Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 12. 4 September 1903 - Tvenne 50-åringar: Emil Sjögren och Richard Henneberg - Musikkorrespondens från Kina: »Australian Lilliput C:o», af Anteros
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af Sjögren äfven en Duett för sopran
och alt: Ett minne, fruntimmerstrion
Du väna ros och manskvartetter:
Vårluft, Töm din pokal, Du schauest
mich an, Sakta, sakta, stilla sjungen
och kören Landmanfcerd. Af
Sjögrens kompositioner har Tor Aulin
arrangerat för orkester några
pianostycken samt sånger för violin och
piano; sånger ha äfven arrangerats
för piano af Peterson-Berger.
Till ofvanstående förteckning torde
ett och annat ännu kunna tilläggas.
Utrymme saknas oss nu att
närmare karakterisera Sjögren som
tonsättare, men det kunna vi säga att
han varit en banbrytare för den nya
musikriktningen hos oss och blifvit
allt mer förstådd och värderad, om
än hans flesta tonsättningar höra till
dem som ej varda populära. Äfven
i utlandet är Sjögren väl känd, och
den stora tidskriften »Die Musik»
innehöll med anledning af 50
års-da-gen ett lyckadt porträtt af honom.
Hans glada natur och vänsälla väsen
har jämte hans musikaliska talang
gjort honom till en favorit i vida
kretsar.
Richard Henneberg,
hofkapellmästa-ren, hade man lättare att anträffa på
hans högtidsdag. Man visste att han
fanns på sitt sommarresidens Lillyhill
vid saltsjön bortom Vaxholm och dit
begaf sig med Östanå båten om
eftermiddagen ett fyrtiotal af hans anhöriga
och vänner. Flaggor och äreportar
vittnade för de resande om dagens
betydelse då de anlände till resans mål och
välkomnades af jubilaren. Denne hade
fått mottaga en rik blomstergärd och
talrika telegram samt såsom en skänk
från hofkapellet till dess omtyckte och
förtjänstfulle chef en vacker och
dyrbar dryckeskanna. Dagens festlighet
slutade med illumination, supé i det
fria och ett storartadt fyrverkeri.
En liten skiss öfver den värderade
musikerns lif och verksamhet kunna
vi ej underlåta att nu framlägga.
Carl Wilhelm Albert
Henneberg är född i Berlin den 5 aug.
1853. Hans far, länge tillhörande
1 operans sångscen, blef mycket populär
i Berlin genom ledare af den s. k.
Hennebergska sångkvartetten; hans
mor var ock musikaliskt begåfvad och
god sangerska. Vid 7 ars alder
borjade ung Richard sina pianostudier,
kom året därpå in i den berömda
domkören oeh äfven i operans kör,
som ofta förstärktes af gossröster.
Piano- och äfven violinspel idkades
därjämte. Att den klent byggde
gossen hade en seg natur kan man finna
då man tänker på allt livad han hade
att sköta. Från kl. 8 på morgonen
till 4 skoltid, 5—1/37 öfningar i
domkören, så tjänstgöring på operan och
hemarbete för skolan. Verksamheten
vid körerna slutade han, då han, nu
14 år, började musikstudier på allvar
under ledning af W. Rust, den ansedde
konservatorieläraren.
Sin första utflykt som konstnär
gjorde Henneberg som sextonåring.
En tillfällighet föranledde den. Han
satt nämligen en dag och spelade
i Bechsteins pianomagasin, då en
musikälskande dam, grefvinnan von
Gaschin gjorde besök där. Intresserad
af hans spel inbjöd hon honom till
sitt gods i Oberschlesien, där han en
tid fick åtnjuta pianolektioner af sin
värdinna som var skicklig pianist och
elev af Liszt. Återkommen till Berlin
gjorde Henneberg framgångsrika
konsertturer och såsom aekompagnatör en
längre konserttresa 1870 med
operasångerskan Mallinger, Sophie Menter
och violoncellisten de Swert. I
Berlin anlitades han mycket för inöfning
af operapartier och detta blef en
anledning till att han kom att vända sig
till norden. Då nämligen Oscar
Arnold-| son och Conrad Behrens 1871 skulle
börja gästspel i Berlin blef
Henne-I berg dem rekommenderad som
ackom-pagnatör. Bekantskapen ledde till att
han och Behrens sommaren 1872
gjorde en konserttur i Norge och vid
svenska västkusten. Åter i Berlin
blef han där operadirigent vid en
mindre teater. År 1873 är han åter
i norden tillsammans med Behrens,
som engagerat ett tyskt operasällskap,
hvilket uppträdde i Malmö, Göteborg i
och Bergen med Arnoldson som gäst.
Hösten samma år antog han
dirigentplatsen vid musikföreningen
»Harmonien» i Bergen där han stannade två
år och gjorde sig känd som tonsättare
genom en Pianokvintett och en Kantat
för solo, kör och orkester. Från Norge
begaf han sig till London, där Behrens
var anställd vid italienska operan.
Han dröjde där till 1875 och gjorde
sig bemärkt som pianist. Hösten
sistnämnda år deltog han i den första
svenska Trebelli-turnéen med Conrad
Behrens och harpisten Cheshire,
hvarefter han återvände till Berlin. Här
samlade han en operatrupp och
började med den en turné i norden, först
i Norge, sedan i Stockholm, där den
uppträdde på Hammerska Mindre
teatern med en repertoar som upptog
»Trubaduren», »Judinnan», »Zar och
timmerman», samt »Tannhäuser», då
första gången gifven, ehuru
anspråkslöst, på svensk scen. Goda
sångkrafter funnos dock, däribland tenoren
Ferenczy. År 1877 konserterade
Henneberg åter här med Henri
Wieniaw-ski och Behrens, begaf sig därpå till
London och deltog åter i en nordisk
Trebelli-turné som orkesterdirigent.
Henneberg hade nu förlofvat sig med
en dotter till Conrad Behrens och fick
fast anställning här vid Mindre
teatern 1878 samt året därpå vid Nya
teatern hos Josephson & Holmquist.
För denna scen komponerade han sin
komiska opera Drottningens Vallfart,
som (1882) vann mycket bifall, och
dessutom musik till Ibsens »Brand»,
Shakspearstycken, »Lycko-Pers resa»,
»Erik XIV», »Diamantbröllopet» m.
m. År 1885 blef Henneberg
kapellmästare vid operan, och 1894
hof-kapellmästare. Sedan 1885 är han
ledamot af Musikaliska akademien.
Då Henneberg i oktober förra året
kunde fira sitt 30 års-jubileum som
orkesterdirigent blef den liflige,
värderade orkesterchefen föremål för varm
hyllning. Han är ock en allmänt
omtyckt sympatisk personlighet, nu
alldeles naturaliserad stockholmare.
Af Hennebergs kompositioner kunna,
utom redan omtalade, nämnas musik
till baletten Undina, Tre
BeUmans-melodier, behandlade för orkester;
de öfriga kunna vi nu ej specificera.
Han har därjämte instrumenterat
Södermans »Kung Heimer och Aslög»,
m. m. och skrifvit balettmusik. Inom
i kort torde hr Henneberg ha fullbordat
en opera, redan förra året omnämnd.
Libretton lär vara byggd på
Sliak-spears »Trettondagsafton». Tilläggas
må att Rieh. Henneberg nitiskt
arbetat för Wagnerdramcrnas upptagande
på vår operascen äfvensom att han
såsom dirigent för sångkörer i
Stockholm gjort sig särdeles omtyckt. Af
hans rastlösa verksamhet kan man
hoppas ännu många goda frukter till
fromma för vår opera och vårt
mu-siklif.
––r-S?–
Musikkorrespondens
från Kina:
»Australian Lilliput C:o.»
Näppeligen hade vi föreställt oss
att komma i tillfälle till att, under en
på sommaren afslutad resa till
fjärran Östern, därifrån sända några
meddelanden, om ej af rent exotisk art.
Det blef emellertid fallet i Shanghai,
hvarest å Lyceumteatern det i sitt
slag väl enastående »Australian
Lilliput Opera Company» med stor
framgång uppträder.
Strängt taget ett operettsällskap,
består detta af barn, samtliga från
Melbourne, i en ålder af sex till sexton
år och utgör en sorts
utbildnings-skola för ett annat dylikt, hvars
äldsta medlemmar äro en tjugu år gamla,
och hvilket i sin tur rekryterar en
grupp af fullvuxna artister. Alla tre
sällskapen bilda på så vis ett helt och
hafva en gemensam direktion. Det
sistnämnda spelar uteslutande i
Australien, medan de båda förra
utsträcka sina turnéer till
engelsk-ta-lande länder i Afrika och Amerika,
och det understundom inträffar, att
de mest talangfulla sujetterna komma
att lysa såsom stjärnor jämväl i
själfva storbritanniska väldets
hufvud-stad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
