Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Titel och innehåll - N:r 5. 3 Mars 1910 - Franz Neruda (med porträtt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Redaktör och utgifvare: NORDISKT MUSIKBLAD Expedition: Kammakaregatan 6. O
FRANS J. HUSS. Pris: Helår 5 kr. Lösnummer 25 öre. 30 flrg
Telefon: Brunkeberg 14 97. Stockholm den 3 Mars 1910. Annonspris 20 öre pr petitrad.
Franz Neruda.
På Musikföreningens konsert d. 3
dec. 1907 var dess dirigent, professor
Franz Neruda, föremål för en rik
hyllning med fanfar af orkestern, hvarvid
kören och publiken reste sig, lifligt
applåderande. Anledningen till denna
mer än vanligt storslagna hyllning var
att Franz Neruda denna dag fyllde
(»4 år och för 50:de gången anförde
Musikföreningen härstädes.
Professor Neruda kunde också då
blicka tillbaka på en stor och
värdefull musikalisk verksamhet, särskildt
hvad vårt land beträffar och i främsta
rummet dess hufvudstad, alltifrån hans
första uppträdande här jämte syskonen
Wilma och Maria för nära femtio år
sedan, tills nu, då han i
dessa dagar medverkat som
violoncellist på lady Wilma
Neruda-Hallés konserteroch
dirigerar Musikföreningens
konsert d. 7:e mars. Prof.
Neruda kan i år fira
20-års-jubilenm här såsom
orkesterdirigent. ty han var
1890 ledare af operans
symfonikonserter och blef året
därpå Musikföreningens,
som efter Ludvig Normans
död 1885 hade.
hofkapell-mästaren Conrad Nordquist
till dirigent och sedan vid
de tre sista konserterna
före br Neruda hofkapellm.
Dente och dir. Er.
Åkerberg.
Vi äga, såsom ofvan
synes, och efter att i vårt
förra nummer ha meddelat
den här nu konserterande
lady Hallés porträtt,
särskild anledning att i detta
vända vår uppmärksamhet
åt hennes broder prof.Franz
Neruda med en hans
porträtt åtföljande biografisk
uppsats, hvilken dock skulle
bli alltför omfångsrik, om-
den skulle fullständigt skildra hans
verksamhet som utöfvande konstnär
och tonsättare.
Familjen Neruda är en gammal
böb-misk musikerfamilj. Till denna hörde
Joh. Bapt. Georg Neruda (1704—1780),
som öfver 30 år verkade i Dresden
som konsertmästare och hade två
söner, Ludvig och Anton Friedrich,
anställda som violinister i hofkapellet
därstädes. Han gjorde sig ock känd
som komponist, och af honom är den
violinsuite, som nyligen spelades af
lady Hallé på hennes konsert för
något öfver en vecka sedan. Josef
Neruda (1807—1875), organist vid
domkyrkan i Brünn, duktig musiker och
lärare, är fader till Ftanz Neruda och
hans syskon, Amalie, Victor, Wilma,
Maria, Eugenie och Olga, alla födda i
Brünn utom Eugenie, som är född i
Wien. Alla syskonen voro musikaliska
och ha uppträdt offentligt med
undantag of Eugenie, hvilken, som bekant,
blef gift med major P. Lindblad i
Stockholm, en son af Adolf Fredrik
Lindblad, vår utmärkte sångkomponist.
Amalie och Olga ha gjort sig kända
som pianovirtuoser, Victor, sju år äldre
än Franz, var en utmärkt violoncellist
likasom denne och dog vid sexton års
ålder, på en af familjens konsertresor,
i Petersburg år 1852. Wilma, gift
med Ludv. Norman och sedan med sir
Charles Hallé, samt Maria, gift med
Fritz Arlberg, äro oss välbekanta.
Franz Xaver Neruda är född d.
3 dec. 1843. Från fem till elfva års
ålder lärde han sig violinspelet af
fadern men ägnade sig sedan åt
violoncellen, deltagande i famil
jens konsertresor, hvilka i
synnerhet sträckte sig till
Ryssland. Ar 1861 gästade,
såsom vi nämnt,
Neruda-trion Wilma, Maria och
Franz första gången
Stockholm, där de båda
förstnämnda snart därefter funno sina
hem, medan Franz blef
bofast i den danska
hufvud-staden. Han erhöll där 1864
fa&t plats som violoncellist
i det kungliga kapellet, från
hvilket han tog afsked 1876
efter att 1869 ha blifvit
utnämnd till kammarmu8ikus.
I Köpenhamn började Franz
Neruda snart att ägna sig
åt en rik och omfattande
musikalisk verksamhet. Så
fick han där snart i gång
kammarmusiksoaréer,
stiftade 1868
Kammarmusikföreningen och 1870 de
s. k. Kapellsoaréerna (fyra
kammarmusikkonserter
under vintern). Oaktadt flere
aubud om förmånlig plats
i utlandet, stannade dock
Neruda kvar i Köpenhamn.
Emellertid, då hans syster
f]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
