Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Titel och innehåll - N:r 15. 17 Okt. 1905 - Arthur Hartmann och Ernesto Consolo (med porträtter)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i Redaktör och utgifvare: NORDISKT MUSIKBLAD. Expedition: Kammakaregatan 6. 25:e Årg.
N:r 15. FRANS J. HUSS. Pris: Helår 5 kr. Lösnummer 25 öre.
Telefon: Brunkeberg 14 97. Stockholm den 17 Okt. 1905. Annonspris 20 öre pr petitrad.
Arthur Hartmann
och
Ernesto Consolo.
slutet af januaii detta år
konser-Ar terade i Musikaliska akademien en
^ konstnärsduo, som för första
gången framträdde för vår musikpublik.
Obekanta, och utan någon reklam,
spelade den för en publik, som var rätt
ringa till antalet, men som alltmer
elektricerades af deras prestationer.
Konstnärerna voro violinisten Arthur
Hartmann och pianisten Ernesto
Consolo. Stockholmstidningarne innehöllo
dagen derpå enhälligt berömmande
kritik öfver konserten. Vi må anföra
ett par yttranden om konsertgifvarna
af tvenne våra ansedda
musikreferenter. Den ene säger följande: »En ny
tvillingsstjärnbild blänkte fram i går
afton på Stockholms musikaliska hemi-
sfär. Dioskurerna hette denna gång
Arthur Hartmann och Ernesto Consolo.
De ha kommit helt stilla; de vilja
tydligen utan reklamens hjälp gälla
för hvad de kunna. Sitt bästa bj id
hr Hartmann i Vieuxtemps’
D-moll-konsert, der första satsens dubbelgrepp
och flageoletter Spelades så, att de alls
ej gjorde intryck af svårigheter, och
framför allt religioso-adagiot framfördes
så strömmande välljudsrikt, att tonens
storhet tycktes icke komma från
muskelverksamhet, utan direkt från
sinnelaget». Om pianisten säges det: »I
hr Consolo fann man en pianist med
det mest spenstiga anslag oeh ypperligt
sångbar toD, dettill en gedigen teknik,
som satte honom i stånd att med stor
klarhet och styrka spela den stora
fugan till Bachs och Liszts bearbetade
fantasi och fuga för orgel i G-moll.
En så bra utbildad vensterhand hör till
det ovanliga». Den andre kritikern
säger: »Hr Hartmann är en violinist
med en sällsynt skimrande ren,
själfull och förfinad ton och en teknik,
som med alla dessa egenskaper
förenar en briljant, nästan likgiltig
säkerhet. Hvad han kunde visade han bäst
Vieuxtemps’ D-moll-konsert. Likaså
framträdde hr Consolo som en pianist
af utprägladt individuell begåfning.
Hans anslag är präktigt,
osentimentalt, rent af nyktert, men klangskönt
och fylldt af en eld, som förträffligt
passade de nummer, han valt. Hans
uiförande af Liszts transkription af j
Bachs stora orgelfuga i G-moll,
»fugornas drottning», var verkligen värdt
att höra och likaså den muntra och
kvicka capricen af Scarlatti, efter
hvilken applåderna framtvungo ett
extranummer, Grieg8 »Bröllopsdag på
Trold-haugen».
Af ver hr Hartmann nödgades af det
rika bifallet bjuda på extranummer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
