- Project Runeberg -  Svensk Musiktidning / Årg. 27 (1907) /
89

(1880-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Titel och innehåll - N:r 12. 2 sept. 1907 - Joseph Joachim † (med porträtt)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

t

I

Joseph Joachim

Joseph Joachim.

t

ommarens märkligaste
tilldragelse inom musikvärlden
är väl fränfället af
violinisternas »konung» Joseph
Joachim, som efter en kort
sjukdom afled i Berlin den 15 augusti.
Ännu i början af maj medverkade
Joa-chim-kvartetten—Joachim, Halir, Wirth
och Hausmann — vid 8:de
kammar-nmsikfesten i Bonn af föreningen
»Beethovenhaus» med *tt kLssiskt
program, som upptog ve: k af
Haydn, Mozart, Beethoven,

Schubert och Brahms. Vid
detta tillfälle yttrar en
musik-referont om den nämnda
kvartettens primas: »Om äfven

Joachims teknik ej mer är den
gamla helt och hållet, hvad
beträffar den absoluta
renheten i de högsta lägen och
klangfylligheten, så är detta
en obetydlig brist emot den
själfullhet och innerlighet, som
adlar den nu sjuttifemårige
mästarens spel.»

Då man för sex år sedan
firade Joachims sjuttioårsdag
heter det om honom i en tysk
musiktidning: »Mer än ett

halft århundrades händelserika
musikhistoria bar mäster
Joachim upplefvat. Mången stjärna
har han sett lysa och
förblekna under det hans genius
utvecklat sig med allt klarare
glans. Oberörd af partiernas
strider står Joachim än på en
öfverskjutande höjd som värn
och vaktare för klasisitetens
palladium». I denna egenskap
stod ock Joachim främmande
för den nya musikriktningen,
och det var denna, som redan

N:r 12. Redaktör och utgifvarei FRANS J. HUSS. NORDISKT MUSIKBLAD.
Telefon: Brunkeberg 14 97. Stockholm den 2 sept 1907.

Expedition: Kammakaregatan 6.

Pris: He’år 5 kr. Lösnummer 25 öre.
Annonspris 20 öre pr petitrad.

för mer än femtio år sedan, då
representerad af Wagner och Liezt, dref
honom att lemna den senare och
Weimar.

Joseph Joachim, härstammande från
en judisk-ungersk familj, föddes d. 28
juni 1881 i Kittsee nära Pressburg.
Han var ett musikaliskt underbarn,
och redan vid 7 års ålder uppträdde
han offentligt med sin förste lärare,
konsertmästaren vid teatern i Pest,
Szervaczinski. Han kom derefter 1838
till konservatoriet i Wien, där han
hade till lärare Josef Bohm. Dennes
undervisning bragte honom snart så
långt, att han i Leipzig först uppträdde
på en konsert af den firade sångerskan
Pauline Viardot-Garcia och straxt der-

efter i nov. 1843 på en
Gewandhaus-konsert bestod profvet på ett lysande
sätt inför en mycket kritisk publik.
De följande sex åren stannade Joachim
i Leipzig, som då under
Mendelssohn-Schumanns epok stod i sin fulla glans,
och särskildt under inflytande af
Mendelssohn fortgick hans utbildning. År
1844 uppträdde han i Gewandhaus i
Maurers quadrupelkonsert tillsammans
med Ernst, Ferd., David och Ant.
Bazzini, den berömde italienske
violinisten, som under sin ty3ka turné
gjorde ett längre uppehåll i Leipzig
för Bach och Beethovenstudier. Från
Leipzig gjorde sig Joachim bemärkt
genom flere konsertturer och uppträdde
redan 1844, mel rekonimtndationer af
Mendelssohn, i London, som
han sedan ofta besökte och
der han slutligen hade ett
fast och lysande engagement
som årlig gäst. År 1845
uppträdde han med en egen
större komposition för violin
och orkester i Leipzig, der
han blef medlem af teater- och
konsertoikestern samt lärare
vid konservatoriet. Efter
Mendelssohns död 1847 trifde8
han ej rätt väl här ulan
antog på uppmaning af Liezt en
konsertmästarplats i Weimar
1849. Om än umgänget med
Liszt blef af betydelse för
Joachim, så hade han dock
för »nytyska» riktningen inga
sympatier, såsom vi förut
nämnt, hvarför han lemnade
Weimar, härden för densam_
ma, och flyttade 1854 till
Hannover, der den
musikäl-skande konungen beredde
honom en lysande ställning och
för honom särskildt inrättade
en konsertdirektör-befattning
med en lätt tjänstgöring, som
lemnade honom frihet att
företaga åtskilliga konsertresor.
Här gifte han sig 1863 med
Amalie Weiss, berömd alt_

i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:00:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmusiktid/1907/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free