Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 19 o. 20. 15 Dec. 1907 - Vid minnesfesten i musikaliska akademien, af Oscar Fredrik - Xenier, af Oscar Fredrik - Prenumerationsanmälan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med dessa ord. i hvilka hoppet om
de timliga missljudens förlikning och
förklaring så herrligt uttalas, må äfven
dagens minnesfest invigas.
I vissa hänseenden påminner vår
jordiska tillvaro rätt mycket om
harmonilärans dominantseptimaekord. I
detta (dissonans) ackord finnes
nämligen en inneboende trängtan efter
uttyd-ning, efter upplösning. Det röjer en
aning om den rena samklang, till
hvilken det med en underbar åtrå, med
en nästan magnetisk kraft drages.
När den dissonerande septiman i
ackordet faller till den nya treklangens
ters; när dominantackordets
uppåtsträf-vande element, den stora tersen,
förmår fatta och hinna den nya tonikan
eller grundtonen samt när den förra
grundtonen i dissonansackordet med
förnyad styrka såsom dominant öfvergår
till den nya samklangen, då förklaras
en gåta i tonernas verld.
Motsvarande upplösning och
förklaring af lifvets gåta kunna vi äfven
tänka oss. Eu gång slockna
timlighe-tens Hämtande lågor, lifskraften
sjunker, det oväsentliga, som här fängslat
våra sinnen, förlorar sin tjusningsmak1;
men i sjelfva förvandlingen uppenbarar
sig en fridens engi-1 för trons
klarnande blick. Den återstälda
harmonien segrar öfver förgängelsens
disharmoniska element. Den befriade anden
svingar sig upp mot sitt efterlängtade
hemland.
Förbytt i sabbatens hvila är redan
denna orofulla tidens dagsverk för de
bortgångne män, hvilkas minnen
Akademien i dag firar.
För dem hafva, så hoppas vi, dessa
ofullkomliga ackord — utöfver hvilkas
strängt omgärdade gränser och relativa
klangelement ingen dödlig någonsin
lyckats hinna — numera blifvit
absolut och herrligt förklarade. Men,
medan de fröjdas åt njTa sferers samklang,
kunna och böra vi tacksamt lyssna till
de tonskatter, de lemnat oss i
testamente, och af de hädaugångne
mästar-nes verk taga efterdöme, på det ock
vi i sinom tid skole njuta hvilan och
dess sällhet.
Må derför några af deras
tonskapelser här ånyo framträda, på samma
gång som erkänsla och saknad i korta
drag teckna deras vigtigare
lefnads-händelser och mest utmärkande
karaktersdrag.
Men först och fråmst må vår
herrliga orgels förspel stämma hvarje sinne
till varmt och andaktsfullt allvar.
Ledsagade af orgeltonernas svall
lyf-tade sig förr så ofta de bortgångnes
längtande andar upp ur dödlighetens
töckenhöljda dal, för att, under några
flyktiga ögonblick, på bönens eller
aningens vingar närma sig ljusets och
skönhetens källa 1
Ledsagade af orgelns manliga
sorge-toner sänktes omsider deras jordiska
del i griften och betäcktes af den mull,
med hvilkan stoftet skulle blandas!
Ledsagade af orgelns toner må ock
nu våra tankar uppsöka de förklarade
andarna, hvilka nu sväfva tillbaka till
sitt ursprung, sedan förgängelsens
bojor brustit, sedan de dissonerande
ljuden fått sin upplösning till
fullkomligare samklang, sedan:
Grafven allt förlikt och
ldmlen allt förklarat!
Xenier.
af Oscar Fredrik.
Händel.
Ilvad helig och högtidlig sabbatstou
I dina verk! Du krossar, men hugsvalar.
Själf domsbasunen från den högstes tron
Hlir nådens budskap och 0111 frälsning talar.
Ilagdn.
U, höge siaré, hland konstens fader
Med vordnad nämnas inå ditt sto-a namn,
Dock huru from du är, hur ludd du gläder.
For mänskligheten öppnar du din famn.
Du ej med maktspråk, nej, som hroder träder
Ib’and oss u.t; din stämma hlid och skär
Förkunnar: jag blott harmoni begär,
Hon är mitt mål, min högsta siillhet här!
Mozart.
Hvad själen ädlast känt, hvad hjärtat ljufvast
drömde.
Det blef till perlesvall af toner på ditt bud.
Med konsterfaren hand den lika flod du tömde
i snillets trollpokal och tvang ur skatten ljud.
En värld, i undran och förtjusning fången.
Stod lyssnande — och lyssnar än till sången
lieethove».
Andevärldens mysterier skäukte du röster
All naturen till villigt genljud du tvang.
Så, när solen rann upp ur öknen i b ter,
llyllningshymnen ur Memnonsstoderna klaug.
Weber.
Österlandets underbara glans,
Fagert månsken öfver elfvo-dans,
Skogens romantik och riddarsagan,
Vilda jakten, jungfruns tysta klagan
Vid ditt varde finpo livar sin röst,
Med ett eko i millioner bröst.
Ilossini.
Andalusiens sol, Vesuvens lågor,
Hosens prakt och drufvans heta blod,
llimmel hlä i spegelblanka vågor,
Kors och radband, svarta lockars flod,
i Ömhetstrånad, tydd af näktergalar,
Qvinnolist, på en gång djärf och mild —
Allt förstod du i Thalias salar
Gjuta samman i harmeuisk bild.
Meyerbeer.
I praktfull tonskrud har du så som ingen
Måug liäfdens minne klädt,
Besjungit onda makters kamp mot tingen
Och mänskors fallua ätt.
Men bönens kraft också, när hvita vingen
Hon höjt mot lunden lätt.
Träd därför in uti den vigda ringen
Med snillets egen rätt!
Auber.
Jag såg det skälmska draget omkring munnen
Och ungdomselden än i gubbens blick;
Två ord af dig och strax en vän blef vunnen,
Du omotståndlig var, så ryktet gick.
Och som du själf, så var ock din musik:
Än yr och fri, än i demnntked fangen,
1 röfvarkulan, klostret och salongen,
En Odyssé, så skön och växlingsrik.
Wagner.
Vår tid ju hyllas för sin kalla klokhet
Och väg-t snillets halt i pänning eller börd.
Dock, när om sagans skatt din lyras
guldsträng ljöd,
Steg hopens termometergrad till — kokhet.
Gounod.
Nej, jag ej tolka kan, jag kan blott känna
Den ädla fröjd som din lyrik oss skänker.
1 hjärtblod har du doppat djupt din pänna
Och fångat tåren s m i ögat blänker.
Du smugit tröstens ton bland synd och irring,
Till samklang upplöst missljud > ch förvirring;
Du batets dolk för kärleks fötler lagt
Och lifvets seger stält mot dödens makt.
8*
Prenumerationsanmälan,
Svensk ^Insiktirining
upplefver sin 28:de årgång 1908
och anbefaller sig i våra musikvänners
åtanke. Fndeitecknad kan ock nästa
år fira ‘iö-års-jubileum soin tidningens
redaktör. B-hofvet äfven i vårt land
af en musiktidning, tillgodoseende den
allmännna musikbildningen — ej endast
fackmusici af lägre eller högre ordning
— är oomtvistligt, och att den plan,
efter hvilken Svensk Musiktidning är
redigerad, tillgodoser detta behof —
nämligen af en populär-instruktiv
musiktidning för den musikaliska
allmänheten — tycks bevisas däraf, att ingen
annan tidning för musik så länge
existerat i vårt land eller ens i den
skandinaviska norden. Svensk Musiktidning
har gjort till sin uppgift att tillgodose
så väl vår konsthis oria genom
kontinuerliga uppgifter om operaverksamheten
och konsertväsendet i hufvudstaden samt
genom utförliga biografiska uppsatser,
som ock att i det allmänna
musikvetandets intresse meddela notiser om
musikvärldens viktigaste tilldragelser i
in- och utlandet, särskiidt i Finlands,
Norges och Danmarks lnifvudstäder,
instruktiva uppsatser, blandade med
följetongsartiklar, musikpressens alster,
musiklitteratur etc., hvarigenom både
lärorikt och omväxlande innehåll
erbju-des. Fina porträtt till biografierna
illustrera hvarje nummer.
I det vi frambära vårt tack till dem,
som hittills gynnat Svensk Musiktidning
med prenumeration, hoppas vi på deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
