Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 9. 2 Maj 1910 - Dödsfall år 1909 inom musik- och operavärlden - Följetong: En kvartett af Boccherini
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nist, f. i Torsång (Dalarne) 27 juli
1851, f Kl juni i Ronneby.
Hcilltze, Gustaf. Vilhelm,
musikdirektör, f. d. organist och kantor vid
Kristina kyrka i Jönköping, pianolärare,
komponist, f. 1825 i Östergötland, f
d. 10 mars i Jönköping.
Hpy. Julius, ansedd sångpedagog
f. 251 april 1882 i Irmelshausen (nedre
Franken) f under våren i München.
Hilf. A ril O, betydande violin vit tuos,
konsertmästare, konservatorielärare i
Leipzig, f 14 mars 1858 i Rad Elster
(Sachsen), f därst. 2 augusti.
Hllltgroil. Al’011, pianist, organist
i Malmö, f. 1(1 jan. 1842 i Lerutn
(Alfsborgs län) f i Malmö, i december.
Jacobsson, John, f. it. musik- och
pianohandlare, komponist, f. 2 april
1885 nära Stockholm, j därst. d. 4
juni.
Kleeberg, CTothilde, ansedd
pianovirtuos, f. 27 juni 18G6 i Paris, f
rnder våren i Bryssel.
K nutzen. Martin, betydande norsk
pianist, f. i Drammen, y i Kristiania
i december, 40 år.
Liebling, Sally, hofpianist, f. 18(11
i Berlin, + d. 15 sept.
Miirtucci, Giuseppe, betydande
italiensk komponist och dirigent, f. G jan.
185(5 i Capua, y i Neapel vid början
af sommaren.
Mendés, Catlille, fransk författare,
f. 1840 i Bordeaux, t i början nf året.
M. har som kritiker mycket verkat för
framgången af Rieh. Wagners musik
i Frankrike.
Mierzw insky, Ladislaus, ryktbar
polsk hjältetenor och operasångare,
kon-serterade i Stockholm 188(5. Född 21
okt. 1850 i Warschau, f under
sommaren i Paris.
Xilsson-Best, Bertha, sångerska
och skådespelerska, f. 1880, v i
Min-neapolis.
Xorherg, J. G. E., f. d.
pianofabrikant i Stockholm, f. 1 (> ang. 1818,
d. 12 juni därst.
Pront, Ebenezer, komponist och
ansedd musikteoritiker, f. 1 mars i
Ouudle (Northamptoushire, England) v
5 dec.
Beyer. Louis, Etienne, Ernest.
ansedd komponist ocb
musikskriftställare, f. 1 dec. 1828 i Marseille, f
15 jan. i Lavandeau. Af lians operor
må nämnas »La statue», »Sigurd»,
»Salambo».
Bosenfeld, Leopold, bekant dansk
romaDskomponist, f. 21 juli 1850 i
Köpenhamn, f däirst. d. 15) juli.
Bokitansky, von, Hans, friherre,
operasångare f. 1835 i Wien, t under
hösten på slottet Lambegg i Steiermark.
Schytte, Ludvig, Teodor, dansk
tonsättare, kompositör af vacker piano-
musik särskildt utmärkt pedagogisk
sådan, f. d. 28 april 1848 i Aarhus,
f 10 uov. i Berlin.
Spiuelli, Xicola. italiensk opera
komponist, f. 18(55 i Turin; bekant
särdeles genom sin opera »A basso
porto», f i slutet af året.
Teilina.llj Christian, norsk musiker,
tonsättare, bekant som produktiv
kompositör af populär musik, f. 1847 i
Kristiania, y därst. i början af december.
Torsslow, Sten. Harald, f. d.
operasångare vid Kgl. teatern i Stockholm,
landskapsmålare, f. i Kristianstad 10
febr. 1838, f d. 7 dec. i Stockholm.
Ölander, Johanna, (Hanna). Maria,
född Nordblom, konsertsångerska, f.
1827 i Stockholm, t därst. IG juli.
—W–––-
FÖLJETONG.
En kvartett af Boccherini.
Under sommaren på 1870-tulet, efter
en kvartettafton i Kölns
konservatorium samlade sig några musiker och
musikvänrer mkring en bål i
mästaren FerJinaud Hillers hus. Denna
gång hade man på vanligt glänsande
sätt utfört en last gutnmalitaliensk och
gammalfrausk musik, såsom kvartetter,
trior och pianokompositioner.
Omvexlunde hade Hiller, Isidor Seiss
och Karl Heymann suttit vid flygeln
för att återgifva Couperins förtjusande
fina arbeten och alla voro vi hänryckta
öfver italienaren Boccherinis
kompositioner, den gamle mästaren — född
1743 i Lucca, död 1801 i Madrid —
af hvilken man bar ej mindre än 91
stråkkvartetter, 185 stråkkvintttter
förutom en mängd trior etc.
Knappast mindre intressanta än den
melodirika, behagliga musiken voro
den förträfflige kåsören Hillers
skildringar öfver dessa för länge sedan
förklingade och nu endast
tillfälligtvis framdragna tonstyckens olika
uppförande.
Huru många oförgätliga
karaktärs-liufvuden man såg denna afton ibland
åhörarne — de dåvarande
professorerna vid musikskolan voro nästau
fulltaligt samlade! — Yngst i
konstnärskretsen, född 1854, syntes Karl
Heyrnan, hvilken man då öfverallt
firade, som en uppgående sol. Hur
underbart vackert han hade spelat för
ett par timmar sedan och hur rörande
anspråkslös han likväl var!
»Om jag lyckas blifva något, så
har jag er båda att tacka därför»,
sade han samma afton ocb pekade på
sina lärare Hiller ocb Seiss.
Hela hans väsen och hans rörelser
hade något tillbakadraget, nästan
ängsligt. Den lilla obetydliga gestalten
och ansigtet, hvaröfver håret hängde
ned, hörde ej till dem, som man möter
bland mängden och behåller i minnet.
Men Karl Heymann föreföll
förvandlad, då lian spelade Bach, Liszt eller
Schubeit. Hvilka kontraster! Ett
prä-ludium eller en fuga af den store
Leipzigerkantorn, en ungersk rapsodi
ocb ett doftande moment musical af
vår odödlige romanskompositör! Ocb
hur stod icke den beundrade unge
pianisten, andäktigt lyssnande till hvarje
ton, bredvid Hiller och Seiss, när
någon af de båda spelade! Han tycktes
blott vara den tacksamme lärjungen.
Som ofta förr, fördjupade sig Hiller
äfven denna sommarafton i minnena
från sitt rörliga konstnärslif, talade
om Chopins, Liszts och Thalbergs
sammanträffande i hans dåvarande
musiksalong i Paris och huru alla hade
spelat et t nytt uotturno af Chopin,
och berättaren återgaf på pianot hvar och
ens af klöfverbladets olika uppfattning. |
Så småningom återgick det
allmänna, musikaliska samtalet till namnet
Boccherini. Då uppstod den
skämtsamma frågan, hvarest den nyss
spelade, ovanligt vackra kvartetten hade
upplefvat sin premiere på tysk botten.
Emellan den fioe konstkännaren och
musik vännen geheimerådet Schnitzler,
hvars trefliga, gästvänliga hem i Köln,
sedan åratal varit tillhåll för resande
konstnärer, och mästaren Hiller fiögo
gissningarna fram och tillbaka. Snart
drogos alla med i det allt lifligere
vordna samtalet och förmodanden och
antaganden blefvo djärfvare. Utan
att man enades nämndes sagoprinsen
Louis Ferdinands och hans
förtrollande väninnas slott i Reinsberg, den
gamla Bendas enkla rum, historiska
musikrummet i Sanssouci, såväl som
åtskilliga klassiska konsertsalar. Till
sist utsattes ett pris för utrönandet
af denna musikaliska tilldragelse i
längs försvunna tider.
Flera hafva sedan dess vandrat den
väg, hvarifrån ingen vänder åter, först
gamle Hiller själf, 1885.
Har väl någon af de kvarlämnade
tänkt på det utsatta priset? Jag vet,
att ingen hittintills har anmält sig,
att lyfta det.
I dag klingade det för mig ur
allehanda gamla noter och bref ocb
plötsligt hörde jag första satsen ur den
där Boccherinikvartetten ljuda för
mina öron.
Rosendoft fläktade förbi mig,
fjärilar svingade sig öfver ett dammigt
partitur. Ett fata morgana visade
sig: scenen är en fri plats i
Ettersburgs skogspark nära Weimar, under
den snillrika, glada Anna Amalias
tid, Wielands beundrade och älskade
väninna.
Det var på den tiden, då Fredrik
den store med synnerligt välbehag lät
sina musiker föredraga Boccherinis
kompositioner och flerfaldiga gånger
uttalade sin förtjusning öfver
italienarens graciösa, vackra musik. För den
kära flöjten måste Benda omskrifva
månget motiv, som tjusat Fredriks
öra och hjärta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
