Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 18. 1 Dec. 1909 - En skriftväxling emellan J. C. F. Hæffner och d. v. sekreteraren vid K. Musik. Akademien Pehr Frigel rörande den förres koralarbete, (Meddelad af C. F. Hennerberg)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gels svar å detsamma. Båda
aktstyckena meddelas här in extenso.
Upsala den 6:te July 1810.
Högädle Herr!
Jag ville önska at de gissningar som
jag har, och nu säger äro ogrundade:
jag har trott och ansedt Herr Kongl:
Sec: för en så trofast vän, som alldrig
kunde hysa eller tänka en falsk tanka
emot mig. — Nu til Saken! Jag har läsit
Tit: Pro Memoria til Psalmboks Comitéen:
duger Således min Choralbok ej, för det,
at bassen ej är besiffrad, är det
obrukbar at det är satt 4 stämmigt, gjör det
ej effect på Orgerna, och at för de 4
stämors skull Organister ej kan spela
därefter. På alt detta svarar jag, med så
mänga Kapellmästare, Musik
Compositeu-rer, Organister, och Klaverkrablare som
fins i Sverge, jag tar op med dem alla,
om jag ej spelar så godt en besiffrad
bass som någon, och utan at vara
högfärdig bättre än alla, således 1., om jag
kunde vinna 10,000 Rdr jag ej kan spela
en Choral af mina jag skrifvit i 4
stämmor sådane de äro satta, om jag tar
bassen besiffrad och lemnar bortt
mellan-stämmorna. 2:a Hvem vill skrifva bättre
bassar under en Choral. 3:e at säga,
man kunde ej fördubbla, och utan
fördubblingar gjorde ej en Choral effect,
härrör af — huru mycket kännedom det
fodras at kunna med skicklighet fördubbla,
därtill fodras en hiskelig kännedom och
vana, jag trottsar, under alla Organister
i hela Sverge fins ingen enda som kan
det. 4. Skall då Vår Herre höra idel
falska gångor i Musiken vid dess dyrkande,
och kunde Öron total fördärfvas för
Musik igenom våra Organisters tafsande?
Sjelfva vår store Ahlström har den nånsin
kunna spela, eller speit en Choral utan
falska lägen emot Harmonien? Ännu en
stor skara af bevis kunde jag anföra —
men besta ändamålet som påsyftas är detta
efter min tanka: Ahlström ska vid
utgif-vande af Choralboken til nya Psalmboken
taga ifrån mig belöningen för mitt
använde möda: och Musikaliska Akademien
hedern, är det ej så? Och det är ju nu
lätt at gjöra en Choralbok? Men har ej
Musik: Akademien äfven granskat mitt
ut-gifne Choralbok? Nu något —. Om et
Ny Choral ska gjöras, kan jag da ej äfven
besiffra bassen, om det är så nödvändigt?
Och hvem kan bättre inse
ofullkomligheten af min utgifvna Choralbok än jag —
ingen ? Och hvem kan mig visa en bättre
Choralbok än mitt af alla tryckte som
fins? Jag är alldrig stolt eller äregirig,
men hvad rätt och billig älskar jag. Jag
förklarar tryckte Mässan som jag skrifvit
för oduglig, och detta med Själ, den skrefs
för ögonblicks behof: Tit: har äfven
föreslagit en form och äfven anmärkt
tonarterna, jag fick det af Arke Biskopen,
förlåt at jag säger fritt mitt omdomme: de
två första Noter äro falska, alldrig kan
man med en ensam Sång i Jotiiska tonen
börja med C, A, man kommer då i 3:e
tonen: Doriska tonerna i densamma äro ej
riktige efter sin Scala: och Decalmatm är
ej riktig i sitt värde utsatt. Jag talte
med vår goda Doct:r Ödman, om det
hela, den är af min tanke, emedan Arke
Biskopen undvikar at ut gifva Svar; at
han kommit öfverens med bägga Herrarna
i Stockholm, huru det ska och bör bli
med dessa två omtalte Saker: Har jag
rätt eller orätt? Mässan hur den bör
vara, och ska vara, har jag färdig, men
fan ska den ge fram, Herrarne kan nu
först göra sin, sedan kominer jag, det
är förbannat lätt om man står pa en
annans axell, at se längre. Ännu en gång
säger jag, med största glädje vill jag höra,
om jag har orätt, ingenting ska mera glädja
mig. Men Gud i hvad för tider lefva
vi? alt dyrt, ohygligt, Gud ske lof jag var
ej i Stockholm.
Hur är det med Kapellmästariet den
ena är stupid den andra klåckare eller
Kuster — Lustig — Es ist doch die beste
Welt — sade den som låg i glödande
Ungen. Stockholmare de ser snart
Musiken back ifrån, som en Ängelsman efter
Prof. Küstners mening såg Månen. Med
all Högaktning och Vänskap är jag
Högädle Herr Kongl. Sec: ödmjuk: tjenare
H æ f f n c r.
(Utanskrift:)
Kongl: Sec:
Högädle Herr
E r i g e 11
Stockholm.
(Sigill med svart lack har ett monogram
af bokstäfverna J. C. F. H. Af Erigels
hand finnes följande anteckning.
Ankom d. 9 Julii 1810.
Besvaradt d. 25 do. —.)
Koncept till Frigeis svar.
Stockholm den 23 Julii 1810.
Högädle Herr Kapellmästare!
Tit. Skrifvelse af den 6 dennes har
högeligen surprenerat mig, både i
anseende till ämne och ton. Kanske vore
rättast att ej svara derpå, men jag tror mig
dock böra göra ett och annat genmäle,
för att visa Tit. ofog. Har Tit. läst och
begripit min Promemoria till
Pastoral-Ut-skottet, så borde Tit. kunna inse meningen
med mitt oskyldiga Förslag om en
noterad Psalmboks-Uplaga, att den ej kan vara
annan, än att egenteligen
Psalm-Melodierna må vinna lika sanction med sjelfva
Psalmerne, och sedermera ej komma att
förändras efter livar och cn inbillsk och
okunnig orgelspelares eller författares
caprise. Sa skedde med 1 695 års
Psalm-Bok, men likafullt hafva Choral-Böckerne
funnits nödiga. Jag inser ganska väl
nyttan af Choralernes 4-stämmiga utförande,
och har alldrig bestridt eller tänker
bestrida den, men för ändamålet af den
noterade Psalmboks-Uplagan kunde det
ej blifva nödigt, och skulle dessutom göra
den för kostsam. I öfrigt har jag ansett
en sådan Uplaga, för anförda skäl, väl
nyttig, fast ej nödvändig, hvarföre jag ock
i mitt yttrande mera önskade, än yrkade
den. Hvad beträffar Choral-Bokens
öf-verseende och reglering af flere
sakkunnige, så tror jag mig ej heller derutinnan
hafva så aldeles orätt. Det är sannt, Aka-
demien har obiter granskat de Första 127
Numrerne af Tit. arbete, och i
anledning af samma granskning, samt i
förlitande på Tit. lika sorgfällighet vid
utarbetandet af fortsättningen, (som likväl icke
kom under dess ögon förrän efteråt), fällt
ett favorabelt yttrande om samma arbete
uti Circulaire-Brefvet till Consistorierne,
och detta omdöme har jag ej heller
någonsin ansett oförtjänt. Att likväl
åtskilligt ej skulle kunna bestå vid en
strängare granskning och vara fullt lämpeligt
för Svenska Församlingen, tror jag mig
kunna bevisa om det påfordrades: Till
ex. Melodierne nr 180 och 411. — Skulle
det då vara aldeles ur vägen, att vid en
ny reglering af kyrkosången litet biträde
lämnades till Melodiernes rättande på
åtskilliga ställen, (hvilka ej äro få) efter
Församlingens behof och det bruk, som
i tidens längd blifvit infördt, och hvilket
bruk hvarken genom Föreskrifter i
Cho-ral-Boken eller genom det starkaste
Orgelverk, eller den mäst Stentoriska Choeur
låter ändra sig uti de Psalmer som
allmänheten oftast sjunger och följakteligen
bäst känner? Skulle någon heder eller
vinst frångå Tit. derigenom? Eller ligger
mera mackt uppå Tit. profit, än på
Församlingens behof? Är Akademien, den
Tit., lika med Weiland Vogler, så
frikostigt altid behagat smäda, under det
dess approbation likväl gärna sökts, så
obehörig Domare och dess controll på
Tit. individuella tycke så aldeles
umbär-lig? — Af allt detta följer likväl icke
att jag ogillat Tit. arbete, eller hos
Ståndet velat sätta det i misseredit. Jag
tror att Tit. med dess utgifvande gjort
Svenska Kyrkosången en god tjenst, och
att det i allmänhet äger en väl afpassad
harmonisk bearbetning, ehuruväl jag har
svårt att dömma om, huruvida det, som
Tit. försäkrar, är det bästa af alla
utkomna Choral-Böcker. Men
jag är fullt öfvertygad, och kan ej gå
ifrån den öfvertygelsen, att om Svenska
Församlingen någonsin skall få en
fullkomligt god och mot ändamålet svarande
Choral-Bok, så bör regleringen däraf
besörjas af flere kunnige Personer, som
bättre känna Församlingens bruk, och utaf
erfarenhet kunna dömma hvar det låter
j sig göra att strängt förblifva vid
originalerne, och hvar man åter måste sätta
dessa åsido för att lämpa sig efter inrotad
vana, n. b. där den ej är uppenbart
stridande mot Harmoniens lagar eller
Tonartens natur. Detta har jag i synnerhet
åsyftat då jag gaf mitt yttrande till
Psalm-boks-Committéen; ej någon biafsigt på
egen nytta eller heder. Men jag har sagt
fritt hvad jag tänker, och tror kunna
bidraga till ändamålets vinnande. Trodde
mig ej heller behöfva taga föreskrift af
Tit. eller någon annan, huru jag borde
yttra mig, utan blott hålla mig vid det
jag ansåg för det rätta och sanna, då
jag därunder ej sökte att förolämpa Tit.
eller hvilken som hälst. För öfrigt är det
mig helt och hållet likgiltigt huru det går
med hela saken, jag har aldrig tänkt att
sträcka min åtgärd längre än jag gjort,
den nämligen, att, anmodad om ett ytt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
