Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Titel och innehåll - N:r 15. 17 Oktober 1903 - Aino Ackté (med porträtt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
w
Redaktör och utgifvarei
N:r 15. frans j. huss.
Telefon! Brunkeberg 14 97.
NORDI;SKT MUSIKBLAD.
Stockholm den 17 Oktober 1903.
Expedition: Vallingatan 11.
Pris: He’år 5 kr. Lösnummer 25 öre.
Annonspris 20 öre pr petitrad.
23:e Årg.
Aino Aekté.
) llt sedan det för sex år
sedan förspordes att Aino
Aekté, den nnga finska
sångerskan, gjort en
glänsande debut på Stora operan i Paris,
har man här i Stockholm gladt s!g i
förhoppningen att den utmärkta
sångerskan vid sina årliga besök i
hemlandet skulle taga vägen öfver Stockholm
och lyckliggöra oss med att få höra
henne på scenen eller i konsertsalen.
Först nu har denna längtan blifvit
till-fredsstäld. Efter sällsynta triumfer
på konserter, först i födelsestaden och
sedan i Kristiania, Köpenhamn och
Göteborg, har Aino Aekté nu i vår
hufvndstad börjat det förebådade, med
så stort intresse motsedda
gästspelet på vår operascen. Yår
huf-vudstad har sålunda ensam här i
norden hugnats med lyckan att
få göra hennes bekantskap på
det fält där hennes konstnärliga
storhet mest kan göra sig
gällande — operascenen. Då detta
nedskrifves har hennes första
framträdande inför vår
operapu-blik just nyss egt rum. Vi få
sedermera vidare yttra oss om
detta gästspel, säkert det
betydelsefullaste sedan Kristina
Nilssons uppträdande här på operan.
Vi gå nu att fylla
musiktidningens uppgift, att i
konsthistoriskt intresse meddela några
biografiska notiser om
konstnärin-nan.
Aino Aekté kan sägas redan
genom födseln tillhöra
musikvärlden, hvari hennes föräldrar
intagit ett framstående rum.
Hennes far, Lorentz Nikolas Aekté,
som för fyra år sedan afled i
Helsingfors vid femtifyra års
ålder, hade egnat sig åt tonkonsten,
varit sångare och dirigent vid
finska operan, kantor och före-
ståndare för en af honom bildad
klockare- och organistskola, samt äfven
framträdt som kompositör af sånger
och större verk. Modern, Emmy Aekté,
född Strömer från Uleåborg, röjde
tidigt ovanliga musikanlag och
egenskaper som sångerska. Sjutton år
gammal började hon sångstudier för
Emelie Meehelin i Helsingfors, erhöll sedan
statsstipendium för att utbilda sin
konst i Paris, der hon intogs på
konservatoriet 1869 och äfven sjöng
privat för dess lärare, den ansedde
sångprofessorn J. J. Masset. Vid
fransktyska krigets utbrott begaf hon sig
hemåt och studerade 187Ü — 71 sång
i Stockholm för fru Fredr.
Stenham-mar samt fortsatte sedan studierna i
Paris till 1873, då hon på hösten tog
eugagement vid det af d:r Bergbom
Alno Aekté.
bildade finska operasällskapet och
debuterade i Viborg med titelrollen i
“Lucie“ af Donizetti. I Helsingfors
utförde hon sedan en mängd
operapartier. Utom Finland har hon endast
sjungit på en enda scen, nämligen i
Göteborg, der hon 1878 uppträdde
jemte fröken Signe Hebbe, hrr
Arlberg och Labatt i “Trubaduren“ och
scener ur “Lucie“, men på konserter
har hon låtit höra sig utom
hemlandet i Sverige, Norge och Tyskland.
År 1875 gifte hon sig med
kapellmästaren L. N. Aekté. Hon har sedan
ognat sig åt lärarinnans kall och
öf-vertagit efter mannens död ledningen
af klockare- och organistskolan.
Ackté’ska hemmet var sålunda ett
musikhem i högre mening och i detta
föddes Aino Aekté den 23 april 1876.
Efter genomgångna skolstudier
studerade hon på allvar
sångkonsten under sin mors skickliga
ledning, och vid aderton års
ålder deltog hon med henne i en
konsertturné genom de flesta
städer i Finland. I Helsingfors
deltog den unga sångerskan i
större konserter, t. ex. såsom
Margareta i Berlioz’ “Faust“,
med en framgång, som bebådade
stor konstnärsrang. Om hösten
1894 kom fröken Aekté till
Paris, och efter endast ett par
veckors sångstudier för Edmond
Duvernoy, sökte hon inträde vid
konservatoriet. Med juryns alla
röster vann hon inträde; 97
sökande täflade vid tillfället om
de sex lediga platserna. Under
studietiden vid konservatoriet
erhöll hon frikostiga understöd och
belöningar af franska staten och
lemnade detsamma i augusti
1897 med första priset i
operaklassen.
Med detta pris följde två års
engagement vid Stora operan,
ehuru på de anspråkslösa vilkor,
hvarmed nybörjare få låta sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
