Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. 2 Februari 1905 - Litteratur och musik - Musikbref från Göteborg af H—t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
såsom ofvan synes, för mera tydlighets
skull utgifvits i särskildt häfte —
“Partiturbeispiele“ (i Polio om 125
sidd.) Dessa 66 partiturexempel aro
tagna ur operor och andra verk af
Gluck, Mozart, Beethoven, Weber,
Meyerbeer, Rossini m. fl. samt ur
Berlioz’ egna.
Ett supplement tili Berlioz’
Instru-mentationslära har utgifvits af den
berömde franske orgelspelaren och
komponisten Ch. M. Widor, “Die Technik
des modernen Orchesters“ (öfvers. af
Hugo Riemann, 283 sidor) med många
notillustrationer. Widor kallar sin bok
“endast ett postskriptum, fastställande
de nuvarande orkesterinstrumentens
omfång och tonförmåga“. Berlioz’
Iu-strumentationslära är nämligen så
gammal som sedan 1843.
Eq, livad det synes, intressant
likasom omfattande bok (455 sidor) är
Schweitzers “J. S. Bach“, med ett fint
Bach-porträtt och företal af Ch.
Widor. Boken innehåller 33 kapitel i 5
afdelningar. I. Ea mush|ue sacrée en
Allemagne jusqu’a Bach; II. La vie
et le caractcre de Bach: III. La genese
des Oeuvres de Bach; IV. La langage
musical de Bach; V. Sur la facon
d’executer les oeuvres de Bach.
Af Peter Cornelius’ musikaliska verk
har Br. o. Härt. äfven utgifvit en
“Gesamtausgabe“ (Folio). Band 1 och
2 innehålla en- och flerstemmig
sångmusik, 3 —5 operorna “Der Barbier
von Bagdad“ (mest bekant och
berömd), “Der Cid“ och “Gunlöd“.
Originaluvertyren till den förstnämnda
operan är oss tillsänd, (som ofvan
anförts) och innehåller ett fint porträtt
af komponisten samt hans faesimile
af tillegnan till Franz Li.-zt. Operan
ges nu i Köpenhamn och kommer väl
äfven framdeles upp på vår Kgl.
teater.
Lilli Lehmanns “Studie zu Fidelio“
är af intresäe såsom skrifven af den
berömda sångerskan, hvilken själf
upp-trädt (som Marcellina) i Beethovens
opera. Boken, med motto af Goethe,
upptager delvis operans text och
författarinnans uppfattning af rätta
framställningen, musikaliskt som sceniskt
och dramatiskt.
“Neue Zeitschrift für Musik“
grundades af Robert Schumann 1834 och
räknar sin 72:a årgång. Ofvannämnda
förata häfte för i år innehåller: Hugo
Riemann: Das Problem des
harmonischer Dualismus. — M. Bauer: Hugo
Wolfs Schaffen. — Oper und Konzert,
Korrespondenzen, Chronik, Anzeigen.
“Musikmappe“, en ny tidskrift,
utkommer en gång i månaden med ett
par sidor text och musik af
omväxlande salong8stycken, dansmusik och
sånger. Det här ifrågavarande
prof-numret med porträtt af Eugen
Hil-dach, sångaren och komponisten,
innehåller 5 sånger af Hildach,
Lederer-Prina, H. Hermann och E. Behm.
Musikbref från Göteborg.
Den första konserten på nya året
gafs den 3. januari af Vilh.
Stenham-mar. Programmet upptog fyra af
Beethovens sonater, nämligen D-dur
op. 10 N:o 3, Ciss-moll op. 27, N:o
2, Ess-dur op. 81 och E-dur op. 109.
Glädjande att omtala hade publiken
i det allra närmaste fyllt
Handelsinstitutets sal, och den spända
förväntan före konsertens början äfvensom
den andlösa tystnaden under de olika
numren tillkännagaf, att man med stort
intresse följde pianistens tolkniDg. Det
torde också vara svårt att ej bli
medryckt af ett så genom lefvande,
personligt spel, som herr SteDhammar
bjuder. Den utmejsling in i minsta
detalj och det utomordentligt klara
och tonsköna spelsätt, som framträdde
i hvarje sonat, gjorde, att åhörandet
blef liksom ett återupplef vande af
kompositionernas tillkomst; hvarje
ackord liksom växte fram under den
spelandes händer, och man märkte
tydligt, att konstnären visste både
livad han gjorde och hvarför han gjorde
så. Det är en heder för Sverige att
äga en sådan pianist.
Den 17. och 22 januari gåfvos
konserter af den lille violinisten Mischa
Elman. Den första konserten bjöd på
så godt som uteslutande tekniskt svåra
verk, såsom Paganinis D-durkonsert,
Wieniawskis Faustfantasi och
Sara-sates Zapateado; här hade man
tillfälle att beundra den lekande lätthet,
hvarmed den unge virtuosen utförde
de svåraste löpningar och passager.
Vid den andra konserten fick man
däremot i Mendelssohns odödliga vio- I
linkonsert op. 64 samt Beethovens
romans G-dur erfara, att Mischa
Elman äfven kan inlägga själ och känsla
i sitt spel. Underbarn med en
svindlande teknik får man nog emellanåt !
höra, men den känslomättade,
uttrycksfulla ton och det i måDga fall mogna I
föredrag, som Mischa bjuder, torde
höra till sällsyntheterna. ålan kan
endast hoppas, att barnets utveckling
måtte ostörd få fortgå, så att af
underbarnet må bli en verklig underman.
Den medföljande pianisten, herr
Alfred Ackermann, kunde ej försvara
sin plats vid sidan af den underbare
gossen. Det något klumpiga och ofta
mindre klara spelet samt bristen på
personligt föredrag gjorde, att herr
A. med sina prestationer ej förmådde
väcka intresse.
Den 18. och 21. jatu ari kon sei
terade fru Ostberg och herr Lundijvist
härslädes. De båda intressanta
konserterna förtjäna att skärskådas hvar
och en för sig. Vid första konserten
bjöd alltså herr L. på Gudmunds
vårsång ur “Harald Viking” af Hal’én,
Salvi.degenden ur “Le Jongleur de
Notre-Dame“ af Massenet, Final ur
“Iphigenia" af Gluck samt sist, men
icke minst, svenska folkvisor. Vid
briljant röstdi=position, föredreg hon
Salvialegenden med stor mjukhet och
innerlighet, Gluckaiian med majestät
och enkel värdighet. — När man en
gång har hört Lunkan sjunga
folkvisor, vet man, att det finns ingen, som
kan göra det bättre. Äfven denna
gång fingo de ett oförlikneligt
utförande, och den eDkla naturlighet, som
präglar föredraget, gör, att såväl
humor som tungsinne gå rakt till
åhörarens hjärta, ålan är fullkomligt i
sångarens våld. — Fru Östberg, som
denna afton tydligen var iDdisponerad,
sjöng Oastadiva ur “Norma“ af Bellini,
tvänne visor af Kücken och Bohm,
samt aria ur “Mefisto“ af Boito.
Säkerligen på grund af indisposition fick
Casta diva ej det glänsande utförande
man hade väntat. Mefistoarian gafs
däremot med betydligt mera lif och
omväxling. Hvad de båda visorna
beträffar, utfördes de på ett utmärkt
sätt, men man måste förvånas öfve",
att en sångerska med fru Ö:s namn
nedlåter sig att offentligt föredraga
så musikaliskt underhaltiga stycken.
| Konserten afslutades med en duett ur
I “Hamlet“ af Thomas, där de båda
rösterna sammansmälte till stor välklaDg.
Vid andra konserten föredrog fru
r Östberg Nådarian ur “Robert“ af
Meyer-beer, Hälsningsarian ur “Tannhäuser“
af Wagner samt aria ur “Regementets
dotter“ af Donizetti. I alla dessa
nummer visade sig den sköna och väl
utbildade stämman i sin fulla glans.
Nådarian gafs med stor energi och
effekt, arian ur Regementets dotter
med medryckande litfullhet.
Hälsningsarian ur Tannhäuser var nog svagast
i uttrycket. Extra sjöng fru Ö.
Che-rubins aria ur “Figaros bröllop,“ som
gjordes alldeles briljant och tillfullo
bekräftade kenne3 rykte som
Mozart-sångerska. Herr Lundkvist sjöng
Wolframs täflingssång ur "Tannhäuser" af
Wagner, En sommersang af Kjerulf
och Violen af Cornelius. Kvarnruinen
af Söderman, Slafven af Rubinstein,
Prinsessan af Hinrichs samt
Svanesång af Hartman. Ehuru ej vid så
god disposition som vid första
konserten, hade sångaren dock tillfälle
att i flera sånger gifva fullödiga
prestationer. Så t. ex. gafs Violen af
Cornelius med stor finess och
innerlighet. Särskildt bör dock framhållas
Hartmans Svanesång; en fin, enkel
tonsättning till en poetiskt vacker text,
fick den genom herr Lundkvist ett så
gripande utförande, att man aldrig
glömmer intrycket däraf. Sista
numret på programmet utgjordes af duett
ur • Rigoletto" af Verdi. Efter
frenetiska bifallsyttringar gaf herr
Lund-cjvi8t slutligen > Du gamla, du friska»
med känd kraft och innerlighet.
Fröken Agda Lysell, som vid båda
konserterna skötte aceompagnementet,
utförde detta med diskretion och
påpasslighet. Vid första konserten
förmärktes en viss orolighet., som
emellanåt inverkade störande. H—t..
—-ä<s*e-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
