Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10. 19 Maj 1906 - Musikkorrespondens från Roma, maj 1906. Giordános »Siberia», Alfredo Cataláni och hans »Loreley», Miécio Horzóvski etc., af Anteros - Litteratur - Från scenen och konsertsalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i Berlioz »Dannatiöne de Faust».
Loreley uppenbarar sig för att fullborda
sin hämnd, men vid Walters erinran
om deras forna kärlek vaknar den hos
henne på nytt, och under en
passionerad duett, liksom i första aktens med
unisont elut, njuta de ett ögonblicks
sällhet, då luftandarne plötsligt
hotande minna henne om sin ed al t tillhöra
Rhen-guden allena. Efter hennes bittert
vemodiga farväl söker Walter sin dö 1
i den ödesdigra floden, medan Loreley
än en gång halft mekaniskt upprepar
sin förförelsesång.
Catalånis förevarande opera hade
redan 1898 upptagits å »Teåtro
Argentina», men tyckes, måhända särskildt
på gtund af utförandet, då slsgit
mindre an än nu. Bland solisterna togs
å Costiinzi priset af Maria Farnéti,
hvilken, en snart eagdt idealisk
»protagonista», med hänsyn till både sång
och spel på ett verkligt glänsande sätt
personifierade den olycksbringande
undinens förtrollande gestalt; af de
öf-riga må nämnas Marius G ilion och
Francesco Cigdda, båda utmärkt på sin
plats i Walters och Hermanns såväl
dramatiskt som isynnerhet musikaliskt
jemväl betydligt kräfvande uppgifter.
Den senare med ett präktigt organ
utrustade unge barytonisten har
äfven-ledes med sin grefve Luna i Trovatore
srmt de efter Gius. de Lucas afresa
från Roma i säsongens elfte timma
öfvertagne Rinåldo i »Amica», Mefisto
i »La dannaziöne» och Albérico
(Al-berick) i »L’oro del Reno» aflagt
synnerligen goda löften om en vacker
karriär. Förträffligt skötte sig kören,
hvilken i »Lorelej’» har en ovanligt
svår och betydande uppgift, samt den
af ett åttio-tal »professori» bestående
orkestern under sin kapellmästare
Ro-dolfo Ferraris skickliga ledning. Till
sist må framhållas den såsom alltid
magnifika mise-en-scenen, speciellt de
samtligen nya dekorationerna, alla fyra
föreställande pittoreska Rhen-landskap
från tiden omk 1500.
Anteros.
Litteratur.
Zeitschrift d. Internationalen
Musikgesellschaft, Jahrg. VII. Heft. 8,
innehåller i »Amtlicher Teil»; An die
Mitgliederd. Internat. Musikgesellschaft;
i »Redaktioneller Teil»; M. D.
Calvo-coressi (Paris); M. Vincent d’Indy; E.
Markham Lee (London): The Future
af Cadence?; H. L:chtentritt (Berlin):
Hans Leo Hassler, Werke. Zweiter
Teil; G. Schiinemann (Berlin): Bericht
über den dritten musikpädagogischen
Kongress; Musikberichte etc.
Neue Zeitschrift für Musik innehåller
i N:o 18: Wolfg. Kirchbach: Zwei
deutsche Tondichter, Franz Curti,
Wilhelm Freudenberg. I — Noten am
Rande etc. — i N:o 19 forts, och slut
af nyssnämnda artikel.
Från scenen och
konsertsalen.
Kgl. teatern.
Maj 1 Donizetti: Regementets dot ter
(Tonio: br Sctiweback, deb):
Balett Salt ar ello
» 2 K. Wagner: Sigfrid.
> 4 R. Wagner: Rhengxddet
(Loge: hr Briesemeister,gäsl)
» 5, 9 O. Nicolai: Muntra fruarna
i Windsor. Kom-fantastisk
opera i 3 akter, efter
Shalc-speare af H. S. Mosenthai.
(Fru Ström, fru Page, Anna:
fruar Östberg, Jungst edt, fik.
Hesse; Falstaff, Ström, Page:
hir Svedelius, Oscar
Seller-gren; Fenton,Spinker,Oajus:
hrr Malm, Nylaud r,
Strömberg.)
» 6 H. Goetz Så tuktas en arg-
bigga.
> 7 Halévy: Judinnan.
» 8 Gounod: Romeo och Julia.
(Julia: frk Farrar, l:a
gftst-upptr.; Gertrud, Stefano: fru
Mandabl, frk Lindegren;
Ca-pulet, Romeo, pater Lorenzo:
hrr Wallgren, ÖJinann,
Sel-lergren; Ty balt, grefre
Paris, Mercutio, Benvolio: hrr
Hageman, Strömberg, Oscar,
Schweback; hertigen af
Verona, Gregorio: hrr Sjöberg,
Mandabl.)
» 10 Puccini: Boheme (Mimi:
frk. Farrar, gäst; Musette:
fru Bartels; Rodolphe: hr
Ödmann)
» 12 Gounod: Faust (Margareta:
frk Farrar, gftst; Faust,
Me-fistofeles: hrr Ödmann,
Forsell.)
» 13. R. Wagner: Ijohengrin.
» 15. R. Wagner: Tannhäuser
(Elisabeth: frk. Farrar, gäst;
Tannhäuser: hr Menzinsky.)
» 10. Tschaikowsky: EugenOne-
gin.
» 17. Verdi: Den vilseförda (Vio-
letta: frk. Farrar, gäst:
Al-fredo: hr Ödmann)
Djurgårdsteatern.
Maj 8 — 18 Antoine Banés: Toto-Tata
komisk operett i 3 akter af
P. Bilhaud o. A. Barre.
Öf-vers. af E. Wallmark
(Toto-Tata: fru Hilda Castegren,
gäst; Cecarine, Amelie: frk
Grünberg, fru Budén;
Cobe-stan, skolinspektören,
Dupalet, Bernard, Gaston: hrr
Ullman, Uingvall, Lund,
Stenfelt, Allum.)
Musikaliska akademien.
Maj 7. Matiné af operasångaren
Oscar Bergström.
Biträdande: fru Mally Högberg,
frök. Märtha Ohlson, hr
Emil Sjögren.
» 10. Sångaften af hr Sandy
Nilsson. Biträdande: hr
Ax. Runnquist, frk. Märtha
Ohlson.
Östermalmskyrkan
Maj 6. Matiné af tillför,
organisten Anders Jobs.
Biträdande: S. S. U. H:s kvinliga
sångkör; fru Anny
Carlsson-Fevrell.
K. F. U. M.-salen.
Maj 5. Populär kvartettafton af dir.
Hugo Lindquist.
Biträdande: hr John Husberg (solist)
K. F. U. M:s manskör.
Nibelungen-föreställningarna
afsluta-des d. 4 maj med ännu ett uppförande
af »Rhenguldet», hvarefter gästen dr
Briesemeister leinnade oss. Dagen
der-pfter fick man bevittna en mot
musikdramerna kontra-terande repris af
Nicolais klassiskt komiska opera »Muntra
fruarna i Windsor», som ej gifvits här
sedan i mars 1902 med hr Elmblad
som »den tjocke riddaren» Falstaff.
Rollen återgafs nu för första gången
af hr Svedelius, rörligt nog meu med
stel mimik. Rosten klingade rätt bra
men sången egde ej nog komisk färg
och kläm. De båda fruarna voro
förträffliga som vanligt och frök. Hesse
var en behaglig Anna Page, hvars stora
aria i sista akten dock lät något
ansträngd. Nya voro hrr Malm-Fenton,
Oscår som Ström, och de både
narraktiga friarne, i framställning af hrr
Nylander och Strömberg. Senast
utfördes de sistnämnda nu nybesatta
rollerna af resp. fru Lindberg samt hrr
M. Strandberg, Söderman, Henrikson
och Grafström. Utförandet var i sin
helhet godt, och särdeles var fru
Östberg förträfflig som den muntra fru
Ström. Publikens lifliga bifall vittnade
om att det än finns sinne för
melodi-fager och verkligt spirituel musik,
sådan som denna operas.
Fröken Farrar har dragit fulltalig
publik till operan med sitt gästspel
först i »Romeo och Julia», sedan i
of-vannämnda operor, hvari hon firade
triumfer vid sitt förra gästspel. Ett
för denna gång nytt parti här har
varit Elisabeths i »Tannbäuser», en till
sång, apparition och dramatisk
framställning lika ypperlig prestation som
hennes öfriga, företrädesvis i andra akten
Hon sjöng denna roll likasom
Margaretas på tyska, Julias på franska samt
Mimmis och Violettas på italienska. Man
har hos konstnärinnan denna gång
velat finna något po3erad framställning,
medförd från de stora utländska
scenerna, och mera skärpa i rösten, men
någon störande inverkan har icke häraf
försports i hennes äfven nu vokalt som
dramatiskt högst anslående utförande
af sina partier. Beträffande det senare
kan anmärkas ett och annat egendomligt.
Så t. ex. i »Faust», der hon börjar
Tuleballaden innan hon satt sig ne i
vid spinnrocken och i kyrkscenen icke
begagnar sig af någon bönpall och
psalmbok, som är det vanliga. Då
detta skrifves har hennes gästspel icke
afslutats, hvarför vi torde återkomma
dertill.
Östermalmsteaterns säsong har
afslutats med flera föreställningar af miss
Isadora Duncan, den berömda
dans-konstnärinnan, som lockat många af
hennes decenta, uttrycksfulla och pla-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
