Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Titel och innehåll - N:r 18. 4 December 1903 - Hector Berlioz (med porträtt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
" ’■ H:r 18. RedaktSr och utglfvare! NORDISKT MUSIKBLAD. Expedition: Vallingatan 11. 23:e Årg. _ _
FRANS J. HUSS. Telefon! Brunkeberg 14 97. — Stockholm den 4 December 1903. Pris: Helår 5 kr. Lösnummer 25 öre. Annonspris 20 öre pr petitrad.
Hector Berlioz.
) innet af en bland
musikvärldens märkligaste,
originellaste och
snillrikaste män, firas i dessa
dagar mångenstädes med uppförande
af hans musikverk, minnet af Hector
Berlioz, hvars födelsedag inträffade
för hundra är sedan. Hos oss har
redan en sådan minnesfest egt rum
med Musikföreningens uppförande af
hans storslagna Requiem jemte ett
par andra hans
kompositioner, och
Konsertföreningens nästa
konsert kommer
äf-ven att upptaga hans
namn på sitt program.
Till erinring om
denne världsberömde
tonheros meddela vi
också nu hans bild
och en
lefnadsteck-ning, som dock med
större fullständighet
skulle fylla hela detta
nummer men nu
måste blifva
kortfattad. För femton
år sedan meddelade
vi här en längre
uppsats om Berlioz med
porträtt och vi vilja
nu reproducera en
del af denna vid
detta tillfälle,
hufvud-sakligen beträffande
de biografiska
uppgifterna.
Heelor Berliox
föddes i södra
Frankrike, i Göte
Saint-André, en liten stad
nära Grenoble, d. 11
december 1803. Hans
far, en ansedd läkare
önskade att han
skulle egna sig åt
samma lefnadskall. Hector erhöll en
sorgfällig uppfostran och från sitt 12:te
år äfven undervisning i musik såsom
ingrediens i allmänbildningen.
Oak-tadt motvilja för medicinska vägen
begaf sig den unge Berlioz 1822 till
Paris i och för medicinska studier,
hvilka han där idkade i två år till
dess begäret för musiken blef så
mäktigt, att han skref till fadern med
förklaring att han fast beslutit
öfver-gifva medicinstudierna och följa sin
oemotståndliga böjelse för musiken.
Af denna konst hade han med passion
öfverlemnat sig och synnerligast
fördjupat sig i studiet af Gluck,
Spon-tini, Mozart, Beethoven och Weber.
De äldre mästarne Händel och Bach
lockade honom dock ej till intimare
bekantskap. En långvarig strid med
föräldrarne i anledning häraf slutade
med att fadern nekade honom allt
understöd. Berlioz var nu visserligen
fri och oafhängig, men i stället
började då för honom en tid af bittraste
nöd. Han kämpade dock förtvifladt,
och endast hans jernfasta viljekraft
räddade honom från undergång.
För att lifnära sig
sökte han plats som
flöjtist vid orkestern
i den då nyss
öppnade Théfttre des
Nouveautés, men
orkestern var fulltalig;
han fick i stället
tjenst som bassångare
i kören mot 50 frcs
i månaden. Han
stannade dock endast i
tre månader här och
måste hvarje kväll
sjunga i de
eländigaste vaudeviller.
Der-jemte gaf han några
unga personer
sånglektioner och kunde
på så sätt förskaffa
sig medel för
tillfredsställande af sina ringa
behof. Han besökte
konservatoriet och
började studera flitigt
först för Lesueur och
sedan för Reicha men
fick snart afsmak för
den stränga skolans
formalism och följde
såsom autodidakt den
väg, som hans
obändiga sinne utstakade
för honom. Så skref
han en messa, hvars
besynnerligheter han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
