Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 11. 4 Juni 1903 - Från scenen och konsertsalen - Musiknotiser från hufvudstaden och landsorten - Kgl. Teatern - Till kammarsångaren Wilhelm Herold - Musikaliska akademien - Hyllade operasångerskor - Musikuppvisning - Sällskapet för svenska kvartettsångens befrämjande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kommit praktstycken i dekorationsväg:
hafsviken med Solö slott i bakgrunden,
Rans festsal på hafsbottnen, den
ståtliga riddarsalen på Solö i tredje
akten och slutscenen med det sjunkna
slottet på liafvets botten. Sceneriet i
Rans sal likasom vid den pompösa
bröllopsfesten äro utmärkta.
Kompo-sitören-författaren har heder af regien,
balettmästaren af sina anordningar
och hr Hennebergs direktion
förtjänar allt beröm. Den hufvudsakligen
deklamatoriska sången uppbäres af en
intressant, välljudande orkestration
utan störande dynamiska
kraftyttringar. Att Wagner tjänat som förebild
är naturligt; ledmotiv saknas icke
heller i orkestern. Vid sidan af det
deklamatoriska framstå vackra
afslu-tade melodier och körer, som göra
god verkan, såsom bröllopsgästernas
i första och tredje akten, specielt
tärnornas och svennernas sköna
lyck-önskningskörer, och slutkören bakom
scenen. I första rummet har Ingrid
vackra sångpartier, och duetten mellan
henne och Waldemar hör till verkets
glansnummer. Ran är mera
vanlottad i musikaliskt hänseende, ehuru
hennes sång väl borde vara förföriskt
tjusande. Början af pjesen, med
hafs-tärnornas långa tirader och Rans
samtal med dem, borde betydligt
reduceras. Äfven en och annan longör i
det följande kunde strykas, så att
tiden för utförandet kunde inskränkas
till 3’/2 timme åtminstone. Alla roller
hafva de bästa representanter. Fru
Hellström visar sig, särdeles i andra
akten, såsom en stor tragedienne och
sjunger öfverlägset. I denna akt
synes oss moderns berättelse om sin
ungdomskärlek mindre lyckad genom
sin balladform, hvilken förefaller
påklistrad. De särskilda personerna äro
musikaliskt väl karaktäriserade. »Ran»
kommer säkert att nästa spelår gå
många gånger öfver scenen och vi
torde då få tillfälle att yttra oss mera
om operan. Framgången vid
premiären var, som sagdt, stor och
bifalls-yttringarna särdeles lifliga, ledande
vid slutet till en mängd inropningar,
hvarvid, utom artisterna, komponisten,
kapellmästaren och
dekorationsmålaren blefvo hyllade.
Kristiania Nationalteaters debut å
k. teatern med Björnsons »Sigurd
Jorsalfar», blef en fullständig triumf.
Artister, spel, uppsättning — allt
förstklassigt. Vi ha dock här att endast
fästa oss vid musiken. Grieg har,
som liekant, skrifvit en härlig musik
till skådespelet, bestående
hufvudsakligen af 1. Inledning, 2. Borghilds
dröm, 3. I kongshallen, och 4.
Hyll-ningsmarsch. Alla afdelningarna ha
förspel. Ypperligt är skalden Haldors
kväde med slutkör, och detta sjöngs
särdeles vackert af hr Ludvig Bergh.
Nationalteaterns kapellmästare
Halvor-sen anförde talangfullt. —
»Storhertiginnan», Offenbachs glada operett, har
med god besättning, fru Norrie i
första rummet, gjort lycka på Svenska
teatern. Djurgårdsteaterns nyhet, ined
roande text och musik å la Strauss,
tros komma att hålla sig länge uppe.
Vi ha ännu icke, då detta skrifves,
fått tillfälle att göra dess bekantskap.
— Hr Bruno Aspelin visade sig vara
en god »vis- och Bellmanssångare»
med god, fast ej stor röst, och talang
som lutspelare. Programmet upptog
4 sånger från Finland, 4 sånger från
södern och 4 Bellmanianer, utom
extranummer. Sångaren skördade varmt
bifall af sina åhörare, som dock ej
voro synnerligt talrika.
Musiknotiser
från hufvudstaden och landsorten.
Kgl. Teatern afslutade spelåret d. 1
juni. Därefter har 2—6 juni
Nationalteaterns i Kristiania medlemmar
under ledning af sin direktör Björn
Björnson gästat här, uppförande först
»Sigurd Jorsalfar» af Björnstjerne
Björnson med musik af Grieg — den
enda pjes med musik på spellistan.
Kapellmästaren Halvorsen vid
Nationalteatern dirigerar orkestern, som
utgöres af medlemmar i vårt
hofka-pell. Äfven operans kör och balett
medverkade.
Till kammarsångaren Wilhelm Herold
öfverlämnades d. 24 maj genom
öfver-intendeuten Buren vid en middag, till
hvilken han af denne var inbjuden,
riddartecknet af Vasaordens första
klass. Som personlig gåfva erhöll
kammarsångaren samma tecken i
miniatyr. — Hr Herold är engagerad
att uppträda i juni på
Coventgarden-teatern i London, då han skall sjunga
på tyska i »Lohengrin» och
»Mefisto-feles».
Musikaliska akademien firade sin
högtidsdag på middagen d. 19 maj under
kronprinsens presidium. Efter det
sekreteraren dr Valentin uppläst sin
årsberättelse om akademiens och
konservatoriets förhållanden samt märkliga
under året timade tilldragelser i
musikvärlden, vidtog en konsertafdelning
under medverkan af operasångaren
Henning Malm och konsertmästaren
Lars Zetterquist, musikkonservatoriets
förstärkta kör och k. hofkapellet
under hofkapellm. C. Nordqvists ledning. !
Programmet upptog: Joh. Brahms:
»Sång om ödet» (»Schicksalslied») för
kör och orkester; Franz Benvald:
Konsert (ciss-moll) för violin och ork;
l:a satsen; Hector Berlioz (1811/lg03—
189 3G9): »Flykten till Egypten» a)
uvertyr, b) Herdarnes afskedssång till
den heliga familjen; Edv. Grieg (f.
15/6 1843): »I höst» konsertuvertyr
för stor orkester.
Vid akademiens
månadssamman-komst d. 28 maj, under ordförandeskap
af vice preses, justitierådet Karl
Silf-verstolpe, beviljades på ansökan prof.
C. J. Lindberg afsked från 1 inst.
oktober ifrån befattningarna såsom lärare
i violinspelning och orkesteranförare
vid konservatorium. Sedan utnämnde
läraren i instrumentering och
komposition, hr Hugo Alfvén, af k. m:t
beviljats förlängd tjänstledighet,
förordnades kammarmusikus Ernst Ellberg
att under tiden upprätthålla
befattningen. Akademiens bibliotek anmäldes
ha fått till gåfva af ingeniör Frederic
Hesselgren ett af honom författadt
arbete: »Etude sur les intervalles har-
moniques».
Hyllade operasångerskor. För fru
Caroline Östberg hade med anledning
af hennes 50-års-födelsedag
operachefen, öfverintendenten Burén den IG maj
på aftonen anordnat en fest uti Café
Riehes festvåning. Inbjudna voro, utom
hedersgästen operans kapellmästare och
artister, inalles ett 40-tal. Vid supén
tolkade värden de känslor af aktning
och beundran som ägnas fru Östberg,
till hvilken dessutom öfverlämnades
en textad hyllningsadress,
undertecknad af 41 personer, tilhörande
operans personal.
Då fru Östberg i dec. detta år firar
sitt 30-års-jubileum som
operasångerska ha vi anledning att ånyo egna
henne vår uppmärksamhet.
Till hedrande af fru Wilhelmina
Söhrling-Strandberg, som nu lämnar
k. operan, gafs d. 26 maj,
Wilhelmina-dagen, af kamrater vid operan en
afskedsfest för henne å Hasselbacken.
Det första talet för hedersgästen hölls
af öfverintendenten Burén, och under
festens fortgång tolkade vidare
operasångaren C. F. Lundqvist i ett
synnerligen varmt och hjärtligt tal de
närvarandes aktning och tillgifvenhet för
den högt värderade sångerskan.
Musikuppvisning ägde rum d. 25 och
26 maj i Vetenskapsakademien med
elever i fröken Hulda Holmströms
musikskola, första dagen med de
yngsta eleverna, andra dagen med mera
försigkomna och äldre.
Sällskapet för svenska kvartettsångens
befrämjande hade den 20 maj årsmöte
på Hasselbacken under
ordförandeskap af öfverintendenten A. Burén.
Enligt berättelsen var
ledamotsan-talet vid årsskiftet omkring 1,500.
Ombudens antal var 74, och 4 nya
ha under det gångna året antagits.
Inkomsterna utgjorde 3,842 kr. och
utgifterna 1,924 kr. Behållningen har
ökats från 4,432 kr. till 4,940 kr.
Ansvarsfrihet beviljades. Till
ordförande återvaldes öfverintendenten A.
Burén, till vice ordförande dr A. M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
