- Project Runeberg -  Svensk Musiktidning / Årg. 26 (1906) /
10

(1880-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. 20 Jan. 1906 - Sigrid Westerlind med porträtt) - Edouard Risler (med porträtt) - Wolfgang Amadeus Mozart (med porträtt). Den 27 januari hans 150-åriga födelsedag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tvenne Tua-konserter derslädes och
skalle sedan tillsammans med Teresina
Tua — den Stockholm för tjugu år
sedan bedårande »violin-elfvan» —
företaga en längre turné genom
Ryssland. En iråkad sjukdom hindrade
emellertid fröken Westerlind att
deltaga i turnéen och att vidare under
längre tid konsertera. Hon beslöt
der-före att slå sig ned i Göteborg som
sånglärarinna. Vi erinra oss ha
omnämnt att fröken Westerlind i maj
1893 jemte sin far gaf en matiné i
denna stad. då man der yttrade om
henne att »hon var i btsittning af en
vacker voluminös mezzosopran samt
sjöng intelligent och musikaliskt».
Under ledigheten från lektionerna gjorde
hon fortfarande såugsludier, hvtlka
under senare år fortsatts för den bekante
sångläraren George Armin, först bosatt
i Leipzig men numera i Berlin.
Fröken Westerlind har nu emellertid
från-trädt lärarinnekallet, hur mycket detta
än intresserade henne, och mera
bo-gärligt egnat sig åt att sjelf sjunga
och konsertera. I höst gaf hon
sålunda en konsert i Köpenhamn, der
kritiken särskildt berömmer hennes
varma och intelligenta föredrag.

Efter konserteran det här ämnar
fröken Westerlind ge konserter i några
andra svenska städer samt i Finland
och senare i London.

Edouard Risler.

Det till slutet af månaden bebådade
konserterandet af den berömde pianisten
Edouard Risler är det tredje i
ordningen härstädes. Första gången var det
i sept. 1901 tillsammans med Henri
Marteau — oförgätliga musikhögtider.
Sedan kom herr Risler ensam och gaf
’2 konserter i Musikaliska akademien i
oktober året derpå. Nu ger han i sam
ma lokal den 26 och 30 dennes tvenne
Beetboven-aftnar, hvilka motses med
stort intresse.

Edouard Risler är född 1873,
såsom det uppgifves, i Elsass. Aren
1883—90 var han elev vid
Paris-konservatoriet, der han hade den
utmärkte pianisten Louis Diérner till
lärare och i teori åtnjöt undervisning af
Théodore Dubois. Soart vann han
företa pris i pianospel och komposition.
Efter att ha lemrat konservatoriet
företog han konet- och studieresor i
Tyskland, der han en tid tog undervisning
af den berömde pianisten Eugen
d’Al-bert. Sedan 1894 är konstnären
bosatt i Paris, der han ofta uppträdt i
Salle Pleyel samt på Colonnes och
La-moreux8 stora symfonikonserter.
Under sistlidna nov. och dec. har han
der på 9 konserter spelat alla
Beethovens 32 sonater. Edouard Risler har
för öfrigt gjort sig känd flerstädes i
Tyskland, i Belgien, Schweiz, Eng-

land etc. såsom en pianist af första
rang.

—-

Wolfgang Amadeus Mozart.

Den 27 januari hans 150-åriga
födelsedag.

Allest ädes inom mu-ikvärlden
forberedes brandet af Mozarts födelsedsg, som
inträffade för 15(1 år eedau,genom erinran
om hans lefnad och verksamhet samt
genom uppförande af någon den store
mästarens tonskapelser. Och bland
musikvärldens heroer är väl ingrn mera
fortjent af en minnesgärd, än univer
salsnillet Mozart. Om än i egenska
pen af musikaliska reformatorer
framför honom kunna ställas Gluck på
operans område, Bach och Häudel på den
andliga musikens, Haydn och
Beethoven på den rena instrumentmusikens
fält, så står dock Mozart inför oss
såsom skapare af odödliga mästerverk på
alla dessa områden och i fråga om
pianokonserten framträder han som
nyskapare. I sina förnämsta verk för
scenen har han försteget framför sina
föregångare och samtida i
melodirike-1 dom, dramatisk karaktäristik och
spiritualitet, att icke tala om
snillrikheten i det konstnärliga utarbetandet af
dessa verk. Vi behöfva enda6t nämna
»Don Juan», »Figaros bröllop» och
»Trollflöjten» för att erinra om hvilka
odödliga mästerverk, hvilka rika
musikaliska skatter Mozirts snille skänkt
eftervärlden.

Wolfgang Amadeus Mozart
föddes den 27 jan. 1756 i Salzburg. Hans
förnamn lydde egentligen Johannes
Cry-sostomus Wolfgangus Theophilus; hans
far öfversatte Theophilus med Gottlieb,
som han sjelf sedan förvandlade till
Amadeus; hans konfirmationsnamn var
Sigismund. Hans fader, Leopold
Mozart, var en förträfflig musiker och
innehade tjenst som erkebiskoplig
hof-musiker och sedan vice kapellmästare.
Med sin hustru, Anna Maria Bertlin
från S:t Gilgen, egde denne två barn,
båda två ovanligt begåfvade i musika
liskt hänseende, nämligen Maria Anna,
kallad Nnnnerl, och den fem år yngre
Wolfgang. Under faderns insigtsfulla
ledning utvecklade sig de båda barnens
anlag si grundligt och snabbt, att
Leopold Mozart redan 1762 kunde
företaga en konstresa med sina båda barn.
Om Wolfgangs tidigt framträdande
musikaliska känsla och underbara
anlag har man flerfaldiga berättelser. Så
skall han redan vid 4 års ålder ha
klottrat till en klaverkoncert och då
fadern, som fick veta hvad gossen
sysselsatte sig med, skrattande ryckte till
sig det nedplumpade papperet för att
betrakta koinpositionsförsöket faun han
till sin förvåning att gossen arbetat ut
sin konsert efter musikaliska regler
men anmärkte att stycket kunde inte

begagnas emedan det var för svårt.
»Derför är det också en konsert»,
svarade den lille komponisten; »man
måste öfva sig så länge derpå tills det
går; så här skall det låta»; han
började spela sin konsert, och ehuru han
ej kom ut med det riktigt, kunde han
dock göra sig förstådd af sina åhörare.
Hans tonsiune berättas också ha varit
så känsligt, att kun svimmade vid
starkt ttumpetljud, och om hans fina
öra meddelar man flere bevis. Redan
vid 5 ’/s års ålder medverkade gossen
vid en konsert i Salzburg 1761, men
det var först året derpå som han
jemte systern gjorde sig mera bemärkt.

Den då företagna konsertresan stäldes
först till München i början af året
samt vidare i sept. till Wien.
Ofver-allt väckte de unga tonkonstnärerna det
största uppseende och särdeles den un
ge Wolfgang var föremål för smek och
beröm i högsta grad. Den liflige och
käcke gossen förde sig också med Stor
frimodighet, och man berättar att han
vid hofvet i Wien utan vidare omstän- i
digheter sprang upp i knät på Maria
Theresia och k3rsste henne.

Framgångarne i de sydtyska
hufvud-städerna förmådde Leopold Mozart att
året derpå med barnen företaga en ny
konserttur, som räckte i tre år.
Denna gick först till Bayern och vidare
till Kheinprovinserna, Bryssel, Baris, |
London, Holland och Schweiz. Som
ett under betraktades öfverallt den
unge gossen, hvilken lät höra sig som
virtuos icke blott på klaver, utan
äf-j ven på orgel och violin. Till Paris
anlände de i nov. 1763 och bodde der
hos den bayerske gesandten, grrfve
Eyck. De spelade här inför m:me
Pompadour och kungaparet och fingo
med allerhögsta tillstånd gtfva två
offentliga konseiter. I Paris utkommo
Mozarts första tryckta kompositioner,

4 Sonater för violin och pianoforte, af
hvilka två tillegoades och egenhändigt
öfverlemnades af komponisten till
prinsessan Victoire, Ludvig XV:s dotter;
de begge andra tillegnades grefvinnan
Tessé. Från Paris stäldes kosan till
London och hofvet i St. James, der
han blef en favorit hos kung Georg
III och hans gemål och blef mycket
omhuldtd af Johan Christian Bach, den
store Sebastians tredje son, hvilken
stalde honom på åtskilliga prof, som
han med heder bestod: improvisationer
af alla slag, transpositioner till svåra
tonarter, ackompagnement på fri hand

m. m.

I London utbildade han sig under
umgänge med den berömde sopranisten
Manzuoli äfven i sång och lärde sig
att sbrifva sångbart för rösten. Här
komponerade han också Violinsonater,

6 stycken, hvilka han tillegnade
dronning Sophie Charlotte, och små
orkestersymfonier af honom blefvo här
flere gånger gifna. Från London reste
man till Haag efter inbjudning af
prinsessan af Nas3au-Weilburg, åt hvilken
Mozart tillegnade sina 6 följande violin-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:00:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmusiktid/1906/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free