Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 18. 1 Dec. 1909 - Borghild Bryhn (med porträtt) - Från Roma-säsongen 1909—1910. II. »Adriáno»-säsongen etc.; »Coréa»-konserterna: återblick och framtidsutsigter, af Anteros - En skriftväxling emellan J. C. F. Hæffner och d. v. sekreteraren vid K. Musik. Akademien Pehr Frigel rörande den förres koralarbete, (Meddelad af C. F. Hennerberg)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
akten, däri hon först uppträder, ägnades
henne och sedan efter operans slut, dä
hon upprepade gånger inropades och
äf-ven hyllades med blombuketter.
Såsom vi förut nämnt hade vi hoppats
att fä höra henne denna gång äfven
såsom Aida och Brynhilde i »Valkyrian», då
emellertid gästspelet blef afbrutet genom
inträffad sjukdom. Det är icke af
misstag vi kallat henne först fröken och sedan
fru, ty efter sin profsjungning här, for
hon hem till Norge och gifte sig med
sin landsman, löjtnant Landgård. En
intervju i Dag. Nyh. meddelar, att hon
därefter gjorde en bröllopsresa på
kontinenten och profsjöng för Weingartner i
Wien, hvilket hade till resultat ett 3-årigt
engagement vid dess opera, börjande i
februari, sedan sångerskan i december
besökt London, att där uppträda på en
serie konserter.
Om början af fröken Bryhns
konstnärsbana känna vi, att hon efter att ha
upp-trädt någon tid som konsertsångerska i
Kristiania, på inrådan af Edvard Qrieg,
som intresserade sig för hennes
utbildning som sångartist, reste till utlandet
för att studera hos den tyske tenoren och
smakfulle konsertsångaren Raimund von
zur Mühlen, hvilken äfven varit fru Kaja
Eides lärare. Vinsten af dessa
sångstudier blef så betydlig, att dä fröken Bryhn
för två år sedan, profsjöng för
Covent-gardenoperans direktion i London, hon
genast, ehuru hon då ännu icke beträdt
scenen, blef engagerad för denna operas
engelska säsong, en anställning, som
sedan fortsattes under den italienska
sommarsäsongen på denna opera, dit då
världens förnämsta sångkrafter församlas, och
hon fick sjunga vid sidan af sådana
sångstjärnor som Luiza Tetrazzini, Lina
Cavalieri, Melba m. fl. I London har fröken
Bryhn särskildt gjort lycka såsom
San-t u z z a i »Cavalleria rustieana», Venus
i »Tannhäuser» och Brynnhilde. Till
Wagners musikdramer är hon särskildt
anvisad genom såväl sina röstmedel som
genom sin ståtliga, nordiska apparition
alldeles såsom vår landsmaninna Ellen
Nordgren-Gulbranson. Också då hon i
höst medverkade vid Wagnerkonserterna
på Köpenhamns Tivoli, hvarom vi förut
nämnt, påpekades af tidningarna där, att
hon tycktes vara designerad att blifva
Ellen Gulbransons efterträdarinna som
Wagnersångerska. I vår redogörelse för
musikiifvet i Kristiania under början af
detta år, nämnde vi ock, att fröken Bryhn,
ssåom Carmen gästade pä
Nationalteatern, med hvilken roll hon skördade
stor framgång.
m
Från Romasäsongen
1909 -1910.
II. »Adriåno5-säsongen,etc.
>Corea>-konserterna:
återblick och framtidsutsigter.
25 nov. 09.
Om den med månadens utgång
ändande opera-»stagioDe’n» i »Teåtro
Adriano» är ej mycket att tillägga. Dess
i sin helhet mest lyckade produktion
har obestridligen varit Verdis »Aida»,
i som till heder för romerska publikens
smak nu med fog räknas för
densammas älsklingsopera bland samtliga
alstren af den här i det hela så populäre
maestron. Att den jämväl å spellistan
upptagna »Trubaduren» omedelbart efter
sin apparition måste åter nedläggas, var
ingalunda att undra på med hänsjm till
det väl underhaltiga utförandet. Af
»Aidas» resp. framställare förtjänar
särskildt att framhållas den från
härvarande kgl. konservatorium utgångna, med
präktig stämma begåfvade Maria
Yis-cärdi, hvilken med för en debutant
sällsynt säkerhet tolkade den magnifika
operans i allo så kräfvande titelparti.
Oaktadt sin föregående framgång i
andra italienska städer och en af
komponisten, Gisbert o de Lungliis vänner
vid premiären iscensatt hyllning med
förgylld lagerkrans, etc. blef den enda
noviteten, Raffaello, på grund af ej
mindre textens än musikens oerhörda
svaghet rent af med satirens gissel
utdömd af pressen och upplefde allenast
ett par föreställningar.
Så mycket större framgång har det
utmärkta ERdfe-operettsällskapet rönt
å »Quirino», och dess sejour här har
också fått betydligt längre varaktighet,
än vanligen är fallet å Romas
sekund-| teatrar med sina tidt och ofta skiftande
trupper. Af detsammas förmågor må
nämnas den charmanta subretten Inez
Imbimbo och den briljante unge
komikern It ålo Bertini.
I söndags inleddes den nya säsongens
»form »-konserter med första afdel
ningen af en fem matinéer omfattande
Beethoven-»festival» under ledning af
Michael Balling, hvars gedigna
dirigentegenskaper äfven i fråga om
Wagner-operor romarne hade åtskilliga tillfällen
att uppskatta under senaste »stagiöne». |
Programmet upptog hufvudsakligen
Bonn-mästarens äldre oeh särskildt här
l mindre bekanta skapelser, såsom hans
första och andra symfonier, »König
Stefan »-uvertyren och turkiska
marschen i »Die Ruinen von Athen» —
begge de sistnämnda komponerade till
invigningen af kgl. teatern i Pest 1812
— samt ett delikat »rondino» för oboe,
klarinett, etc, hvari en del af den
speciellt i fråga om dessa instrument med
flera nya värdefulla krafter förstärkta
kommunal-orkestern hade ypperligt
tillfälle att uflägga prof å sin kompetens.
Efter Beethoven-cykeln skall
närmast följa en serie af Schumanns och |
en dylik af Brahms symfonier.
För öfrigt är det vederbörandes [
— Cecilia-akademiens förträffliga sty- [
reise — afsigt att låta det vokala
elementet spela en ännu större roll än
hittills och för detta ändamål åstad- I
komma en äfven de högsta fordringar
tillfredsställande kör; af solister märkes
i främsta rummet Wien-operans
förträffliga koloratursångerska Stbna Kurz.
Såsom kapellmästare figurerar en hel
rad inhemska och utländska celebriteter,
bland hvilka man återfinner några af
de mest illustra namnen å förra
säsongens dirigenter, däribland en Masc/igni
och en Mengelberg. Utsigterna Sro
sålunda synnerligen lofvande, och man
har allt skäl att hoppas, att
ifrågavarande konserter icke allenast skola göra
sig förtjenta af minst lika stor
popularitet som hittills, utan ock att
desamma till »fest året 1911 uppnå en
så hög konstnärlig nivå, att de
värdigt komma att stå vid sidan af de
utsökta musikdramatiska njutningar,
som då äro i perspektiv för besökarne
af »den eviga staden».
Undert. har i åtskilliga af sina
föregående korrespondenser egnat särskild
uppmärksamhet åt ofvannämnda
konserter, hvadan det må vara tillfyllest att
allenast i några korta drag rekapitulera
deras nu snart femåriga existens. Den
hufvudsakliga hedern af dessas
realiserande tillkommer »S. Cecilias» preses
grefve di S. Martino, en sannskyldig
mecenat, och romerska
municipalorkes-terns anförare AlessAndro Vessélla, som
med den äkta konstnärens entusiasm
och pietet under första tiden af deras
tillvaro åren 1905—1906 i
Costånzi-och Adriåno-teatrarne, 1906—1907 i
»Argentina» ensam vid ett femtiotal
konserter dirigerade ej mindre än 210 olika
tonskapelser. Med säsongen 1907—
1908 ställdes konserterna under
öfver-inseende af S. Cecilia-konservatoriets
styrelse, under hvars egid desamma,
förlagda till den för ändamålet
ypperligt apterade »Anfiteåtro Coréa»,
alltmera förvärfvat rangen af den förnämsta
insatsen i romerska musikiifvet, ja
numera till och med kunna betraktas
såsom en verkligt nationell institution,
på samma gång de med sina enkom
engagerade utländska dirigentförmågor
och sina långtifrån ensidigt italienska
program ega en rent af internationell
betydenhet. Anteros.
P. S.
Efter företagna grundliga
renove-rings-arbeten, speciellt beträffande
scenens tekniska anordningar och
orkesterrummets sänkaude, lär Mascågni,
»C’ost;in7.is» nye generaldirektör och
förste kapellmästare, f. n. med
feberaktig ifver bedrifva repetitionerna till
den stundande operasäsongen, som skall
invigas redan d. 16 december med
Wagners »Tristan». Huruvida »ille
faciet» . . . får nu den närmaste
framtiden utvisa.
En skriftväxling emellan J. C. F.
Haeffner och d v. sekreteraren
vid K. Musik. Akademien Pehr
Frigel rörande den förres
koralarbete.
(Meddelad af C. F. Hennerberg.)
I K. Musikal. Akademiens bibliotek
förvaras bl. a. autografer dels ett bref, som
Hæffner tydligen under mycket uppbragt
sinnesstämning den 6 juli 1810 tillsände
sekreteraren Frigel, dels konceptet till Eri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
