Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 11. 3 Juni 1907 - Dr Henry Covvard (med porträtt), af Hildegard Werner - Signe Hebbefesten på Kgl. teatern, af H. - »Nyfikna fruar». Textinnehåll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I september 1 90(> reste dr Coward
med ein Elite Yorkshire Chorus,
bestående af 300 medlemmar, till
Frankfurt och Düsseldorf, der han med
bistånd af en tysk orkester gaf storartade
konserter, h var vid Handels »Messiah»
och Elgars »Dream of Gerontius»
utfördes med så stor succés, att dr
Coward blef hyllad med tal, lagerkransar
och hurrarop.
Såsom dirigent är dr Coward mycket
omtyckt och populär och har en
fullkomlig kontroll öfver de väldiga
tonmassor han anför. Renhet, precision,
och dramatisk nyansering, från det
ljufligaste pianissimo till det mäst
öf-verväldigande fortissimo, i förening med
det tydligaste textuttal äro framstående
egenskaper hos alla körer, som hafva
blifvit inöfvade under dr Cowards
taktpinne. Då för några år sedan
kapellmästaren Felix Weingartner för
första gången hörde Sheffields Choral
Union sjunga, höll han ett entusiastiskt
tal, deruti han förklarade att körsång
för blandade röster i Tyskland stod
långt efter England, och att tyska
musiker borde resa till Sheffield för att
lära sig den rätta metoden att inöfva
en kör, så att den kunde sjunga con
amore
Såsom ett bevis på dr Henry
Cowards utomordentliga energi och
aktivitet vill jag nämna, att han är ej
allenast dirigent för Sheffield Choral
Union, men också af följande Choral
Societies: Barnsley St. Cecilia Socitey,
Leeds Choral Union, Southport Musical
Festival, Huddersfield Festival Choral
Society, och Newcastle on Tyne
Choral Union, som består af 450
medlemmar, och som dessa Choral Societies
äro spridda öfver hela norra England,
så måste dr Coward ofta resa hundra
eng. mil för att under ett par timmar
dirigera en repetition. Det har ofta
förvånat mig då jag varit närvarande
vid repetitionerna i Newacstle on Tyne,
att se med hvilket lif och lust han
sköter sitt kall, ehuru han har just
anländt från en lång järnvägsresa —
af 130 eng. mil — eller mera.
Under musiksäsongen, som slutade
i april, hafva ofvannämnde Choral
Societies utfört, under dr Cowards
dirigentskap, ibland annat följande
musikverk: Händeis »Messiah». 5 gånger,
Beethovens »Choral Symfonie», n:o 0
— 3 gånger; Elgars oratorium »The
Kingdom», 3 ggr; Elgars Gerontius
dröm, Mendelssohns »Elijah», Berlioz’s
»Faust», J. S. Bachs H- moll-mässa,
Brahms »Requiem», Brahms
»Schicksalslied», Verdis Requiem, Händels
»Samson», Barrys oratorium »Judith»,
Barrys »Bied Biper», hvardera en gång.
Sådana fakta angående dr Cowards
verksamma lif i den engelska
musikvärlden äro vältaligare än mina ord;
men i alla fall hoppas jag att min
biografi i Svensk Musiktidning, skall
göra honom känd också i Skandinavien.
Hildegard Werner.
Signe Hebbe-festen på kgl.
teatern.
Den sceniska föreställning, som flera
af fröken Signe Hebbes f. d. elever
föranstaltat till firande af hennes 70
års-dag — som dock infaller d. 30
juli under »den döda säsongen» och
derfor nu blef gifven, — egde rum d. ‘28
maj inför en festklädd publik och i
närvaro af kronprinsen, prins Carl med
gemål och prins Eugen. Bå första
raden närmast scenen såg man
balustraden och platsen innanför
blomstersmyc-kad, denna afsedd för festföremålet,
och då fröken Hebbe inträdde att taga
denna i besittning, reste sig hela
publiken och mottog henne med starka,
ihållande applåder. Efter uvertyren
till »Ipbigenia i Aulis», liksom
»Orfe-us» anförd af herr Lang, gafs 2:a
akten af Mæterlincks drama »Monna
Van-na» med frk Lundeqvist i titelrollen
och hr de Wahl som Brinzivalle, en
roll, som han utför med mycken kraft
och pathos. Härpå följde andra aktens
2:a tablå ur Glucks »Orfeus», visande
Elysium med uppträdande af balett
och möte mellan Orfeus och Eurydike.
Den senare utfördes behagligt af fru i
Svärdström-Werbeck, som för denna
fest förlängt vistelsen i hemlandet.
Orfeus återgåfs med känd talang af fru
Jungstedt, som man ett helt år saknat
på denna scen och som nu vid första
framträdandet på scenen hyllades med
rika applåder. Slutnumret, uvertyr och
3:dje akten af »Figaros bröllop», an
fördes af hofkapellm. Nordquist.
Gref-vinnans roll återgafs intagande och
förträffligt af fru Svärdström-Werbeck.
Särskildt blef den vackra brefduetten
af henne och fröken Hesse mästerligt
återgifven. Afven fru Norrie deltog
som den till trädgårdsflicka utklädda
Cherubin och fick sig vid
framträdandet inför grefven en applåd af
publiken. Rollbesättningen var för öfrigt
densamma men i baletten förekom en
nyhet, hr de Wahls och fröken Hilda
Bergströms medverkan i en kontradans,
som inbragte det extraordinära
balettparet lifligt bifall.
Att rikligt bifall och inropningar
följde efter hvarje programnummer
behöfver knappt nämnas. Då efter
föreställningens slut ridån applåderades
upp för tredje gången, fick man
bevittna hur fröken Hebbes elever äro
färdiga att »bära henne på sina
händer», hvilket bokstafligen inträffade då
herr Forsell och de Wahl buro henne
»på gullstoL) fram på scenen för att
få mottaga en slutlig, entusiastisk
hyllning af så väl publik som vid festen
medverkande. Till hyllningen hörde
också jemte rikt blomsteroffer en
kolosal lagerkrans. — Och så var jag ej
med längre — som det heter i sagan.
För halftannat år sedan meddelade vi
i denna tidning en biografisk uppsats
om fröken Hebbe jemte hennes
porträtt. II.
-w-*—-t–«—1—
Nyfikna Fruar.
Textinuehåll.
I vårt förra nummer redogjorde vi
å största korthet för handlingens
innehåll i operans senaste nyhet. Textbok
finnes ej att tillgå, hvilket dock alltid
borde vara fallet då ett nytt operaverk
uppföres. Enligt uppgift har man först
velat vänta hur nyheten »skall gå»,
innan man kostat på tryckning af
texten. Emellertid vilja vi nu efter
redogörelsen på operaaffischen låta våra
läsare, som ej sett operan, få del af
textinnehållet. Titeln på pjesen är ej
fullt korrekt; den borde egentligen heta
»nyfikna fruntimmer» ty af de fyra
nyfikna damerna i densamma äro
endast två fruar, de andra äro en dotter till
en af dem och dennas tjänarinna.
Ber-sonalen är nämligen den nedanstående
som påaffischen endast upptager namnen.
Scenen är i Venedig i midten af 18:de
århundradet och de resp. äkta männen
och herrarne för öfrigt, medlemmar af
klubben »Amicitia», tyckas vara
väl-bestälda borgare i den bekanta
lagunstaden. Figurerna i pjesen, närmare
bestämda, äro följande Ottavio, hans
hustru Beatrice och dotter Rosaura;
Lelio och hans hustru Eleonora;
Flo-rindo, förlofvad med Rosaura;
Colum-bina, tjänarinna hos Ottavio; Bantalone,
gammal rik ungkarl, Arlechino, tjänare
hos Bantalone; Leandro, Asdrubale,
Almoro, Alvise, Lunardo, Momolo,
Menego, medlemmar af klubben. För
öfrigt förekomma tjänare, gondolierer,
män och kvinnor af folket.
Handlingen är följande.
Fiirsla akten. Herrarnes klubblokal
på kasinot. \ ännerna äro samlade,
pratande och sysselsatta med
schack-och biljardspel. Bantalone kommer.
\ ännerna föreslå honom att bjuda dem
alla på supé, och Bantalone ger sin
tjänare, Arlechino, order att göra i
ordning kalaset.
Tablå. Rum hos Ottavio. Fru
Beatrice och hennes dotter Rosaura
samtala om hvad herrarne kunna syssla
med på sin klubb. Beatrice fruktar
för att der är ett spelhus, der hennes
man förlorar alla sina pängar.
Rosaura tror att de träffa älskarinnor der.
Fru Eleonora kommer och berättar att
hon hört herrarne på kasinot söka
»lapis philosophorum» (de vises sten).
Columbina störtar in och omtalar att
herrarne på kasinot äro alkemister,
besvärja andar och bedrifva trolleri; i en
underjordisk håla söka de medels
svartkonster och hexeri göra guld. Af
Arlechino som inkommer söka
fruntim-merna förgäfves utforska herrarnes göra
på kasinot; han slår bort alla deras
frågor med skämt. Fru Beatrice söker
förgäfves utforska sin man. Lika
fruktlöst anropar Rosaura sin fästman,
Flo-rindo, att för henne yppa hvad de ha
för sig på kasinot. Columbina
inträder och hviskar till Rosaura att låtsas
falla i vanmakt, hvilket Rosaura gör.
Florindo blir förskräckt, ropar på hjälp,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
