulle ha vunnit af
mindre bredt och mera klangfullt,
sångföredrag. I en mindre
dubbelroll, nattsvärmarens och narrpåfvens,
tog sig herr Lunds tenor väl ut och
skulle ha gjort det än bättre med
mindre forcering.
Musiken i denna musikdram är
deklamatorisk; inga egentliga
afslu-tade musiknummer förekomma.
Orkestern är behandlad med stor
virtuositet. Denna, såväl som sångpartierna,
bjuder då och då på behagliga, ehuru
föga originella, musikaliska fraser och
efektffull instrumentering men
orkesterapparaten är ytterst komplicerad och
tröttande dissonansrik. En mängd
longörer i den vokala framställningen
trötta, helst som operan är
öfverhöf-van utdragen i handlingen. En tablå,
i sömmerskornas atelier, ej alls
be-höflig för handlingens utveckling, har,
väl behöfligt, strukits efter första
representationerna. Premiären hade en
mycket distinguerad publik. Prins
Carl med gemål bevistade densamma,
operans chef och förste
hofkapellmä-stare, tonkonstnärer och musikvänner
i liufvudstaden till stort antal etc.
syntes i salongen, och bifallet var rätt
lifligt. Dekorotionerna voro lyckade
och effektfulla, särskildt den med
utsikten öfver det i kvällen upplysta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
