Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8. 16 April 1910 - Wilhelm Peterson-Berger (med porträtt) - Leo Blech och hans opera »Versiegelt» (med porträtt) - »Arnljot». Handling i tre akter för soli, kör och orkester; dikt och musik af Wilhelm Peterson-Berger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gesang; hilft. II; Dionysus-Dityramb
(Oie Sonne sinkt), Till julen 1905
utkommo Fyra muntra visor samt Cr
Vildmarks- och kärleksvisor af G. A.
Karlfeldt.
Till Geijerstams sagospel »Stor-Klas
och »Lill-Klas» hade Björn Halidén
arrangerat musik, delvis tagen ur
Peterson-Bergers »Norrländsk Rapsodi».
Om operan »Ban» vilja vi tillägga
att den påbörjades tio år före
premiären, 1893. Texten utkom 1898 och
i januari 1900 var hela verket
färdigt. Här må äfven nämnas att IV
terson-Berger utgifvit på svenska
några häften af Rieh. Wagners
skrifter i urval samt öfversatt hans
»Tristan och Isolde» för uppförandet på
vår operasceu. — Då Albert Ranft
öfvertog chefskapet för Kungl. operan,
antog han till en af regissörerna IV
terson-Berger, som sedan dess nästan
uteslutande egnat sig åt detta kall
särskildt åt framförandet af sin nya
musikdram.
~w~
Leo Blech
och hans opera "Versiegelt“.
Sedan efter tidsödande instudering
Peterson-Bergers nya nordiska
musikdrama nu gått af stapeln, kan
operastyrelsen snart nog bjuda på en
muntrande njrhet af tysk extraktion, en
raritet i de stora nnisikdrameruas tid
och därtill en sådan som gjort lycka
öfverallt där deuna lilla enaktare
uppförts i »das grosse Vaterland*.
Tonsättaren, Leo Blech, räknas ock bland
Tysklands mest ansedda
operakomponister och dirigenter.
Den nya operan hvars namn är
»Versiegelt» — på svenska bör den
väl heta »Försegladt», efter det är
fråga om ett skåp — har till
librettoförfattare den ansedda böhmiske
musiklitteratören Richard Batka och
Por-des Milo, hvilka tagit ämnet från en
god källa, nämligen den bekante
tyske teaterförfattaren Raupacb.
Operan uppfördes allra första gången i
dec. 1908 i Berlin, där Blech är
dirigent vid Kgl. operan jämte Richard
Strauss och Karl Muck.
Operans handling som försiggår i
en tysk småstad på 1830-talet är
följande.
En fattig änka, fru Willmers, kan
ej betala sin skatt och sväfvar i
fruktan för att hennes dyrbaraste möbel,
skal! tagas i mät, så mycket mer som
hon står på nentlig fot med stadens
borgmästare, hvars dotter och unge
Willmers, änkans son, mot
borgmästarns vilja älska hvarann. Hon flyttar
därför in skåpet till sin granne, en
glad änka vid namn fru Gertrud,
Dit kommer nu en slottskanslibetjänt
Lampe, stadens skvallerbytta, för att
framföra en galant hälsning från sin
borgmästare och går sedan att läsa
lagen för den skattskyldiga änkan en
trappa upp. Borgmästaren själf
kommer nu på besök och en liten kurtis
uppstår mellat honom och den vackra
Gertrud, som vill spela en god fe för
de båda älskande. Då knackar det
på dörren och borgmästaren, som är
rädd om sitt rykte, Hyr in i skåpet,
som fru Gertrud låser till. Lampe
träder in och förseglar skåpet, som
han fått veta tillhör fru Willmers.
När han gått sin väg komma de båda
älskande på visit och spela på fru
Gertruds inrådan en liten komedi.
Borgmästardotteiu förklarar sin kärlek
för notarieu Willmers och vill absolut
kyssa honom, hvilket denne ej säger
sig vilja tillåta, af hänsyn till sin
vördade borgmästare. Han vill gå, men
borgmästarnn ropar åt honom att
stanna, kryper ut ur gömstället och
ger sitt skriftliga samtycke till deras
giftermål. Men så måste de inta den
plats i skåpet, han förut innehaft. Till
sist infinner sig fru Gertrud med en
massa folk, som vänta sig något
riktigt lustigt. Stor blir hennes häpnad
då hon finner de båda unga i stället
för borgmästaren och Lampe ställer
till ett förfärligt oväsen öfver att
sigillet är brutet, men allt reder sig
och då ridån går ned stå två kyssande
par på hvar sin sida af scenen:
borgmästaren och fru Gertrud samt de
två unga.
Nu några biografiska notiser om
kompositören, hvars porträtt vi
meddela, det enda vi kunnat komma öfver
och som för tio år sedan förekom i
en tysk musiktidning.
Leo Blech var ursprungligen
köpman. Musiken drog honom
emellertid till sig med all makt, så att han
egnade sig åt studier i musikteori och
kontrapunkt, hvilka han fulländade
hos Engelbert Humperdinck. Först
erhöll han, vid 22 års ålder,
anställning såsom andra kapellmästare vid
stadsteatern i Aachen. Med första
offentliga debuten som dirigent förband
sig premiären af hans första opera,
Aglaia, som endast vann en succés
d estime. Efter tre år hade Blech
avancerat till förste kapellmästare, då
Angelo Neumann öfvertalade honom
att lämna Aachen och taga engagement
i Prag, där han vid majfesten på tyska
teatern anförde premiären af »Salome»
därstädes. Den stora talang han
visade som dirigent föranledde kallelse
till Berlin-operan, vid hvilken han i
okt. 190(5 blef hofkapellmästare med
kontrakt på 5 år. Som dirigent
utmärker han sig särdeles för ett lugn,
»som borde tjäna andra hans kolleger
till mönster» — ytttrar om honom en
kritiker.
Bland Leo Blechs tidigare
kompositioner nämnas hans andra opera
Che-rubina, som blef rätt väl emottagen,
samt de båda körverken Sommernacht
för blandad kör och Von den Engelein
för fyrstämmig fruntimmerskör, båda
med orkester samt den symfoniska
dikten. Die Nonne. Dessutom kom-
ponerade han utmärkta sånger, till
hvilka på senare tid slöt sig en
Lie-der-cyklus Der galante Abbé. »Hans
sånger klinga vackert», har man sagt,
»och äro till harmoni, tematik och
rytmik själfulla och anlående».
Före »Versiegelt» har andra verk
för scenen af Blech haft betydande
framgång, däribland först 1-aktsidyllen
Das war ich, 1902, med libretto af
af Rich. Batka, likasom hans följande
operor. Af dessa, b&da 3 aktspjeser,
hade Alpenkönig und Menschenkind med
text efter Ferd. Raimunds folklustspel,
sin premiär i okt. 1908 i Dresden.
Kritiken ställer efter denna Blech i
första raden af Wagner-epigonerna och
yttrar om tonsättaren följande: »Leo
Blech är en Wagner i det fria, i
konversationsstil sig rörande lustspelet;
han är med andra ord den moderne
Mozart». Efter denna framgångsrika
opera följde 1905 Aschenbrödel, ett
sagospel som först gick öfver scenen
på den nya tyska teatern i Prag och
därvid mottogs, som det säges, »med
frenetiskt bifall». Vid dettu tillfälle
yttrades om komponisten: »Hans ge-
digna utarbetande af de melodiska
tankarna, hans suveränitet öfver deu
polyfona stilen, hans förtrogenhet med
kontrapunktikens alla hemligheter
ställer honom i första raden bland
moderna satskonstnärer».
När man läser sådana omdömen om
komponisten af »Versiegelt», måste
man med stort intresse motse den lilla
opera, hvarmed han inom kort
presenteras i vår hufvudstad.
Att han här förut varit
uppmärksammad kan man döma däraf, att han
1908 blef utnämnd till riddare af
Vasaordens änst klass. Bland andra
utmärkelser har han äfven hedrats
med Röda örns orden och Rumäniska
Kronorden.
Arnljot.
Handling i tre akter för soli, kör och
orkester, dikt och musik af
W. Peterson-Berger.
I programmet till Peterson-Bergers
musikdrama »Arnljot» meddelas en
berättelse om innehållet och
innebörden i sagan om Arnljot Gelline —
hvilken för öfrigt, som man vet, Bj.
Björnsson behandlat i en episk dikt.
I Ur detta meddelande må följande
anföras innan vi här redogöra för
musikdramats text.
Arnljot tillhör på mödernet en
stor-mannasläkt som räknar Jämtlands
(enligt Snorre) förste storman Ketil
Jämte bland sina anor. Men släktens
anseende har sjunkit, särskildt sedan
Arnljots mor, Unn Hallbrandsdotter,
gift sig med den rike uppkomlingen,
köpmannen Sunvis Bjarm på Gällö,
med hvars förmögenhet hon hoppats
höja ättens ställning. Det har också
blifvit uppgjordt med Frösögoden Ost
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
