Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. 2 Februari 1905 - Från scenen och konsertsalen - Musiknotiser från hufvudstaden och landsorten - Kgl. teatern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
o o
Från seenen oeh
konsertsalen.
Kgl. teatern. jan. 15 Meyer beer: Profeten
Fiiles, Hertha: fruar .1 ungeteilt, Lindberg;
Johan af Leyden, Jonas, Mathisen,
Zacharias, grefve Oberthal: hrr Ödmann,
Nyblom, Söderman, Sellergren, Strömberg) —
10,3 IGounod: Kaufst Margareta: frk
Svärd-ström, gäst: Martha, Siebel: frkn Kilström,
Lindegren; Faust, Mefistofelee, Valentin,
Wagner: hrr Menzinsky, Forsi 11,
Strömberg, Grafström — 17 Donizetti:
Regementets dotter iMarie, Markisinnan: fruar
Hellström, (Haussen: Tonio, Sulpiz,
Ilor-tensio: hrr Malm, Sellergren, Grafström ;
Adam: Niirnbergerihckan — IS llizet:
Carmen Carmen, Michaela, Frasquita,
Mercedes: fruar Jungsteilt, Kartels, Lindegren,
Hultitlg; Don José. Escamillo,
smugglar-höfdingen, Zuniga, Morales, llemendado:
hrr Odmann, Oscar, Ericson, Grafström,
Mandahl, Hröderman — 10 R. Wagner:
Tannhäuser Elisabeth, Venus, en herde
gosse: fruar Lykseth-Sch jenen, Lindberg,
Irk Karlsohn; Tannhäuser, landtgrefven,
Wolfram ; brr Menzinsky, Sellergren, Oscar;
Walther, Biterolf, Henrik, Reinma.r: hrr
Malm, Söderman, Ericson, Sjöberg — 20
Massenet: 11 erfher — 21,28
Vermländingur-ne — 22 Verdi: A’uli — 23, Gounod:
Romeo och Julia Julia: frk Svärdström.
gäst: Gertrud, Stefano: fruar Mandahl,
Barthels; Romeo, Capulet, pater Lorenzo,
Tybalt, grefve Paris: hrr ödmann,
Södermann, Sellergren, Nyblom, Strömberg;
Mer-cutio, Benvolio, hertigen: hrr Oscar,
Brö-derman,o Grafström) — 24, 30 K. Wagner,
Mästersåntarne i Nürnberg (Eva, Gertrud:
fru Lindberg, frk Edström; Walther von
Stolzing, Hans Sachs, I’ogner, David, Beek-^
messer, Kothner: hrr Menzinsky, Forsell,
Sellergren, Malm, Mandahl, Söderman:
\ ogclgesang, Nachtigall, ’/.orn. Eislinger,
Moser, Ortei, Foltz, Sch\varlz hrr
Lundmark, Grafström, Bröderman, Ericson,
Berg, Sandström, Nygren, Forslin — 25
Saint-Saéns: Simson och Delila (Delila:
frk Edström; Simson, Dagons öfverste
prest, Abimelek, en gammal hebre, en
budbärare: hrr Ödmann, Sjöberg,
Söderman, Sellergren, Ericson; l:a och 2:a
fili-steen: hrr Biedermann, .Mandahl) — 2t>
Tschaikou sky: Eugen Onegin — 27
Pnccini: Tosea — 2!) kl. 1,3(1 V.a Populära
Symfonimatinéen; kl. 7,30 Mignon ((Mignon:
fru Hellström; Meister, Lothario: hrr
Ödmann, Wallgren).
Svenska teatern. Jan. 15 21
Bröllopet på Ulfåsa.
Östermalmsteatern. Jan. 15—22 Of
fenbach: Storhertiginnan af Gerolstein
(Storhertiginnan: fru Norrie, gäst) — 23
Pariserlif (fru Norrie, gäst). — 24—31
Oh. Lecocq: Både hjärta oeh hand,
komisk operett i 3 akter af Nuitter och
Beaumont (prinsessan Micaéla, donna
Scho-lastica, Josefa: fruar Meissner,
Grönberg-Rowe, frk Berentz; Konung Maduros
Colorados, hertig Don Gaetan, öfverste Don
Mosquitos, Morales, Baldomero, en kapten,
en löjtnant, en soldat: hrr Ringvall,
Svensson, Svedelius, Lund, Sermiuist,
Schwe-back, Stenfelt, Borgnian). — 15, 22 Den
ondes besegrare, 73 Vermländingarne
(matinéer).
Musikaliska akademien. Jan. 18 23
Konserter af Misclia Elman. Biträdande
pianist: hr Alfr. Ackermann. — 27 konsert
af violinisten Arthur Hartman och
pianisten Ernesto Consolo Biträdande:
fröken Märtha Ohlson.
Vetenskapsakademien. Jan. 15 l:a
kammarmusiksoarén af Au lin-kvartetten
(hrr Tor Aulin, Gustaf Molander, Chr.
Sandqvist, Rud. Clcson och br Willi.
Sten-bainmar. 1 Ilaydn: Stråkkvartett, B-dur
(Ed. Pet. n:o 49); 2. Franz Benvald: Piano-
trio, n o 3 D moll (tillegnad John Ericsson ;
3 Beethoven: Stråkkvartett, C-dur op. 5!)
no 3. — 31 Konsert af frkn Ellen Beck
och Agga Fritsche. Biträdande pianist:
hr Adolf Wiklund.
Kungsholms kyrka. Konsert af dir.
Aug. Elfåker. Biträdande: fru
Af2elius-Bohlin, hrr Lars Zetterqvist, John
Husberg.
Fröken Svärdström har fortsatt sitt
gästspel i “Faust“ och “Romeo och
Julia“. Såsom Julia gör hon ett
särdeles behagligt intryck så till
apparition och dramatisk framställniüg som
genom sin rena och varma sång.
Scenen med valsarian i första akten ha
vi knappast sett så fängslande
åter-gifvas. Hr (Llmann var vid hästa
disposition och deras duetter skänkte
en verklig kons’njutning. Trots
denna operas underskattande i vår tid
måste det erkännas, att dess erotiska
musik knappt kan öfverträffas. Som
Capnlet har hr Söderman efterträdt
hr Lundqvist, hvars vackra stämma
och gemytliga ädling man nu saknade.
Hr Oscar sjöng berömvärdt Mercutios
“Mab“-visa. I “Mästersångarne“ fick
man för första gången i Stoltzings och
Sachs’ hufvudroller höra hrr
Menzin-sky och Forsell. Hr M. sjöng sitt
parti med klangskön stämma men
apparitionen var för mycket ungdomlig
och för litet värdig för
framställningen af den förälskade ädliogen. Hr
F. var en god Sachs, om än
röststyrkan kunnat med fördel en och annan
gång ha modererats. Detta skedde
sär-skildt med bästa effekt i 3:e aktens
första tablå, der hans framställning
var förträfflig. Ofriga hufvudroller
återgåfvo3, såsom förut, af resp.
iune-hafvare med framgång.
Den 2:a “populära matinéen“ gafs
för nästan fyld salong. Af
programmets ofvan anförda nummer må först
nämnas, såsom vinnaude mesta
bifallet, Södermans härliga “Kung Heimer
och Aslög“, som, väl instrumenterad
af hr Henneberg, sjöngs af hr Malm
särdeles vackert. Mindre både
populära och kända voro Sibelius’ och
Lange Müllers orkestersaker. De
förstnämnda, förut här spelade, väcka mera
beundran för virtuositet i
orkesterbehandlingen och egendomliga harmonier
än äro musikaliskt underhållande. I
Lange-Müllers verk finner man mera
organisk byggnad och melodi, men det
hela är något matt och erformigt.
Normans vackra uvertyr och
Svendsens symfoni med dess liiliga rytmer
och klangsköua instrumentering, äro
välbekanta saker.
Vi ha nu att nämna något om
konserterna. Fortsättningen af
underbarnet Mischa Elmans konserterande
eg-de rum med stegrad framgång och
förtjusning hos den fulltaliga publiken.
På 2:a konserten spelade han
Mendelssohns konsert, Saint-Saéns’
“In-troduetion et Rondo“, Romans, G-dur,
af Beethoven, Humoresk af Aulin och
Rondo af Bazzini; på 3:e konserten
spelades Griegs F-dur-sonat för violin
och piano, hvarefter Mischa Elman
lät höra Bachs “Chaconne“,
Canzonet-ta af Töchaikowsky och med
förvånansvärd bravur till slut spelade
Wieriawskis svåra “Souvenir de
Mos-cou’f. Minst lyckades han med
B^ch-numret, tom fordrar mera manligt lugn
och större bredd i återgifvandet. Af
pianisten fick man höra Brahms’
Rhapsodier op. 79 N:o 1 och 2,
Wag-ner-Liszt: Isoldes Liebestod, Chopin;
Andante spianato, Polonaise och Etydj,
as s-dur, samt mindre stycken af Grieg
och Moszkowski.
De här förut obekanta
kensertgif-varne, violinisten Hartman och
pianisten Consolo, hade ej synnerligen
talrik publik på sina konserter. Den
förste, ungrare, har i Tyskland
bedömts såsom förstklassig violinist, och
den senare, född i England af
italienska föräldrar, elev af Sgambati, på
konsertresor i Europa och nyligen i
Paris blifvit firad som utmäkt pianist.
De befunnos ock härstädes motsvara
sitt rykte. Hr Hartmann förenar med
teknisk virtuositet stor klarhet och
ton i sitt spel och äfven, där så
fordras, känslufull sångbarhet, ehuru hans
uppträdande är något stelt och kyligt.
Pianisten syntes oss likväl
öfverläg-sen i mästerlig behandling af
instrumentet, i klart, uttrycksfullt och sång
bart spel. Deras program inleddes
med Brahms’ violinsonat, D-moll, och
afslutades med Griegs G-dur, op. 13.
Hr Hartmann excellerade i Vieuxtemps’
konsert, D-moll, förtjänstfullt
ackom-pangerad af frök. Märta Ohlson, och
hr Consolo glänste i föredraget, af
Bachs stora Fantasia & fuga för orgel,
-bearbetad af Liszt, samt i ett
spirituelt Capriccio af Scarlatti. Extra
spelade han — kanske som artighet åt
der skandinaviska publiken — Griegs
”Bröllopsdag på Troldhaugen“. Det
bifall som egnades konseitgifvarne var
både rikt och välförtjänt, uppmuntrande
till en ny konsert, som dock uteblef.
Aulin-kvartetten i sin nya
sammansättning, skördade varmt bifall af
fulltaliga åhörare. Särskildt intresse
väckte Berwalds trio med hr
Stenham-mar vid flygeln. Tillegnad John
Ericsson hade den i viss mån karaktärstycke
med denne tankedigre, berömde
landsman, på hvars nationella sympatier en
strof ur folkvisan “Djupt i hafvet“
gaf en anspelning. Den lefnadsglade
Haydn inledde och den allvarlige,
djupttänkande Beethoven afslutade den
intressanta soaréen.
Musiknotiser Irån
hulVud-staden oeh landsorten.
Kgl. teatern. ”Evangeliemannen“
blef namnet på operans sista
nyhet, icke “Bröderna” såsom bestämdt
uppgafs. — Herr Ake Wallgren, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
