Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 15. 17 Okt. 1905 - Arthur Hartmann och Ernesto Consolo (med porträtter) - »Siegfried». Musikdrama af Richard Wagner. Textinnehåll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett förnyadt konserterande då var
en allmän önskan, men konstnärerna
försvunno lika hastigt som de kommit.
Emellertid har nu denna önskan gått
i fullbordan och vi meddela därför i
dagens nummer deras porträtt och de
knappa notiser om dem. som stå oss
till buds.
Arthur Hartmann är till börden
ungrare, men nu bosatt i Berlin, der
han åtnjuter stort anseende ej blott
såsom en af nutidens förnämsta
violinvirtuoser, utan äfveu såsom lärare och
kvartettspelare. I sistnämnda
egenskap har ban nyligen bildat en
stråkkvartett, hvari han sjelf spelar första
violin, hrr D. Visanska, Jacques Gibbs
och Autou Heckiog resp. 2:a violin,
alt och violoncell. Hr Hirtmann har
äfven uppträdt som författare och
har skiifvit en uppsats om Bachs
Chaconne, hvilken bär vittne om
grundligt studium och som väckt mycken
uppmärksamhet inom musikvärlden.
Under sin nu börjande skandinaviska
turné kommer hr Hartmann att spela
bl. a. denna Chaconne samt dessutom
Bachs E-dur-konsert och en ny skotsk
viohnkonsert af den bekante engelske,
i Skottland födde kompositören
Mackenzie, ett verk, som har till titel
»Pib-rosch» (Rhapsodi, Capris, Dans),
Namnet tillhör egentligen ett fornskotskt
musikstycke med variationer för
säckpipa.
Ernesto Consolo är född i
London af italienska föräldrar. Han har
studerat musik i Rom och särskildt
piano för Sgambati samt i Leipzig för
Reinecke, hvarjemte han också varit
elev af Anton Rubinstein. Sin egent
liga debut som pianovirtuos gjorde han
i London vid Filharmoniska sällskapets
konsert i slutet af april 1903, då han
skördade stort bifall. Sedan dess har
han som pianist firat triumfer i åtskilliga
Europas förnämsta städer. Under tiden
mellan sina kousertresor bor han med
de sina i Lugano (Schweiz),
residerande i sin eleganta »Villa Cjnsolo».
Siegfried.
Musikdrama af Richard Wagner.
Textinnehåll:
Personerna: Siegfried, Mime,
Vandraren, Alberich, Fafner, Erda, Briiun
hilde.
Forstil akten. Första scenen. Mime
och Siegfried. — En klipphåla i skogen.
Dvärgen Mime, hamrande på ett svärd,
klagar, att hans möda är fåfäng »den
gosse, för hvilken jag smider svärdet,
skall bryta det itu som en
barnleksak». Siegfried, i vild skogsdrägt,
bärande ett silfverhorn i en kedja,
inkommer hastigt. Han har tämt en
björn, som hau ledande i ett bastrep
muntert drifver framför sig.
Förskräckt söker Mime skydd bakom sta-
det. Siegfried skrattar åt hans
förfäran och låter björnen löpa till skogs,
hvarpå han frågar Mimo om svärdet
är smilt. Det är färdigt och Mime
räcker honom det. Sedan Siegfried
pröfvat det slår han det i stycken på
städet utropande: »Der har du bitaine,
eländige stympare; jag skulle ha
slagit sönder det på dia egen skalle 1*
Mime viker förskräckt tillbaka, föte
brående honom hans otacksamhet, och
går sedan efter mat åt honom; men
då han sedan räcker den åt Siegfried,
slår denne kärlet med ma*en ur hans
hand. Harmset klagar nu Mime: »Detta
är då karlekens lön af dig, som jag
uppfostrat och gifvit kläder, mat och
dryck...!» Siegfried svarar: »Mycket
har du lärt mig men det icke hur jag
skall kunna fördraga dig . . . Al’a djur,
träd och fåglar och lisken i bäcken
värderar jag mer än dig.» Han
känner sig dock diagen till Mimes håla,
och nu fordrar han bfligt att af Mime
få veta hvem som är hans far och
mor. Då Mime förklarar den frågan
onödig, rusar Siegfried fram och fattar
honom om strupen, fordrande att få
veta det. Lössläppt berä’tar nu Mime
att han en dag t vilda skogen funnit
en kvinna med ett nyfödt barn i
skö-tot. Han hjälpte henne så godt han
kunde men hon dog strax därefter och
barnet, S.egfried, iogs då om hånd
af honom. På Siegfrieds fråga om
han visste moderus namn, erinrade sig
Mime att hon hette Sieglinde; om hans
far sade hon endast att han blifvit
dödad, men från honom hade hon till
sonen den hälsningen: »När du blir vuxen,
väntar jag dig!»
Då Siegfried frågar om han ban ge
eit bevis på att han talar sanning,
tager han efter någon besinning fram
två stycken af ett sönderbrutet svärd.
»Detta», sade han, »gaf nrg din
moder. Din fader förde det i handen då
han stupade. Det är allt hvad jag
fåit till lön för att jag vårdat dig!»
Siegfried mottager hänförd
svärdsbi-tarna, utropande: »Dessa stycken skall
du smida åt mig, då svingar jag mitt
rätta svärd.» Efter befallning, att
redan denna dag svärdet skall vara
färdigt, och med förklaring att han
nu, då Mime ej är hans far, skall ge
sig ut i vida världen och aldrig
återvända till Mimes håla skyndar
Siegfried ut. Mime vill återkalla honom,
men då han ej vänder tillbaka, sätter
sig Mime vid städet, klagande öfver
det svåra arbete han nu måste utföra,
hopsmidandet af gudasvärdet Nothung.
Andra scenen. Mime och
Vandraren. — Under det Mime sitter
hopfallen vid städet inträder Wo.an,
hvilken som »vandrare» genomströfvat
världen. Han hälsar högtidligt på Mime,
som tager emot honom föga
gästvän-ligt. Vandraren erbjuder honom vis
dom till lön, men Mime är nöjd med
den visdom han eger och visar boit
gästen. Vandraren tager dock plats
vid härden och sätter sitt hufvud i
pant vid en visdomstätlan dem
emellan. Mime får ställa tre fiågor på
honom, och kan Wotan ej besvara dem
har han förbrutit sitt hufvud. Mime
frågar då först: hvilket släkte bor i
jordens djup? Svaret blir Nibeluogarne;
sedan: hvilket släkte bor på jordens
rygg? Svaret: jättesläktet; sist:
hvilket släkte bor på molntäckta höjderna?
svaret: gudasläktet. Sedan dessa
frågor rätt besvarats är turen för Mime
att svara på Wotans frågor. Den
första är: Mot hvilket släkte har Wotan
handlat sämst? Mime svarar: Väls-
ungarne och anför S egmunds och
Sieg-lindes öden; andra frågan är: hvilket
svärd ska’l Siegfried svinga för att
döda Fafner? Svaret blir: Nothung;
tredje frågan är: hvem skall hopsmida
styckena af Nothung? Denna fråga
gör Mime förtviflad och svarslös.
Wotan förklarar då: »endast den, som
fruktan aldrig känt, kan smida Nothung
nytt», och afstående från att taga
Mimes hufvud lemnar han honom,
skrattande åt hans förfäran.
Tredje scecen. Mime och Siegfried.
— På den förut något dunkla scenen
intränger hastigt från skogen ett s arkt
sken. Mime blir ytterligare förskräckt,
troende att Fafner med sitt
eldsprutande gap kommer framrusande att
uppsluka honom. Men det är Siegfried
som nu kommer hem uppstämmande
sin vandringssång. Sökande och
slutligen påträffande Mime, utropar nu
ynglingen: »Smider du nu mitt svärd?»
Mime, som af skräck knappt ban tala,
är nu viss på att Wotan syftat på
Siegfried och inser att han endast
genom 8tt lära Siegfried känna fruktan
kan rädda sitt hufvud. Han yttrar
nu till honom: »Följ du mig blott,
jag vet en ohygglig orm. — Fafner
lär dig att frukta.» Siegfried yrkar
emellertid på att Mime genast skall
svetsa ihop hans svärd. Då den
darrande dvärgen tillstår att han ej kan
det, tager Siegfried svärdsstyckena och
filar sönder dem till spån samt sätter
blåsbälgen i gång. »Hej, Mime, hör
på,» utropar Siegfried, »hvad heter
svärdet som jag till spånor späntat?»
Mime svarar: »Nothung kallas det, så
din moder det benämnde». Siegfiied,
som kastat spånorna i degeln,
uppstämmer nu sin mäktiga »smidessång»
under arbetet. Mime hittar då på att
laga till en dryck, hvarmed han
ämnar döfva Siegfried, när denne dödat
Fafner, för att sedan dräpa honom och
vinna ringen och skatten, hvarpå
Fafner rufvar. Siegfried har nu smidit
svärdet, som han svänger öfver sitt
hufvud, och klyfver dermed städet.
Mime faller omkull af förfäran.
Andra akten. Första scenen.
Alberich, Vandraren (Fafners röst). — I
skogen är det natt. Vid en svag
ljusning skönjes Albericb, som grubb’ande
håller vakt vid Nidhålan, Fafners bo.
Det ljusnar något och Vandraren
träder ut ur den mörka skogen.
Förbittrad störtar Nibelungen Alberich mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
