Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5. 4 Mars 1905 - Musikkorrespondens från Tunis samt från Sicilien och Napoli, af Anteros - Inställning af Musikföreningens konserter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fiedsställande utförande, särskildt med
bänsyn till de moderata inträdespriaen.
I den närbelägna, jemväl nya
»Po-liteama Rossini», hvilken, såaom
namnet antyder, är ett teaterföretag,
grun-dadt af den genialiske maestrons i
Tunis talrikt, ja mer än fransosprna.
förekommande landsmän, uppträdde under
vår härvaro ett »liliput» operasällskap,
sammansatt af idel italienska
»underbarn* i en ålder af sju till femton år.
Framför allt utmärkte sig den
fjortenårige, täcke Alfredo Breda i Figaros
parti för en rent af häpnadsväckande
säkerhet både i fråga om sång och
spel, parad med en verkligt utsökt
»grace». Barberaren afslutades med
en s. k. »8fida» — sångartäflan —
mellan tre små tenorino’r, hvilkas
utförande af Manricos heroiska
bravuraria ur »Trubaduren», först h var för sig
och sedan gemensamt, naturligtvis ej
kunde undgå att framkalla en smula
löje hos den föröfrigt tacksamma och
förtjusta publiken.
Från Sicilien och Napoli.
Jan.—Febr. 1905.
I stället för fransmännen Gabriel
Duponts vid musikförläggaren Sonzognos
senaste pristäflan i första rummet
belönade lyriska dram La Gabrera,
hvilken samma dag vi inträffade i Palermo
gafs å Belliniieatern derstädes jämte
Donizettis mästerverk på
opera-buffans område, Don Pasquale. *) fingo
vi trösta oss med några
Aldoföreställningar i den nya »Theatr* Biondo»; något
annat i musikväg förekommer tör
närvarande ej i den sicilianska
metropolen i afvaktan på den stora
fastlags-säsongen i »Teatro Vittorio Emanuéle»
med Stockholms-operans f. d. medlem
Fausta Labia bland andra framstående
artister. Ofvannämnda representation
å Bellini-teatern af »La Cabrera» och
»Don Pasquale» blef operasällskapets
s’sta, då detsamma på grund af dåliga
affärer måste afbryta sin sejour en hel
vecka före den fixerade tiden, januari
månads utgång.
Den liknämnda
»Vittorio-Emanuéle»-teatern i Messina presterar efter
vanligheten en utmärkt »stagione», men
den enda kväll undertecknad passerade
denna stad var det i förväg utsåldt
hus till premiären under detta spelår
af Fransesco Ciléas litet hvarstädes
i Italien med stort bifall gifna Adriana
Lecotwreur, jemväl »S. Carlos» i
Napoli senaste succés. I det idylliska,
af turisterna så älskade Taormina är
*) Denna, komponerad 1842 hade efter
uugefär ett halft sekel i slutet af förra
året en i allo glädjande åternppståndelse
å la Scala-teatern i Mdano me i en
ypperlig »kvaitett», bestående af Kosina
Stor-chio, Leon’da Sobinoff, Giuseppe de Luca
och Antonio Pini-Corsi. Vid operans
uppförande i Paris å »Théåtre italien» 1813
innehades dessa partier af sådana
storheter som Grisi, Mario, Tamburini och
7 ablache.
man snart sagdt uteslutande hänvisad
till att njuta af den härliga naturen,
framför allt att beundra Etnas
storslagna skönhet från »Tbeatro Grecos*
präktiga ruiner. Då och då bjudes j
emellertid på en anspråkslös
musikafton i den lilla stadens »Cafénuovo»,
hvarvid den affable värden, en
medelålders man, s >m med sina brillor
nästan gör intryck af en gammal
student, själf med
mandolin-ackompanje-mang improviserar visor, hvilkas
utförande mindr, har sin styrka i fråga
om stämman än i det spirituella
föredraget.
Den famose
transformatiouskonstuä-ren Fregoli, redan ett par gånger
omtalad i undertecknads korrespondenser
till Sv. M. T., tyckes rent af
»bildat skola». Förutom Frizzo, om
hvil-ken vi senast hade att förtälja, har nu
ytterligare en hans »lärjunge», den
med den förre jemnårige italienaren
Aldo Colombazzi, börjat rivalisera med
sina föregångare inom genren.
Oafsedt-åldern, som ju isynnerhet härvidlag
spelar en ganska stor roll, sitter denne
inne med alla förutsättningar, som
nästan göra honom till sin mästares
»öfverman», nämligen verv och esprit,
samt en utomordentlig fördelaktig
apparition i förening med grace ccb eharm,
icke minst de sistnämnda natur- 1
ligtvis särskildt vigtiga egenskaper för
framställningen af kvinliga personnager.
I fråga om sången är han afgjordt
Frizzo öfverlägsen. Aldos — såsom
artist använder han endast förnamnet j
— program är för öfrigt i det
närmaste identiskt med hans resp.
kollegers.
Säsongen i Napolis S. Carlo-teater
under Leopoldo Mugnones excellenta
musikaliska ledning är synnerligen
glänsande. Bobos »Mefistofele» med
Oresle Luppi, Alessandro Bonci och
Amelia Karola inledde här en serie
ypperliga föreställningar: af äldre verk
Douizetti3 »Maria de Rohan» med
Emilia Corsi, Mattia Battistini och
Giovanni Apoatolu, Rossinis »Barbiere»
och Verdis »Rigoletto» med Al.Bonci
i tenorpartierna samt Mat. Battistini
och Victor Man alternerande i
titelrollen i den senare operan, Gaetano
Rebonato såsom Figaro, Maria
Barri-entos och Regina Paeini såsom Rosina
och Gilda, af nyare musikdramer
Leon-cavallos hittills endast i Berlin
uppförda »Rolando» med Rina Giachetti,
Francesco Bonini och Enzo Leliva,
Filtasis »Menendez med samme
förträfflige, unge tenorist och Amelia
Karola samt Puccinis »Boheme« med
Edoardo Garbin och Adelina Stehle,
för att endast citera några namu mom
den elitkår af delvis till och med
verldsbe-römda konstnärer, den driftige
impressarion cav.*) de Sanna för innevarande
»stagione» lyckats bilda, och hvartill
*) Förkortning af »chevaliére» (riddare),
ett predixat, som i Italien städse nyttjas
före namnet på en ordensinnehafvare.
ytterligare kommer den eminenta
primadonnan Gemma Bellincioni
Det nyssnämnda, både på och utom
scenen alltjemt oskiljaktiga
sångar-paret har nu senast i »Adriana»
skördat en om möjligt ännu större triumf än i
»B>héme», och det torde utan
öfver-drift kunna påstås, att genom deras
oöfverträffliga, att ej säga fulländade
tolkniDg de talrika skönheterna i Cileas
arbste framträdde i nytt ljus, i
titelpartiet framf»r allt första och sista
aktens romanser: »soao 1’humile an-
cilla del crsator» och »Poveri fiort»
samt hjeltinnaus »vsion» i slutet af
den senare: »Melpomene son’ io...
Ecco la luce». Synnerligen anslående
verkade hennes duetter med Maurizio
och prinsessan de Bouillon, den
senare i likhet med zigenerskan i
»Menendez» representerad af Nini Frascani,
hvilken jemväl å »Lirico» i Milano
utmärkt exekverade ifrågavarande
roller. Vid sidan af Stehles möjligen
något kallt reflekterade, men i minsta
detalj öfverläg8et utmejslade Adriana
var Garbin en magnifik, nästan
idealisk Moritz af Sachsen samt gaf,
understödd af en briljant apparition, så
i sång som spel ypperligt uttryck åt
ej mindre heroismen än
kärlekssvär-meriet hos den ridderlige ädlingen;
särskildt framstod det högst utsökta
föredraget af andra aktens smäktande
cavatina: »1’anima e stanca» och det !
särdeles präktiga utförandet af det
effektfulla ariosot med dennes skildring
af sina krigsäfventyr i den tredje.
Med spellistan har införlifvats
Bi-zets dramatiskt triviala, men musikaliskt
deliciösa opera »I pescatori di
perle» (Perlfiskarena) med Al. Bonci och
Maria Barrientos, tvenne sannskyldiga
mästare i «bel canto». Inom den
närmaste tiden väntas en serie af
Mas-cagnis »Iris» med Amelia Karola och
Enzo Leliva, hvarjemte med stort
intresse motses premiären af Mngnones
förstlingsverk för scenen, »Vita
Bre-tone». I balettväg har hittills endast
förekommit »S. Carlos» gamla trumf
»Excelsior».
Till sist må nämnas, att inemot
midten af februari återöppnas Napolis
andra operateater, »Bellini», samt att
denna stad i den under det ståtliga
»Galleria Umberto I» belägna »Salone
Margherita» eger en högst smakfull
variété med förstklassiga prestationer,
för närvarande i främsta rummet af
den populäre napolitanske
sångkomikern Nicola Maldacea.
An ter os.
Inställning af Musikföreningens
konserter.
Styrelsen för Musikföreningen har
till de dagliga tidningarna ntsändt en,
d. 28 sistl. febr. daterad, förklaring
med tillkännagifvande, att återstående
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
