Svensk Musiktidning / Årg. 31 (1911) / 25 (1880-1913) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Titel och innehåll - N:r 4. 15 Februari 1911 - Johan Agrell (med porträtt), af Karl Valentin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

SVENSK MUSIKTIDNING
Nr 4 31 Årg.

NORDISKT MUSIKBLAD
Stockholm den 15 februari 1911

Redaktör och utgifvare: FRANS J. HUSSs
Telefon: Brunkeberg 14 97.
Expedition: Kammakaregatan 6

Pris: Helår 5 kr. Lösnummer 25 öre.
Annonspris 20 öre pr petitrad.



Johan Agrell.

För tvåhundratio år sedan föddes
deEn svenske tonsättaren Johan Agrell.
Hans verksamhet föll visserligen utom
Sverige, och under tidernas lopp har
han också blifvit så godt som
bortglömd i sitt hemland, men han
förtjänade emellertid ett bättre öde, i det
att han är värd att minnas för hvad
han åstadkommit som tonsättare
liksom att hedras för den ära han bragt
fäderneslandet.

Johan Agrell *1 föddes den 1 Februari
1701 i Löt i Östergötland såsom son
till komministern i Borg och Löt
Johannes Jonæ Agrelius (född 28/12 1663,
död 8/4 1724) och hans hustru, född
Landelin. Sonen visade utpräglad håg för
studier och beslöt — i öfverensstämmelse
med fadrens önskan — efter

Johan Agrell

att hafva genomgått Linköpings
gymnasium att ägna sig åt vetenskapliga
studier samt begaf sig till Uppsala,
där han inskrefs i östgöta nation.
Inom kort väckte han därstädes
uppmärksamhet för sin ovanliga
musikaliska begåfning samt blef snart känd och
omtalad äfven i vidare kretsar för sin
skicklighet på det musikaliska området.

Vid denna tid hade ett nytt tidehvarf
för musiken inträdt i Sverige.
Inhemska framstående musici hade
börjat framträda. Konung Fredrik I
hade från sina tyska arfland själf
medfört skickliga musici, hvilka intogo
plats i hofkapellet och bidrogo till att
gifva de musikaliska uppförandena vid
hofvet större konstnärlig betydelse. *2

Tonen vid hofvet och det intresse
för musik, som där förefanns, blefvo
bestämmande för vida kretsars smak.
Det fanns sålunda en lämplig jordmån

[1]

Wilhelmina Fundin

Joan Manén

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>