Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Titel och innehåll - N:r 4. 16 Februari 1905 - Christian Sinding (med porträtt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Redaktør och utgifvare:
H:r 4. frans j. huss.
Telefon: Brunkeberg 14 97.
NORDISKT MUSIKBLAD.
Stockholm den 16 Februari 1905
Expedition: Kammakaregatan 6.
Pris: He’år 5 kr. Losnummer 25 öre.
Annonspris 20 öre pr petitrad.
Christian Sinding.
f det berömda norska
ton-sättaretriumviratet Svend-sen-Grieg-Sinding ha Johan
Svendsen och Edvard Grieg
mer än en gång gäslat vår
hufvudstad och framfört sina
kompositioner, den sistnämnde senast förra
året vid denna tid, den förstnämnde i
november för två år sedan. Med
Cbii-stian Sinding få vi först nu göra
personlig bekantskap, då den världsberömde
tonkonstnären i dessa dagar såsom
dirigent för Konsertföreningen och
sedan på en egen konsert låter oss
höra några af sina mest framstående
kompositioner. Af de tre nämnda
konstnärerna är Sindingyngst.
I afseende på åldern äro de
skilda från hvarandra med en
tidrymd af omkring tolf år.
Äfven Christian Sinding
har nu ett stort namn inom
den stora musikvärlden,
huf-vudsakligen genom sin stora
symfoni, sin kammar- och
pianomusik; hos oss har hans
namn förekommit på
konsertprogrammen hufvudsakligen
såsom sångkomponist
Emellertid ha naturligtvis flere
af hans stora verk här
kommit till utförande; så t. ex.
D-moll-symfonien af vårt
hof-kapell, Pianokonserten i
Dess-dur nyligen af hans landsman
Karl Nissen på k. operan,
Violinkonserten i A-dur af
Marteau för ett par år sedan,
Pianokvintetten i E-moll af
Aulinarne och
Ess-moll-varia-tionerna för två pianon på en
Marteau-konsert för en sex år
sedan, etc.
Då vi nu önska den norske
konstnären välkommen hit,
kunna vi också vara vissa om
att han skall vinna stort
erkännande af vår konsertpublik,
som förut lärt högt värdera honom
genom hans kompositioner och nu
säkert med stort intresse följer hans
uppträdande här.
Vi gå nu att meddela några
biografiska data och uppgifter om
tonsättaren och hans verksamhet. Hans
produktivitet har emellertid varit så
ovanligt rik, att det ej gerna låter sig
göra att här meddela en fullständig
förteckning öfver hans musikaliska verk.
Christian Sinding är född i
Kongsberg d. 11 januari 1856, son af
bergmästaren S. och hans maka, född
Mejdell. Ett par äldre bröder till
honom äro också berömda konstnärer,
nämligen mfdaren Otto Ludvig och
bildhuggar n Stephen Abel Sinding.
Christian Sinding.
Det måste ha varit ett för
konstodling bördigt hem, som fostrat tre
sådana söner. Hos Christian röjdes
tidig musikbegåfning. Han begynte
sin musikaliska bana med att studera
violinspelet för Gudbrand Bohn, men
egnade sig ock åt pianospelet och
studerade teori för organisten Lindeman.
Tidigt började han också komponera,
icke blott pianostycken och sånger
utan vände sig äfven, säges det,
såsom “äkta fullblodsmusiker“ åt
de stora formerna, och en
Pianosonat (F-moll) samt en
Stråkkvartett (A-dur) voro bland de första
frukterna af hans allvarliga och
energiska arbete.
Eör vinnande af högre musikalisk
utbildning drog Sinding ut
till Leipzig 1874 att studera
vid konservatoriet. Han hade
där till lärare Schradieck
(violin), Zwintscher (piano),
Rei-necke (piano, komposition,
teori), Jadassohn, Kretschmar
m. fl. Han fann nu att hans
begåfning låg i en annan
riktning än virtuosens.
Violinstudiet trädde sålunda i
bakgrunden; teoretiska studier
och komposition blefvo
huf-vudsaken. Sinding återvände
1877 till hemlandet, men
be-gaf sig ånyo till Leipzig 1879.
Vid en konservatoriets
“Haupt-priifung“ fick han här upp
förd en Sonat (G-dur) för
violin och piano. Kritiken
var ej gunstig, men att
sonaten väckte uppmärksamhet
förstår man däraf, att d. v.
förste konsertmästaren i
“Gewandhaus“, H. Schradieck
beredvilligt åtog sig att spela
den med konservatoriets
skickligaste pianist. En stor
begåfning, ehuru ännu i stark
jäsning, röjde sig i detta verk.
Efter att i Kristiania ha
slagit sig ned som lärare och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
