Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 11. 3 Juni 1907 - Anna Pettersson-Norrie (med porträtt), af F. H. - Dr Henry Covvard (med porträtt), af Hildegard Werner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skola skulle bon få försöka sig med
denna roll, hvari hon emellertid rönte
mycken uppmuntran af publik som
kritik.
På hösten samma år hade Anna
Pettersson hvad hon kallar sin andra
debut. Kungliga teatern tirade då sin
hundraåriga tillvaro d. 30 sept. med
en feslföreställning och dagen
celebrerades äfven af Nya teatern bl. a. med
ett stycke som hette »En repetition
af Tillfälle gör tjufven» af K. Wetter
-hoff, hvari fru Norrie spelade Lars
Hjortsberg. Hillberg lärde henne
talrollen och Fritz Arlberg sången. Den
senare hade inte så synnerligen
bemärkt henne förut. Men nu. när hon
skulle sjunga sin Bellmansvisa kände
hon sig med ens fri från allt tvång,
såsom hon sjelf berättat, och sjöng
visan med lyft glas, så att Arlberg blef
alldeles förbluffad. Efter sångens slut
sprang han fram och tog henne med
båda händerna om lifvet och hissade
henne i höjden och bedyrade sedan vid
alla sina husgudar att det skall bli
något af flickan. Som det också blef.
Hon var sedan engagerad der 1882
— 84. Från och med 1883 började
hennes större verksamhet på operettens
område i »Infantinnans dockor»,
hvarpå följde »Bellevilles mö», i hvilken
operett hon alternerade med Vendela
Andersson. Vidare uppträdde hon där
i »God natt, herr Pantalon», »Alpbyd
dan», »Stella» nr. fl. Hon sjöng
sedan på Södra och Djurgårdsteatrarna
1884—87 och gjorde sig mycket
bemärkt som Denise i »Lilla helgonet»
m. fi. roller. 1885 om hösten gjorde
Anna Petterson en studieresa till
utlandet, förnämligast Paris. 1887 på
sommaren sjöng hon första gången i
Köpenhamn Denise på Dagrnarteatern
och öfvertog på hösten samma år jämte
norske tenoren Kloed och svenske
skådespelaren Gründer d rektörskapet
öf-ver Vasateatern, hvilket af dem
innehades i två år. Under denna tid
kreerade hon åtskilliga af sina glansroller,
börjande med Prins Carlo i Varnays
»Amor gengångare», vidare följde
Storhertiginnan, Pueblo i »Don Cesar» af
Dellinger, Virginie i »Bellevilleä mö»,
Thérése i »Kolhandlarne», Gilda i
Millöckers »Viceamiralen», Sköna Helena, j
Gabrielle i »Pariserlif», Tsing Tsing i
»Den nye mikadon», »Boccaccio», Anna
Stina i »Riddar Blåskägg», Wladimir
i »Fatiniza», Lisa i Offenbachs lilla
operett »Fritz och Lisa». Den 5 maj
1889 gafs afskedsföreställningen å
Vasateatern med »Blåskägg».
Derefter gästade frök. Pettersson
under sommaren hos Lindbergska
sällskapet och tirade äfven i Kristiania
triumfer i »Niniche» och »Pariserlif»,
samt begaf sig sedan till Paris.
Återkommen gästade hon hösten 1889 på
Vasateatern som Belle Lurette i
Offenbachs »Vackra tvätterskan», grefvinnan
Corniska i »Niniche» och hertig de
Partenay i »Lilla hertigen». På våren
1890 sjöng hon der Lazarillo i den
nya operetten »Prinsessa för en dag»
af Herm. Berens jun. och Cesarine i
»Theblomma». I juni uppträdde hon
i Norrland med Fröbergska sällskapet.
Fröken Anna Pettersson gästade
sedan i Köpenhamn och i Kristiania
samt företog 1891 en resa till London,
där hon studerade sång för Zelia
Tre-belli. I slutet af sistnämnda år
öfver-raskades man af underrättelsen, att den
så högt uppburna operettdivan Anna
Pettersson den 12 nov. ingått äktenskap
med fil. kand., litteratören Norrie i
Köpenhamn. Kort därefter företogs
en tur till Finland med gästspel i Hel
singfors och Viborg. På Vasateateru
här sjöng fru Pettersson-Norrie 1892.
firade sedan nya triumfer i Kristiania
tivoli och på Folkteatern i Köpenhamn
uti »Orfeus i underjorden» samt
upp-tiädde därpå i Hamburg under ett kort
gästspel och sjöng på våren 1893 å
Vasateatern i »Den sköna Galathea»,
»Kolhandlarne» och »Boccaccio».
Sedermera uppehöll hon sig en tid i
Berlin med öfvande af sång- och rollstudier,
dä en tysk turné låg henne i hågen.
Där fick hon af vår operadirektion
anbud att gästa här i »Fryne», hvilket,
anbud också, som sagdt, af heune
antogs, och vi minnas, huru talangfullt
hon i maj 1894, utförde detta parti,
däri inläggande en behaglig moderation,
som i en Frynes roll knappt kunnat
väntas af den uppsluppna
operetthjältinnan. Men hennes konst och
intelligens gjorde sig rätt gällande äfven på
denna scen. Fru Norrie har
emellertid ej vidare uppträdt i några
operapartier men väl fortsatt som gäst att
beträda operettscenen. Sålunda
uppträdde hon 1895 på Vasateatern som
Margareta i »Lille Faust» och gaf
titelrollen i Gentes »Nanon».
Utställ-ningssommaren 1897 gästade hon här
på Arenateatern (Djurgårds-cirkusJ i
»Sköna Helena», »Boccaccio»
»Fati-nitza» och som Bettina i
»Lyckoflic-kan». 1900, i mars började hon ett
gästspel på Svenska teatern i april
med »Sköna Helena», hvilket afslutades
i maj med »Riddar Blåskägg». I okt.
1902 finna vi henne på
Olympia-(Öster-malmsj-teatern i en ny gästroll,
Adri-enne i Weinbergers »Primadonnan».
Aret derpå gästade hon Svenska
teatern i gamla roller och 1904
Öster-malmsteatern i »Sköna Helena» och
»Pariserlif». Slutligen på sistnämnda
teater i början af 1905 i samma
operetter.
På senare åren har fru Norrie, som
bekant, i de skandinaviska länderna
mest framträdt såsom romans- och
vissångerska, särskildt i den komiska
stilen ytterligt lifvat sin publik, och
därtill har hennes högst verksamma
minspel, odladt i operetten, bidragit i hög
grad. Anledningen till odlandet af
denna konstart gaf Sven Scholanders
framgångar på det området. Likasom
han sjunger hon också äfven på
främmande språk. Hennes första visafton
här, vilja vi minnas, egde rum d. 9
nov. 1905 i Vetenskapsakademien med
fru Ina Lange som ackompanjatris.
Hon har sedan årligen gifvit
»Visaftnar» med program af allvarliga eller
skämtsamma visor och att ett par
gånger i förening med sin landsman och
föregångare Scholander.
Efter säsongens konstnärslif hvilar
hon ut och njuter familjelif på 3in
vackra landtgård i Danmark.
F. II.
m
Dr Henry Coward.
Ibland eminenta infödda musiker i
den engelska musikvärlden, stå för
närvarande främst sir Edward Elgar,
såsom kompositör, Mr Henry Wood
såsom orkesteranförare, ledande Queens
Hall-orkesterkonserterna i London, och
dr Henry Coward i Sheffield, som har
utdanat körsång i England, för
blandade röster, till en sådan fullkomlighet,
att såsom kordirigent han är enastående
i hela Stor-Britannien.
Såsom sir Edward Elgar är också
dr Henry Coward en selfmade musiker,
ty utan att studerat vid någon af de
många musikaliska akademier eller
colleges, som existera i London, har han,
tack vare stora musikaliska gåfvor i
förening med flit och ovanligt
utpräg-ladt begär att förvärfva kunskaper,
icke allenast förvärfvat titeln af doctor
of Music, som är den högsta utmärkelse
Oxford- och (’ambridge-universiteterna
bestå en musiker, men också gjort sig
känd som kompositör af flera kantater
och orkesterverk. —
Dr Henry Coward är född i
Liverpool den 2(1 november 1849. Efter
faderns död flyttade hans moder med
sin lilla son till Sheffield, der en
farbror, som var knifsmed (Cutler) tog
hand om den faderlösa gossen, satte
honom i skola och sedermera såsom
lärjunge i sin verkstad. — Ehuru
Coward under flera år stannade hos sin
farbror, låg hela hans lust och håg åt
musiken, och så snart tillfälle erbjöds
honom att höra musik var han alltid
närvarande. Under den tiden erhöll
han undervisning i violinspel och
tillhörde kören, som sjöng om söndagarna
i Queen Street Chapel. Emellertid
dröjde det ej länge innan korgossen
blef körens lärare och anförare och
tillsammans med den började ge
konserter i Sheffield.
Då Coward lemnade sin farbrors
verkstad, blef han först skollärare, men
slutligen öfvergaf han också den banan,
egnande sig helt och hållet åt musiken,
och detta med sådan succés, att han
är nu Englands förnämsta kordirigent.
Sheffield-kören, »Choral Union» som
han under åratal har dirigerat, är nu
icke allenast ryktbar i hela England
för sin superba sång — der de ofta
sjunga på stora konserter i Queens
Hall, London, utan också i Tyskland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
