Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 17. 17 Nov. 1905 - Om musiken som uttrycksmedel. Ett litet bidrag till tonkonstens estetik, af C—l L. - Musikpressen - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
om musiken icke äfven uppfattas af
förståndet. I)enDa fråga tvekar jag
icke att besvara med nej. Men
härmed menar jag icke, att man ej kan
anställa förstånds betraktelser öfver ett
musikstycke, som man hört; jag menar
icke, att man ej skullekunnai viss mån med
förståndet utreda de intryck, man fått
vid åhörandet. Utan tvifvel kan man
det, liksom man kan reflektera öfver
de olika sinnliga känslointryck, som
man rönt under njutningen af olika
rätter vid en måltid. Men säger man
icke på grund af detta senare
förhållande, att den gaMronomLkt
njutningen är en förståndets sak, så bör man
väl icke, på grund deraf, att man kan
reflektera öfver den musikaliska
njutningen, säga, att musiken uppfattas
med förståndet. Min mening är icke
heller att neka, det förståndet kan väg
leda oss att vid åhörandet af ett större,
mera kompliceradt musikverk upptäcka
vissa skönheter, som icke genast och
omedelbart te sig för känslan och den
musikaliska åskådningsförmågan, t. ex.
beträffande styckets planläggning,
anordningen af dess hufvuddelar o. d.
Helt visst är förståndets hjelp i detta
afseende ofta af ej ringa betydelse.
Ännu ett tredje missförstånd bör
förebyggas: Jag nekar icke, att
sårgstyc-ken, då de föredragas, i mer eller
mindre mån uppfattas af förståndet. Men
det är då onlen, 6om af förståndet
uppfattas, ej musiken. Hvad jag
menar, då jag säger, att musiken icke
uppfattas af förståndet, är, att den
icke såsom ren musik, såsom verkande
på det för musiken egendomliga sättet,
förmår ge uttryck åt tankar, så att
dessa vid åhörandet framgå ur
musiken och af åhörarens förstånd uppfattas.
Riktigheten af den åsikt, jag härmed
uttalat, borde väl egentligen vara
uppenbar för hvar och en, som något
sysselsatt sig med musik. Men då temligen
oklara föreställningar om denna sak
äro gängse, vill jag söka närmare
utreda den och gifva skäl för min
mening. (Forts.)
Musikpressen.
På (Jarl Gehrmans förlag har
utkommit:
för en röst med piano
Svedbom, Vilhelm: Liebes-Lieder. Fünf
Gesänge. An. H.... N:o 1 iGoldne J
Brücken seien alle Lieder mir»
(diss-fiss) 50 öre; N:o 2 »Mein Herz
ist wie die dunkle Nacht» (ess—ass)
75 öre; N:o 3 »AVie flüchtig rinnt ]
die Stunde» (h-fiss) 75 öre; N:o 4
»O sprich, was willst du dich
schämen* (c-f) 50 öre; N:o 5 »Des AA’al
des AA’ipfel rauschen» (diss-fiss) 50
öre.
för soloröster och kör med piano:
Svedbom, Villi.: 1 skogen. Idyll.
Till-egnad Hilma Svedbom den 28 sept.
1896. Klaverutdrag Ord af Emil v.
Qvanten. Pris 3 kr. Körstämmor
(Sopran, alt, tenor, bas) å 50 öre.
SVENSK MUSIKTIDNING.
Ofvannämnda efterlemnade
sångkompositioner af dr. Svedbom, vittna,
liksom andra hans verk i samma väg,
om framstående talang som tonsättare
och fin smak så väl i textens
musikaliska omklädnad som i det sången
uppbärande ackompanjemanget.
Sångerna 1 — 4 ha text af Geibel, N:o 5
af v. Osterwald; alla äfven försedda
med svensk text. Kör-verket »I
skogen» (om 30 sidor) torde blifva en
god ackvisition för våra kör-sällskap.
Förläggaren tillkännagifver emellertid
att »offentligt utförande utan
förläggarens medgifvande förbjudes.» Alla
häftena äro försedda med ett lyckadt
profil-porträtt af tonsättaren.
Litteratur.
På Albert Bonniers förlag har
utkommit :
Richard AA’agner: Nibelungens ring.
Musikdrama. Svensk öfversättning
af Sigrid Kimblad. Med ledmotiven i
notskrift. Pris kr. 3: 75.
I sammanhang har man här en
lyckad öfversättning af Wagners »Ring»,
börjande med »förafton» till trilogien:
»Rhenguldet», hvars text i
öfversättning af fru Elmblad utkom, då detta
musikdrama först här uppfördes.
Härefter följa då »Valkyrian» (första
dagen), »Siegfried» (andra dagen) och
»Gudaskymning» (tredje d.). I
textens marginal angifvas de särskilda
»ledmotiven», hvilka i notskrift
förekomma på särskilda blad, som
uppslagna visa notskriften, så att man vid
läsningen kan följa med på denna och
ha noterna för ögat. Den Wagnerska
textens allitteration är naturligtvis följd
i öfversättningen och titelbladet på
boken illustreras med ett porträtt af
Wagner.
På Breitkopf & Händeis förlag,
Leipzig, har utkommit (i kommission fr.
Dürer verlag. Prag).
Handbuch für Konsertveranstalter.
Schering A: Geschichte des
Instrumental-konserts.
»Handbuch der Konsertveranstalter»
innehåller först råd för sådana af Dr. Rich. ,
Batka i följande stycken: 1.
Konsert-föran8taltaren, 2 Konsertarterna, 3.
Engagementet, 4. Förhållandet till konst- j
nären, 5. Programmet,6.Konsertlokalen,
7. Propagandan, 8. Konsertbruken, 9. j
Programbladet. Vidare afdelningar äro:
konsertagenturen, konstnärstabeller
(för-teckning öfver framstående konstnärer
af olika fack), konstnärsföreningar,
för-anstaltare af solistkonserter, kalender
(med märkliga musikers födelse och
dödsår), Annonser.
A Scherings ofvan nämnda
intressanta bok tillhör en samling »Kleine
Handbücher für Musikgeschichte,
her-ausgeg. von dr Herrn. Kretschmar». Af
bristande utrymme kunna vi vid denna
anmälan endast anföra det rikhaltiga
innehållet, hvilket är följande:
Inledning: Litteratur- Quellen. Afd. I Das
konzertierende Element in der
Instrumentallitteratur des 17 Jahrhunderts
und die Anfänge des
Instrumentalkonzerts — II kap. 1 Die Konzertsinfonie.
Kap. 2 Das Conzerto grosso. Kap. 3
Das Solokonzert — III. kap. 1 Das
ältere deutsche Konzert, kap. 2 Das
Konzert der Mannheimerschule und die
konzertierende Sinfonie — IV Das
Klavierkonzert bis Mozart. Kap. 1 Das
Norddeutsche (Jemhalekonzert und das
Pianoforte-Konzert. Kap 2 Das
Klavierkonzert der Wiener-Schule — V.
Kap. 1 Das Konzert der französischen
Geigerschule, kap. 2 Das
instrumen-talkonzert von Beethoven bis auf die
Gegenwart, a) Das Klavierkonzert, b)
Das Violinkonzert, c) Das Konzert für
Violoncello und Viola, d) Das
Bläserkonzert. — Vidare: Schlusswort.
Nachtrag. Namen- und Sachregister.
Gyldendalske Boghandel. Nordisk
Forlag, Köpenhamn, har utgifvit:
Illustreret Musikhistorie. En Fremstilling
for Nordiske Læsere af Hortense
Panum og AVilliam Behrend. 34
och 35 häft. å 1 kr.
Efter långt mellanrum har med
dessa häften kommit fortsättning på den
i Sv. Musikt. förut anmälda
förtjenst-fulla danska musikhistorien. Enligt
tillkännagifvande skall »efter
författarens bestämda löfte» sista häftet af
verket utkomma innan 1 dec. i år.
Innehållet i dessa häften är följande,
Häft. 34: Musiken i Norge (forts) —
Sekstende kapitel: Musiken i Danmark
efter 1775. Illustrationer i detta häfte
äro: porträtt af Johan Selmer, Ole
Bull, d:o ungdomsporträtt, Chr.
Sinding, Joh. D. Behrens; J. A. P. Schultz,
Thomas Thaarup, F. L. Æ. Kunzen.
Claus Schall, Vine. Galeotti, H. O. C
Zinck, Du Puy (som Don Juan),
Si-boni (i »Vestalinden»), Julie Tutein,
Weyse (som ung och äldre), Kuhlau;
dessutom Kuozen-Karrikatur och
Dekoration från »Chinafårerne ».
Häft. 35: Musiken i Danmark (forts.).
Illustrationer: Porträtt af And. Pet.
Bergreen, J. F. Fröhlich, Wexschall,
Kellermann, Fr. J. Gläser, Napoleon
Torre, N. W. Gade (som ung och
äldre) J. P. E. Hartmann
(ungdomsbild), Emma Hartmann; dessutom
fac8imiler af Gades och Hartmanns
handstil och notstil samt en bild af
Hartmanns sommarbostad i Nærum.
Zeitschrift der Internationalen
Musikgesellschaft, Häft. II, innehåller:
Julien Tiersot (Paris): Gabriel Fauré;
— Alfr. Henss (Leipzig): Der Bohn’sche
Gesangverein in Breslau (1881—1905),
— H. Bewerunge (Maynooth College):
On tbe Tuning of Beils;
Musikberichte, etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
