Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6. 20 Mars 1907 - Legenderna om Paganini - En minnesvård öfver Gunnar Wennerberg - Musikpressen - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utropade: »Hvarför bäres han då ej
omkring denne gud?!« Den som gaf
lystringssignalen var — Sophie
Schröder, och när studenterna hörde
uppmaningen från idolens läppar, eå
rusade de upp på estraden och lyfte
Paga-nini upp på sina skuldror.
Oaktadt alla sina framgångar fattade
Paganini slutligen plötsligt leda för
sin violin och grep — eget nog —
till guitarren. I hela sex års tid hördes
han ej alls af men så, uppträdde han
oförmodadt åter en vacker dag och
annonserade en konsert — men icke
såsom violinist utan som guitarrspelare!
.lag tror att det var i hans födelsestad
Genua. När han då visade sig med
sin guitarr, så hördes ett mummel af
ogillande i salongen. Emellertid
spelade han sitt första nummer så
förträffligt, att några tyckte sig böra
applådera detsamma. Men när han andra
gången framträdde, så utbröt skandalen.
»A basso, a basso la guitarra! Nicolo,
prendi il luo violino!» (Bort med
gui-tarren! Grip till violinen, Nicolo!)
skrek man, och demonstrationen antog
en så hotande karakter, att Paganini
må9te lemna estraden. Efter några
minuter återkom han, men ej nu med
guitarren, utan med violinen i handen,
och obeskrifligt blef det jubel som
o-medelbart utbröt, när man återsåg
Nicolo med det instrument han så
trolöst öfvergifvit. Ej heller
konser-terade han vidare mer på guitarr, ehuru
han ända till slutet af sin lefnad fort- ’
for att hysa en synnerlig förkärlek för
detta primitiva instrument.
Hans snålhet var obeskriflig och ur
artade med åren till en formlig mani.
När hans köksa tre dagar före hans j
död serverade honom med en dufstek, i
beklagade sig den mångdubble
millionären halfgråtande: »Carlotta, vill du j
då alldeles bringa mig till tiggarstafven!»
Han led derjemte af misstänksamhet
i så hög grad, att han ej vågade låta
trycka sina komposioner — med
undantag af de stora etyderna — af fruktan
att någon konkurrent kunde uppstå
och göra honom förfång. Först efter
Paganinis död blefvo hans arbeten
ut-gifna af hans ackompagnatör i många
år, Charles Mayer.
En minnesvård öfver
Gunnar Wennerberg.
Till åstadkommande af den
minnesvård öfver Gunnar Wennerberg,
hvar-om vi nämnde i föregående nummer,
har nu utgått följande upprop. Främst
af dettas undertecknare finner man
Kronprins Gustaf samt prinsarne Carl
och Eugen:
Svenska män och svenska kvinnor.
Den 2 oktober 1907 ha 90 år för
flutit sedan Gunnar Wennerberg föd
des.
Att svenska folket alltjämt hyser
kärlek till honom som skänkt oss: »Hör
oss Svea», »O, Gud som styrer
folkens öden» och »Gluntarna», därom
vittnar den hänförelse landet rundt,
hvarmed tanken mötts att åt honom
resa en staty i hans sångers hem, i
staden vid Fyris.
Där ska’1 han stå för att höra
»S!otts-klockans toner», när den ringer
morgon och afton, där skall han höra sina
studenters sång brusa i jubel och vemod, ,
där skall han om våren lyssna till
sorlet af forsen, när Fyris gör sig fri för
att möta Mälarens famn.
Där skall han tiderna igenom i
tystnad tala till oss om varm och
hängii-ven kärlek till gamla Sverige.
Undertecknade inbjuda härmed till
tecknandet af bidrag för att resa en
minnesvård — om möjligt en staty —
i Uppsala af Gunnar Wennerberg.
Gustaf; Carl; Eugen; Ivar Afztlius,
f. d. justitieråd, en af de 18 i Svenska
akademien; Claes Annerstedt, f. d. uni- ,
versitetsbibliotekarie, en af de 18 i Sven- 1
ska akademien; Rolf Arpi, amanuens,
Uppsala studentkårs skattmästare: J. E.
Berggren, professor och domprost,
Västgöta nations i Uppsala inspektor: P. .T.
Br&kenheim, landshöfding, ståthållare på
Uppsala slott; Hj. Danell, biskop i Skara
stift; Fabian De Geer, landshöfding i
Skaraborgs län; J. A. Ekman, ärkebiskop; O.
N. H. Elfman, kontraktsprost, kyrkoherde
i Lidköping; F. von Essen, riksmarskalk;
G. F. Gilljam, förutvarande statsråd, f. d.
universitetskansler; Hugo E. G. Hamilton,
landshöfding, ståthållare på Uäfle slott;
Hugo Hammarskjöld, statsråd och chef
för ecklesiastikdepartementet; I. E.
Hedenblad, director muciees vid Uppsala
universitet; Hans Hildebrand, riksantikvarie,
en af de 18 i Svenska akademien; K. S. I
Husberg, förutvarande statsråd,
landshöfding i Alfsborgs län; Julius Juhlin,
statsråd och chef för civildepartementet;
Gottfrid Kallstenius, docent, Uppsala
studentkårs sånganförare; E. A. Karlfeldt
bibliotekarie, en af de 18 i Svenska akademien;
Knut Kjellberg, med. d:r, ledamot af
riksdagens andra kammare; Rudolf Kjellén,
professor ledamot af riksdagens andra
kammare; Carl Klingspor, ledamot af
riksdagens första kammare; Gustaf
Lagerbring, landshöfding, ledamot af riksdagens
förste kammare, Adam Lewenhaupt,
riks-heraldiker; N. J. O. H. Lindström, biskop
i Växjö stift; P. Em. Lithander, ledamot
af riksdagens första kammare; Ludv.
Loo-ström, intendent för Nationalmuseum; Chr.
Lundeberg, f. d. statsminister, ledamot af
riksdagens första kammare; K. A. Melin,
lektor, en af de 18 i Svenska akademien;
Jahan Nordling, hufvudredaktör för
tidningen Idun; Adolf Noreen, professor,
in-spector musices vid Uppsala universitet;
Ch. E. von Oelreich, landshöfding,
ledamot af riksdagens första kammare; Sven
Rahde, borgmästare i Uppsala; A. H.
Ry-din, borgmästare i Lidköping; Fredrik
Sandwall fil. lic., Uppsala studentkårs
ordförande; Henrik Schfick, professor,
Uppsala universitetets rektor; Karl
Silfver-stolpe, justitieråd, Musikaliska akademiens
vice preses; G. Sparre, första kammarens
talman; Karl Staaff, f. d. statsminister,
ledamot af riksdagens andra kammare;
Karl Starbäck, lektor, ledamot af
riksdagens andra kammare; Gustaf Tamm, f.
d. öfverståtbållare, ledamot af riksdagens
första kammare; Johan Tengbom,
Västgöta nations förste kurator i Uppsala; F.
Chson Wachtmeister, f. d. generaldirektör,
preses i Akademien för de fria konsterna;
C. D. af Wirsén, Svenska akademiens
sekreterare.
Förslagsställare: Gustaf Lindqvist,
borgmästare. Knut Nyblom, skådespelare, O.
Dust.
Hertigen af Västergötland, prins Carl,
har benäget åtagit sig att, sedan ett för
ändamålet tillräckligt stort kapital blifvit
tecknadt, låta sammankalla hrr inbjudare
för att i samråd med dessa utse ett
verkställande utskott, åt hvilket sedan lämnas
fallmakt att realisera förslaget om en
minnesvård åt Gunnar Wennerberg.
Teckning8listorna skola jämte det
tecknade beloppet före nästkommande 1
september insändas till borgmästare Gustaf
Lindqvist, adress Mariefred.
Musikpressen.
På Breitkopf & Härtels förlag,
Leipzig, har utkommit:
för orkester:
8 i nigagli a, Leone: Danze piemontesi
sopra temi popolari. Op. 31 n:o 1;
Pr. 3 mk.; n:o 2, Pr. 4 mk.
Ofvannämnda piemontesiska dansar,
öfver populära melodier som tema, äro
rytmiskt liffulla och tyckas förtjäna att
rekommenderas åt våra orkestrar. De
tillhöra det af den bekanta
förlagsfirman utgifna »Partitur-biblioteket.»
Lltteratu r.
Finsk Musikrevy. l:a februari-häftet
innehåller: Musik och finskhet, af O.
Andersson — Dagbok af Sigbjörn
Obst-felder — Musikbref från Viborg —
Musikaliska säsongen i Paris — Två
dödsfall (Nina Pacius, Leon Borgström)
— Notiser etc. 2:& februarihäftet
innehåller: Corno: Tankar med anledning
af ett konsertprogram — Mera
sångföreningar — Tonerna af Goethe (öfver.
af C. Snoilsky) — Stora donationer till
Musikinstitutet — Våra tonkonstnärer
i utlandet — Från konsertsalen —
Notiser.
Vereinigte musikalische
Wochenschriften innehåller i n:o 7: E. Kloss: Rich.
Wagner als Musik- Feuilletonist (zum
13 febr.) — L. Wallner: Biographie
von César Franck oder der Fall d lndy
(forts.) — R. Sternfeld:
Wagner-Litte-ratur II; n:o 8 Die deutsche
Militärkapellmeister und die deutsche
Militär-musik (slut.) — Biographie von César
Franck etc. (forts.) — P. Marsop: Zur
sosialen Lage der deutschen
Orkestermusiker — Tagesgeschichtliches, m. m.
n:o 9 Biographie von Céäar Franck
etc. (se ofvaD, slut) — Augusta Götze:
Marie von Monchanoff-Kalergis, geb.
Gräfin Nesselrode in Briefen an ihre
Tochter — Noch etwas von »Richard
Wagner und der Pu’zmacherin» — Bruno
Schräder: Al Teatro la munizione, —
Tagesgeschichtliches, etc; — n:o 10
E. Keil: Jacques-Dalcroze und die
musikalische Pedagogik der Zukunft —
Tagesgeschichtliches etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
