Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 9. 2 Maj 1910 - Kungl. Operastyrelsens meddelande om anställningar och program för nästa spelår - Dödsfall år 1909 inom musik- och operavärlden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tills varit tämligen främmande för
denna rörelse och uppförandet af verk
tillhörande den äldre operarepertoaren
hos oss i många fall nedtynges af
gammal rutin, synes det styrelsen att ett
fullständigt nyinstuderande af de äldre
operorna är ett oafvisligt kraf.
Men allt kan naturligtvis icke
förnyas på ett år, och styrelsen har
därför tänkt sig att för hvarje år utvälja
ett visst antal äldre operor, som efter
eventuellt nödvändig revidering af
texten skulle dels sceniskt och
musikaliskt nyinstuderas, dels helt eller
delvis uyuppsättas. Under
nästkommande säsong vore meningen att
uppföra 25 ä 27 af de äldre operorna.
Dessa ha indelats i två grupper, den ena,
omfattande cirka 15 å 17 operor, skulle
i hufvudsak underkastas musikalisk
och scenisk nyinstudering, men endast
i obetydlig grad förses med ny
utstjr-sel. Den andra gruppen omfattar
omkring 10 operor och afser sådana verk
som måste helt och hållet nyinstuderas
samt dessutom helt eller delvis förses
med nya kostymer och dekorationer.
Genomförandet af detta program
ställer emellertid de största anspråk på
regien. Styrelsen har ansett det
omöjligt att genomföra detsamma utan att
ha till sitt förfogande någon scenisk
instruktör, som vore fullt inne i de på
kontinenten pågående revideringsarbe- I
tena af äldre operor och på samma
gång stode på höjden med afseende på
de insikter som numera fordras i
scenisk teknik. Behofvet häraf torde
vara så mycket mera påkalladt som
styrelsen beslutat sig för en dyrbar
omändring af Operans scen, afseende
framför allt införande af ett fullt
modernt belysningssystem.
Direktionen har underhandlat med
utländska auktoriteter på området och
rådgjort sig med flera af såväl
Tysklands förnämsta teaterledare som ka
pelllmästare och operakomponister.
Valet har stannat på hr Jacques
Gold-berg, hvilken från alla de teatrar vid
hvilka han verkat som öfverregissör
mottagit de allåa vackraste vitsord
såväl för sin humanistiska och
musikaliska bildning samt sceniska insikter
som humana och älskvärda personlig
het. Bland dem som sålunda borga
för hr Goldbergs kapacitet må nämnas
Angelo Neumann, den kända
direktören för Pragoperan samt numera
de-signerad direktör för den nva Grosse
Oper i Berlin, Hans Gregor, direktör
för Komische Oper i Berlin, Ludvig
Zimmermann. direktör för
Stadttea-tern i Düsseldorf, samt komponisten
Eugene d’Albert och kapellmästaren
d:r Karl Muck m. fl. Senast har hr
Goldberg verkat ett par år såsom
själf-ständig direktör och ledare af
Stadt-teatern i Kolmar.
Styrelsen vill också framhålla att
den vid anställandet af en tysk
fackman handlat i den öfvertj’gelsen att
hans arbete vid Operan skulle bli af
största betydelse för utbildande af yug-
re svenska krafter inom
regissörfacket. Såsom hr Goldbergs närmaste
man har anstälts hr Harald André,
hvilken redan tidigare tjänstgjort
såsom regissör vid Operan samt vidare
är allmänt känd för sin verksamhet
som musikkritiker dels i Svenska
Dagbladet, dels i Stockholms Dagblad.
Hvad baletten beträffar, som för
närvarande ledes af en tysk, har
direktionen af åtskilliga skäl funnit en
ändring önskvärd. Styrelsen utgår
härvidlag från det kända förhållandet att
danskonsten de senaste åren i utlandet
undergått en nydaning, som icke
hlif-vit beaktad vid vår Opera. Den
moderna danskonsten lägger nämligen en
hufvudsaklig vikt vid plastiken, och
styrelsen har därför ansett det vara i
hög grad önskvärdt att anställa någon
person såsom balettmästare som
grundligt studerat äfven denna nja
stilriktning. Det är också att märka, att för
denne erbjudes ett rikt arbetsfält, i
det att han icke endast skulle få till
uppgift att komponera och inöfva
baletter, utan dessutom skulle
tjänstgöra såsom lärare i plastik för hela den
j’ngre artistpersonalen, äfvensom san
nobkt vid Musikkonservatoriets
operaskola. Balettens renässans har
huf-vudsakligen utgått från Paris och har
där sin förnämsta representant i
madame Mariquita, den bekanta
balett-direktrisen vid Opéra Comique. Det
vore därför meningen att ersätta den
nuvarande tyska balettraästaren med en
fransman, men styrelsen har dock ännu
icke lyckats träffa någon definitiv
uppgörelse. Det sagda har emellertid an
förts därför att styrelsen från
åtskilliga håll angripits på den grund att
styrelsen ville besätta äfven
balettmästarens post med en utlänning. Rätta
förhållandet är det att en utlänning äfven
nu och sedan ett flertal år bekläder
platsen och att det endast gäller ett
utbyte af nationalitet.
Förste kapellmästare blir hr A.
Jär-nefelt, men då det är styrelsens afsikt
att vid sidan af honom ha en i stället
för som nu två kapellmästare, är det
gifvet att den måste se till att den får
disponera en fullt rutinerad och
framstående person för den del af
repertoaren som hr Järnefelt icke direkt
kommer att ta befattning med. De flesta
bland våra mest begåfvade svenska
musici ha, som bekant, icke velat ägna
sig åt operaverksamhet, och styrelsen
har därför näppeligen haft någon
annan utväg än att anställa en
utlänning. Valet har därvid fallit på
italienaren Moran/.oni, som af alla de
sökande synes vara den mest
kompetenta.
Styrelsen har äfven planerat
uppförandet af flera nya operaverk, men
har helt naturligt ännu icke hunnit mer
än i ett par fall fatta definitiva beslut.
Redan nu torde dock kunna nämnas
att de första nyheterna torde komma
att utgöras af Massenets »Don
Quichote», som af kritiken karaktäriserats
som den kända franska komponistens
bästa verk, samt vidare af Wolf
Ferraris lilla enaktsopora »Susannens
Geheimnis», som för närvarande gör
sin rond på de tj’ska teatrarna och
öfverallt mottagits med det största
bifall af såväl publik som kritik.
För baletten planeras Hera nyheter.
Bland annat har styrelsen bestämt sig
för att uppföra balettpantomimen » Fete
chez Therese», med musik af R. Halm
och text af Ca tu lie Mendés, som i
år gjort stor h’cka på Stora operan i
Paris.
Stj^relsen vill till sist ännu en gång
betona att anställande af utländska
krafter skett äfven med tanke på att
de yngre vid teatern anställda
artisterna därigenom skulle här hemma få
tillfälle till en utbildning som eljest
knappast kan erhållas annat än under
vistelse utomlands. Detta gäller
framför allt beträffande de utlänningar som
anställts såsom tekniska ledare, men
styrelsen anser sig kunna hysa
grundad förhoppning att dessa personers j
verksamhet skall bli så
fruktbringande, att inom få år den sceniska
ledningen skall kunna öfverlämnas helt
och hållet i svenska händer.
Dödsfall år 1909
inom musik- och operavlirtden. *
Andersen. Karl, Joachim,
flöjtvirtuos, kapellmästare i Köpenhamn,
född 29 april 1847, f d. 7 maj.
Bloniqrist, Oscar, Bernhard,
musikdirektör vid Lifregementets
gre-nadierer. f. 1S51, f i Stockholm 25
mars.
Bunsen, Victoria. Ieahella,
He-liodoru, altsångerska, f. d. vid Kgl.
teatern i Stockholm, f. 2 mars 1889
i Brastad (Bohuslän) f 18 febr. i
London, där hon länge varit bosatt.
Byström. Oscar. Fredrik,
Bernadotte, professor, f. d. kapten, pianist,
organist, komponist och musiklitteratör,
f. lo okt. 1821 i Stockholm, y 22
juli i närheten af hufvudstaden.
Conried. Heinrich, direktör, för
Metropolitan operan i New York, född
1S55 i Bialitz (Schlesien), f d. 27
april i Meran (Tyroleu).
(indehns, Heinrich, berömd tysk
tenor, operasångare, sånglärare, f. 30
mars i Altenhagen, n. Celle, t 9 okt.
i Dresden.
Halir. Karl, professor, berömd
violinist, f. 1 febr. 1859 i Hohenelbe
(Böhmen) f 21 dec. 1909 i Berlin,
lärare vid musikhögskolan därstädes.
Hedenblad. Ivar, Fggert.fil.kand.,
director musices vid Upsala akademi,
domkj-rkoorganist, kordirigent, kompo-
*) Utförligare nekrologer i föregående
årgång och början af denna öfver de flesta
personer i denna förteckning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
