Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 19 o. 20. 15 Dec. 1907 - Oscar II † - Vid minnesfesten i musikaliska akademien, af Oscar Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
05CRR II.
f Sveriges bygder råder sorg
och saknad, ty den åldiige,
vördade och älskade
landsfadern har skördats af döden.
Konung Oscar II afled på
Stockholms slott söndagsmorgonen den
8 december klockan tio minuter
öfver nio efter att endast några få
dagar ha varit bunden vid
sjukbädden. Den sjukdom, hvaraf han led,
forkalkning i blodkärlen, medför
emellertid ofta en plötslig död För ett
år ’sedon vid denna tid råkade han
ut för ett häftigt sjukdomsanfall, som
då väckte mycken oro och gaf
anledning till rykten om hans bortgång
redan då. Hans starka fysik segra le
dock, och han kunde på sommaren
företaga sin vanliga rekreationstnr till
Marstrand. Efter densamma och
under denna höst har ej heller försports
att hans helsotillstånd varit
oroväckande. Ännu onsdagen den 27 nnv.;
då »Doa Juan» gafs på operan
såsom abonnemangsföreställning,
bevistade konung Oscar densamma. Detta
var sista gängen han visade sig
offentligt och då mottog hyllning af sitt
folk, när vid hans inträde i kungliga
logen hofkapellet uppspelade
kungssängen; »Ur svenska hjärtans djup en
gång» — den gången, den sista han
ly7ssnade till dess toner.
Några dagar senare, på Oscarsdagen,
då han naturligtvis hade att emottaga
många uppvaktande personer, kände
han sig så trött, att han måste hvila
på en soffa mellan besöken, och två
dagar derefter nödgades han intaga
sängen, som blef hans dödsbädd.
Underrättelsen om konungens allvarliga
sjukdom väckte stor sensation i
huf-vudstaden och stora folkhopar s’gos
församlade vid de uppslagna
bulletiu-erna, som redosjorde för sjukdomens
förlopp. Efter dödsfallet har af
pressens yttringar såväl inom vårt eget
land som i utlandet visat sig med
huru stora sympatier den högt bildade,
fredssälle och personligt älskvärde
konungen varit omfattad.
Född den 21 jauuari 1829 fattades
det föga mer än halfanuan månad i
att han uppnått en ålder af 79 år.
Hät, i denna tidnings spalter, är ej
rätta rummet att skildra konung
Oscar 11:8 betydelse och verksamhet
som regent eller personlighet för
öf-rigt. Här hafva vi endast velat egna
den hädangångne fursten en
miuues-runa, jämte bild, med hänseeude till
hans ställning och förtjänster i
afse-ende på tonkousten Därpå ha vi
föiut, senast för tio år sedan, då vid
tiden för den stora
Stockholms-utställ-ningen han firade 25-årsjubileum som
regent, fästat uppmärksamhet i det vi
äfvon meddelade hans bild jemte
åter-gifvande af det porträtt af honom
såsom Musikaliska akademiens preses,
hvilket tillhör densamma.
När på den stora musikfestens
första konsert under nämnda
utställning konung Oscar vid inträdet i
hallens kungalcge festligt helsades med
kungssången och fanfarer, var denna
hyllning icke endast egnad åt
monarken, som hedrade festen med sin
närvaro, utan äfven åt tonkonstens höge
bfskyddare, hvars intresse för denna
och särskildt den skandinaviska
musikfesten var af alla kändt.
I tonernas sköna konst sökte han
gerna njutning och vederkvickelse
efter regeringsbestyren. Utrustad med
en vacker, omsorgsfullt odlad stämma
och mästare i smakfullt föredrag, lät
han ej sällan höra sig å de af honom
anordnade mnsiksoaréerna vid hofvet,
till hvilka framstående konstnärer och
amatörer pläga inbjudas. Förste
hof-kapellmästaren Nordqvist brukade leda
dessa soaréer, och en gifven
ackom-pagnatör egde han länge i den
skicklige pianisten professor Ivar Hallström,
som i toner tolkat så många af
konungens skaldeverk. På musikens
teoretiska studium hade kung Oscar också
nedlagt allvarligt arbete.
I fråga om konung Oscars
musikaliska verksamhet går blicken
ovilkor-ligen tillbaka till den tid, då han så
som heriig af Östergötland täoktes
åtaga sig presidiet i Musikaliska
akademien. Från 1864 till 1872, då han
besteg tronen, fungerade han 6om
akademiens preses. Mus kaliska
akade-di-miens verksamhet var i börjsn af
60-talet hämmad af stridigheter inom
densamma. Här behöfdes ett
öfver-hufvud med anseende och förmåga att
jemoa missförhållandena, och valet föll
på den kotstalskande fursten Oscar
Fredrik. Lyckligare val kunde ej ha
skett. Genom hertigens initiativ
inträdde akademien i ett nytt skede
af tidsenlig utveckling. På hans
förslag utbildades dess läroverk 1866 till
ett konservatorium i likhet med
sådana i utlandet, likaså blefvo
Musikaliska akademiens handlingar utgifna i
en värderik tidskrift, minnesfester
höl-los öfver hädangångna ledamöter och
associéer, uppmärksamhet egnades åt
kyrkosångens förbättring, och
akademiens förhandlingar fingo en högre
lyftning genom skriftliga och muntliga
föredrag i rent musikaliska ämnen
samt musikillustrationer af framstående
konstnärer. Många andra åtgärder till
akademiens och konservatoriets båtnad
vidtogos under prins Oscars presidium,
och efter sin tronbestigning vorden
akademiens beskyddare framlade han
för riksdagen den regeringsproposition,
hvarigenom akademien och hennes
läroverk fingo en egen byggnad, till
hvars inredning han skänkte en
betydande summa. Genom många
dyrbara gåfvor till akademien, särskildt
dess bibliotek, har kung Oscar
fortfarande visat denna sin bevågenhet.
Bland andra värderika gåfvor må näm
nas ett större porträtt af akademiens
stiftare Gustaf III samt ett af
konungen sjelf i akademiens nniform. Det
var ock med allt skäl som
Musikaliska akademien, då densamma präglade
en medalj till minne af sin furstlige
preses och beskyddare, å denna
inristade den betydelsfulla och vackra
sentensen: Merita Tua Chordir Sonant
Xostrir,
Konung Oscars rika verksamhet på
litteraturens och vitterhetens fält,
huf-vudsakligen före hans uppstigande på
tronen, kan här endast helt kort
antydas. Fi m’io år ha förflutit sedan
hans diktcykel Ur svenaka flottans
minnen prisbelönades af Svenska
akademien. Vidare må erinras om det
dramatiska utkastet Några timmar på
Kron oborgs slott den 29 oktober 1G58,
Högtidstal i K. Musikaliska akademien
under ett nioårigt presidium, idyllen
Blommornas undran (1860) och
balladen Herr Hjalmar och skön Ingrid
(1865), båda satta i musik af Ivar
Hallström, likasom kantaten Upsala
minne, skrifven till en fest i
sångsällskapet O- D. (»Orfei Drängar») i
Upsala. Vidare må erinras om hans
dikthäften Nytt och gammalt af Q****,
hans öfversättning af Herders »Cid»
och Göthes »Torquato Tasso». Samlade
Skrifter af Oscar Fredrik började
utgif-va8 1875. Konung Otcars lärdom,
liiterä-ra verksamhet och allbekanta vältalighet
har föranledt flera in- och utländska
universitet att förvärfva sig honom som
hedersdoktor. Sin första lagerkrans
såsom sådan erhöll han 1868 vid
Lunds universitets 200-års-fest.
Tid minne af konung Oscar såsom
talare och diktare må här följa ett af
hans tal under den tid han var
preses i Musikaliska akadenren, och detta
synes oss nu särskildt lämpa sig till
återgifvande. Derjemte vilja vi
anföra de musika‘i8ka epigram öfver
berömda tonsättare han diktat under
benämningen »Xenier».
Vid minnesfesten i
musikaliska akademien.
Den 25 april 1809
af
Oscar Fredrik.
Efter vår store psalmsångares, Johan
Olof Wallins, fiånfälle fans, bland hans
otryckta handskrifter, den sköna vers,
som sedan blef ristad öfver ingången
till hans sista hvilokammare:
Jordens Oro Viker
För den frid som varar;
Grafven allt förliker,
Himlen allt förklarar I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
